Att arbeta med arbetslösa biståndstagare
en kvalitativ studie av hur det arbetas med arbetslösa biståndstagare som står nära arbetsmarknaden i en stadsdel i Stockholm
Syftet med denna studie har varit att beskriva hur det arbetas, i en stadsdel i Stockholm, med arbetslösa biståndstagare som står nära arbetsmarkanden utifrån fyra handläggares erfarenheter. De valda handläggarna har varit två socialsekreterare och två Soft-handläggare. För att kunna uppfylla syftet har jag utgått från följande frågeställningar: Vilka krav ställs på arbetslösa biståndstagare som står nära arbetsmarknaden? Vilka insatser och åtgärder erbjuds till denna grupp av biståndstagare? Arbetas det utifrån arbetslinjen eller workfare?Det empiriska materialet består av fem kvalitativa intervjuer varav en med enhetschefen och fyra med handläggarna. Resultatet har visat att det ställs två krav på arbetslösa biståndstagare som står nära arbetsmarknaden, nämligen att stå till arbetsmarknadens förfogande och att vara aktivt arbetssökande. Soft-handläggare ansvarar inte för insatser av mer stödjande karaktär. Uppföljningsmöte med socialsekreterare präglas av motivationsarbete, lösningsfokuserat arbete samt systemteoretiskt tänkande. Som insats nämns också trepartssamtal och remitteringen till arbetskonsulenter som arbetar på enheten. Som åtgärder erbjuds en plats i aktiveringsprogram AFSO eller Arbete.nu. Resultatet har visat att det arbetas utifrån arbetslinjen med arbetslösa biståndstagare med hinder och utifrån workfare med arbetslösa biståndstagare som deltar i aktiveringsprogram. Resultatet har analyserats utifrån det socialpolitiska perspektivet, organisation samt gräsrotbyråkrati och gräsrotbyråkrater.