SyfteDen hĂ€r studien syftar till att undersöka faktorer som pĂ„verkar ungdomars övergĂ„ng frĂ„n skola till arbetsliv. Samt undersöker studien faktorer för ungdomar som har svĂ„rt att hitta sitt vĂ€gval eller sitt yrkesmĂ„l. Förutom detta syftar studien till ungdomars synpunkter pĂ„ studie- och yrkesvĂ€gledning i samhĂ€llet, nĂ€mligen i gymnasieskolan och Arbetsförmedlingen. Även undersöker studien ungdomars behov som har svĂ„rt att hitta sitt vĂ€gval eller sitt yrkesmĂ„l. TeoriI studien redovisas faktorer som möjligtvis influerar övergĂ„ngen frĂ„n skola till arbetsliv utifrĂ„n fyra olika aspekter: arbetsmarknaden, den sociologiska aspekten, den socialpsykologiska aspekten och vĂ€rdering av arbete.

I gruppen möten mellan olika kulturer kommer vi bland annat lyfta fram möten som en invandrare stÀlls inför nÀr han/hon integreras i det svenska samhÀllet. Dessa möten innebÀr eventuella möjligheter eller begrÀnsningar till integration. Vi kommer dessutom att diskutera hur en nyanlÀnd mÀnniska pÄverkas av den nya kulturen samt hur individen bevarar sitt kulturella arv. Vi har studerat dessa möten i fyra fallstudier med inriktning pÄ; en mÄngkulturell svensk gymnasieskola, kulturarv, sexuell lÀggning och slutligen bostadsförhÄllanden. I den mÄngkulturella skolan ligger tyngdpunkten pÄ att studerahur olika etniska grupper samspelar och behandlar varandra.

SammanfattningSkyddet för arbetstagarens personliga integritet Àr ett aktuellt Àmne dÀr teknikutvecklingenger arbetsgivaren ökade möjligheter att kontrollera arbetstagaren. DÀrmed Àventyras skyddetför arbetstagarens personliga integritet. Det finns i dagslÀget inte nÄgon direktspecialanpassad lagstiftning till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet och svensklagstiftning saknar en enhetlig definition pÄ begreppet personlig integritet. Det Àr oklart vilkamöjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och epostanvÀndningsamt vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet.Syftet med uppsatsen Àr att reda ut vilket rÀttsligt skydd arbetstagaren pÄ den svenskaarbetsmarknaden har för sin personliga integritet, vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidtakontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning, samt vad begreppet godsed pÄ arbetsmarknaden i detta fall innebÀr. För att uppnÄ syftet anvÀnds en rÀttsdogmatiskmetod, som innebÀr att aktuella rÀttskÀllor det vill sÀga lagtext, förarbeten, praxis frÄnArbetsdomstolen och doktrin kommer att studeras.Arbetsgivaren ges möjlighet att vidta integritetskÀnsliga ÄtgÀrder sÄsom kontroll avarbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning med stöd av den allmÀnna arbetsledningsrÀtten,avtal, kollektivavtal eller lagstiftning.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

MÄnga invandrare i Sverige tycks uppleva sin bakgrund som ett hinder i arbetsrekryteringen. Emellertid Àr det relativt okÀnt huruvida den andra parten dvs. de som beslutar i anstÀllningsÀrenden ocksÄ anser att den arbetssökandes etniska bakgrund utgör ett hinder för anstÀllning. DÀrför Àr tanken med denna uppsats att undersöka hur personer med ansvar för rekrytering inom akademin tenderar att resonera kring olika aspekter pÄ etnicitet vid rekrytering. Min empiri grundar sig pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med halvstrukturerade intervjuer och med spÄr av kvantitativt beskÄdande i form av statistiska mÀtningar.

Syftet med studien var studera och analysera, hur sjÀlvförmÄga pÄverkar mÀns och kvinnors ÄtergÄng till arbetsmarknaden. För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ enkÀtstudie och en kvalitativ frÄga om motivation (n=31) personer som Àr i rehabilitering hos en kompletterandeaktör. Resultatet visar pÄ en tendens till skillnader mellan könen, medelvÀrdet skattades högre bland mÀn och korrelationen hos lÀngden av tid hos kompletterande aktör ökade sjÀlvförmÄga hos mÀn. Kategoriseringen formulerades pÄ en beskrivande nivÄ som ett uttryck vad kvinnor och mÀn har för mÄl med rehabiliteringen, och ledde fram till tre teman (1) Arbete (2) HÀlsa (3) Fysik förmÄga och aktivitet Àr viktiga för individer i en rehabilitering. Slutsatsen som framkom: SjÀlvförmÄgans resultat i medelvÀrde har hela tiden visat att mÀn har en tendens till högre vÀrden i sjÀlvförmÄga Àn kvinnor.

En sjukskrivning orsakad av psykisk ohÀlsa leder till en frÄnvaro frÄn arbetsmarknaden och medför negativa konsekvenser för individen. Sannolikheten för att komma tillbaka i arbete minskar nÀr sjukskrivningsperioden ökar. Att snabbt fÄ tillbaka individen och pÄbörja en rehabilitering har visat sig vara framgÄngsrikt för den sjukskrivnes ÄterintrÀde pÄ arbetsmarknaden. Syftet med föreliggande studien var att kartlÀgga faktorer som kan pÄverka en individs möjlighet att Äterkomma till arbetsplatsen samt att undersöka om en lÄngtidssjukskrivning pÄverkar en individs anstÀllningsbarhet. Data inhÀmtades genom semistrukturerade intervjuer med nio arbetstagare och fyra arbetsgivare.

Our aim of this study was to investigate barriers and opportunities for people with mental disorders getting in to the labor market. This from experiences by people whose daily job contains work rehabilitation for this group in particular. On the basis of five qualitative interviews the results showed that prejudices towards people with mental disorders are a barrier for them to get a wage labor. Furthermore the results showed that low self-esteem within the target group and also high educational demands becomes a barrier to a wage labor. The results also showed that to focus on the healthy aspects may serve as an opportunity for people with mental disorders to get in to the labor market and be able to have a paid job.

Enligt nationalekonomisk teori borde invandring ha en positiv nettoeffekt pÄ mottagarlandets vÀlfÀrdssystem. Det beror pÄ att invandrarbefolkningen ofta har en mer fördelaktig Äldersfördelning Àr den infödda befolkningen, med en högre andel personer i arbetsför Älder. Tidigare studier har visat att Sveriges nuvarande invandrarbefolkning bidrar med en negativ nettoeffekt, dvs. att invandrarbefolkningen kostar staten mer Àn vad den ger. Till skillnad frÄn tidigare studier fokuserar denna uppsats pÄ invandringen och de offentliga finanserna pÄ lokal nivÄ.

Forskning pÄ vad som motiverar Generation Y Àr begrÀnsad dÄ generationen Àr relativt ny pÄ arbetsmarknaden. Trots detta finns det mycket förestÀllningar om hur denna generation beter sig. Dagens arbetsgivare stÄr inför utmaningen att uppfatta vad den nya generationen pÄ vÀg in pÄ arbetsmarknaden drivs av i arbetet samt att kunna tillgodose detta. Syftet med studien var att beskriva vilka drivkrafter den svenska Generation Y upplever att de har i relation till arbetet. Undersökningen utgick frÄn en kvalitativ ansats och utgjordes av semistrukturerade intervjuer.

MÀnniskors yrkesval och syn pÄ framtida arbetsliv influeras av olika faktorer som i sin tur har formats av evolutionen eller den sociala omgivningen. MÀnniskans kognitiva förmÄgor Àr ett av elementen som pÄverkar yrkesvalsprocessen, men Àr ocksÄ kanske en bidragande orsak till könssegregeringen pÄ arbetsmarknaden. Hur mÀnniskor ser sig sjÀlva i den framtida yrkesrollen kan ocksÄ vara en anledning till varför det finns en könsskillnad pÄ arbetsmarknaden. Markus and Nurius (1987) har myntat begreppet ?Possible self?, vilket de definierade som sjÀlvbilden i framtida situationer.

The aim of the study was to examine how the public libraries participate in the integration of immigrants in the Malmö-/Lund region. Librarians and immigrants were interviewed about the services offered by the libraries in the area of multiculturalism and what kind of service that is requested by the immigrants. The interviews also included possibilities to contribute to increased knowledge among the native Swedish people about different cultures represented among immigrants in Sweden. From the qualitative analyses it is concluded that the libraries represented in the study contribute to the integration of immigrants. The respondents gave multiple examples of the libraries? usefulness in the integration process by offering immigrants possibilities to develop their knowledge in the Swedish language, and also to find information about the Swedish society and culture.

Kvinnor innehar idag fÀrre chefspositioner pÄ den svenska arbetsmarknaden. För att öka förstÄelsen kring varför fÀrre kvinnor jÀmfört med mÀn Àr chefer syftar uppsatsen till att förstÄ om emotionellt arbete Àr relaterat till möjligheten för kvinnor att vara chef i Sverige. Det emotionella arbetet i uppsatsen handlar om ett omhÀndertagande kÀnsloarbete som sker till förmÄn för andras vÀlmÄende. I uppsatsen definieras emotionellt arbete med hjÀlp av tvÄ dimensioner. Den första dimensionen handlar om att ge emotionellt stöd och den andra om viljan att ge emotionellt stöd.

Under senare tid har fackföreningarna tappat allt fler medlemmar, en företeelse som inte bara skett i Sverige, utan Àven internationellt. Med anledning av förÀndringar pÄ arbetsmarknaden i form av ökad global konkurrens, har företagen hittat nya lösningar för organisering av arbetskraften och nya anstÀllningsvillkor tenderar att splittra den förut mer homogena arbetsskaran. Förhandlingar sker idag allt mer pÄ företagsnivÄ, och de anstÀllda knyts nÀrmare företaget. DÄ arbetslivet tenderar att bli mer individualistiskt stÀlls frÄgan om kollektivet har nÄgon betydelse idag. Med följande bakgrund Àr ett sjunkande medlemsantal inom facket nÄgot som mÄste ses i en vidare kontext.

Syfte. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vem den svenska journaliststudenten Àr samt att fÄ en bild av vilka journalister arbetsmarknaden letar efter..