Syftet med denna studie har varit att kartlÀgga och analysera svenska kvÀllstidningars representation och konstruktion av hotbilder i flyktingdebatten. Vi sökte ocksÄ svar pÄ hur journalister förhÄller sig till begrepp sÄ som ?invandrare? och ?flyktingar? i förhÄllande till ?etniskt svenska?. För att nÄ önskat resultat har vi anvÀnt oss av en kritisk diskursanalys, en metod som strÀcker sig lÀngre Àn en analys av bara texten, hÀr sÀtts texten in i en samhÀllelig kontext. Vi har valt att analysera artiklar skrivna av Aftonbladet och Expressen, tvÄ ledande aktörer pÄ den svenska kvÀllstidningsmarknaden.För att finna relevanta artiklar för vÄr studie anvÀnde vi oss av databasen Mediearkivet.

Under Ă„r 2009 var en fjĂ€rdedel av alla unga arbetslösa. FrĂ„n Ă„r 1983 till 2009 har arbetslösheten ökat frĂ„n 8 till 25 procent. Även under Ă„r 2010 var en fjĂ€rdedel av de unga i Sverige utan arbete. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka bestĂ€mningsvariablerna för ungdomsarbetslösheten i Sverige. Till hjĂ€lp har variablerna bruttonationalprodukt, lediga jobb pĂ„ arbetsmarknaden, minimilön, vakanser och arbetslöshetsnivĂ„ i absoluta och relativa tal valts för sin relevans.

Bakgrund: I och med immigreringen som för varje Är ökar, finns det nu mÄnga olika kulturer i Sverige. Invandrarna kommer alla nÄgon gÄng att komma i kontakt med vÄrdpersonal. För att kunna ge en god individanpassad vÄrd Àr det av stor vikt att ha kunskap om hur invandrarna upplever mötet med vÄrdpersonalen i Sverige. Syfte: Syftet med studien var att beskriva invandrares upplevelser av mötet med vÄrdpersonalen i Sverige. Metod: Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Den nya unga generationen y (80 och 90-talister) Àr avgörande i ett lÄngsiktigt perspektiv för mÄnga organisationer. Detta för att den stora kullen 40- talister, Àven kallade baby boom generationen Àr pÄ vÀg att lÀmna arbetsmarknaden. Att sÄ mÄnga trÀder ur arbetsmarknaden skapar behov efter rekrytering av ny arbetskraft i mÄnga organisationer, vilket kommer i stor utstrÀckning vara generation y. Forskning visar att denna generation har en annan syn pÄ arbete och arbetslivet Àn tidigare generationer.Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av den unga generationens syn pÄ arbete eftersom de Àr pÄ vÀg in pÄ arbetsmarknaden. DÀrför valdes en kvantitativ metod för att fÄ en vidare bild av studenternas syn pÄ arbete.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige Àr en av de högsta i Europa och det finns inga tecken pÄ att nivÄn Àr pÄ vÀg att vÀnda nedÄt. De arbetsmarknadspolitiska reformer som har genomförts kan kritiseras för bristande bidrag till en sÀnkt ungdomsarbetslöshet, exempelvis Àr det endast ett fÄtal av nystartsjobben som leder till fortsatt anstÀllning och den sÀnkta arbetsgivaravgiften för ungdomar medför stora dödviktskostnader. Nystartsjobben, den sÀnkta arbetsgivaravgiften för unga och jobbgarantin för ungdomar bör alla utvÀrderas vidare och genomgÄ förÀndringar. Danmark har en av EU:s lÀgsta ungdomsarbetslöshetssiffror och landets arbetsmarknadsmodell, den sÄ kallade flexicuritymodellen, har uppmÀrksammats internationellt. Modellen underlÀttar för en dynamisk arbetsmarknad och prÀglas av bland annat ett svagt lagligt anstÀllningsskydd.

Denna studie Àr en kvalitativ intervjustudie med ett sociokulturellt perspektiv. Syftet Àr att försöka förstÄ vilka hinder som kan föreligga och vad som kan vara orsak till att enskilda individer, inom Sfi ? svenska för invandrare, har svÄrigheter att lÀra sig lÀsa och skriva. LikasÄ att försöka se hur den svenska skolan, genom Sfi, och hur pedagoger dÀr identifierar dessa problem, dess orsaker och vad man kan göra Ät dem. Finns det kompetens, redskap och resurser att identifiera eventuella funktionshinder som orsak till lÀs- och skrivsvÄrigheter och i vilken utstrÀckning tolkar man i sÄ fall dessa orsaker som funktionshinder och/eller omstÀndighet? Resultatet visar att det Àr av yttersta vikt att det finns möjlighet att identifiera elever i behov av sÀrskilt stöd men ocksÄ att det finns resurser och redskap att ge detta stöd.

The purpose of the study is to examine and analyze the relation between the existence of global companies and given support to immigrant- owned companies with large cultural difference from public services. This helps answering the question "Which affect does the existence of local dominating companies have on the establishment of small companies owned by immigrants with large cultural differences?" This has been accomplished through a field study containing twelve interviews with small companies in two different cities and two interviews with the community officials in each city. The research was thereby narrowed to only treat the two cities in Sweden in order to examine the relation between public services support to small immigrant-owned companies and how the immigrants experience the support from them. The analyze was made due to a handful of theories such as the The network theory IP model, Hofstede's 4+1 model and the Product Life Cycle.

Att vara anstÀllningsbar innebÀr att ha den kompetens och andra attribut som krÀvs för att kunna skaffa sig ett arbete. Den sjÀlvupplevda anstÀllningsbarheten varierar beroende pÄ en mÀngd olika faktorer. Vissa individer har svÄrare för att etablera sig pÄ arbetsmarknaden, till exempel unga och personer med funktionsnedsÀttning. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga vuxna med autismspektrumtillstÄnd upplever sin anstÀllningsbarhet samt vilken betydelse det tillskrivs dem i arbetsliv och privatliv. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades tematiskt.

Arbetsmarknaden i Sverige har de senaste Ären genomgÄtt en markant flexibilisering i form av förÀndrade arbets- och organisationsformer. I takt med olika omvÀrldsförÀndringar har intresset för alternativa arbetsformer av diverse slag ökat. Bemanningsbranschen tillgodoser kravet pÄ flexibla arbetsformer och Àr en bransch som har genomgÄtt en kraftig tillvÀxt de senaste Ären. I oktober 2008 antog EU ett bemanningsdirektiv vars syfte Àr att förena flexibla arbetsformer med en social trygghet för personal som hyrs ut av bemanningsföretag. Det antagna direktivet innehÄller en likabehandlingsprincip som innebÀr att inhyrda arbetstagare ska ha minst samma grundlÀggande arbets- och anstÀllningsvillkor som dem som anstÀllts direkt av kundföretaget för samma tjÀnst. Syftet med uppsatsen Àr undersöka hur den svenska bemanningsbranschen pÄverkas av det nya direktivet.

UtifrÄn kategorierna etnicitet, genus, skola och sprÄk undersöks, genom kvalitativa gruppintervjuer, Ätta gymnasieelevers identitetsskapande som tjejer som följer kursplanen i svenska som andrasprÄk (SVA). I studien belyses vad ?invandrar-identiteten? betyder för tjejerna, hur de ser pÄ sin flersprÄkighet, vilken instÀllning och vilka attityder de har till skola och studier samt slutligen hur de positionerar sig i förhÄllande till killar. Informanterna tillhör samma SVA-grupp i Ärskurs ett, men Àr uppdelade i tvÄ grupper vilka skiljer sig Ät vad gÀller instÀllning till skolarbete och grad av studiemotivation.Studiens resultat Àr inte generaliserbart till en större population, men belyser och bekrÀftar i stort vad som framkommit hos bland andra Otterup (2005), Holm (2008) och Ambjörnsson (2003). Det fram-kommer i studien att framför allt identiteten som "invandrare" (eller "blatte") Àr viktig för tjejerna, och att den blir möjlig frÀmst genom att de har vuxit upp i Bergsjön och BiskopsgÄrden, vilka Àr sÄ kallade ?multietniska? förortsomrÄden i Göteborg.

VĂ„rt syfte med detta examensarbete Ă€r att undersöka om individen pĂ„verkas av samhĂ€llet och arbetsmarknaden i sina val av en högre utbildning och om sĂ„ Ă€r fallet hur denna pĂ„verkan yttrar sig. Åttiotalister pĂ„stĂ„s i undersökningar vara den första generationen som genom att vĂ€xa upp i det senmoderna samhĂ€llet ska ha utvecklat andra vĂ€rderingar gĂ€llande bla arbetsmarknad och studier. Detta ska innebĂ€ra att de Ă€r bĂ€ttre anpassade till spelreglerna pĂ„ dagens arbetsmarknad. DĂ€rför vill vi ocksĂ„ undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt generationsskillnader kan yttra sig mellan Ă„ttiotalister och sextiotalister i deras val av att genomgĂ„ högskolestudier. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r följande: vad driver individen till att vĂ€lja högre studier, hur har det senmoderna samhĂ€llet och arbetsmarknaden pĂ„verkat individens val att studera och pĂ„ vilket sĂ€tt syns det skillnader mellan sextiotalister och Ă„ttiotalister nĂ€r det gĂ€ller studier och arbetsmarknad.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur och i vilken utstrÀckning före detta journalistikstudenter frÄn Södertörns högskola etablerar sig pÄ den journalistiska arbetsmarknaden. För att fÄ en bild av den journalistiska arbetsmarknaden undersöks i den hÀr studien vad de före detta journalistikstudenterna har för anstÀllningar, och om anstÀllningsformen skiljer sig beroende pÄ hur mÄnga Är en före detta journalistikstudent varit tillgÀnglig pÄ arbetsmarknaden. Hur de före detta journalistikstudenterna ser pÄ sina möjligheter inom branschen, vad de har för mÄl med sina nuvarande arbeten samt vad de tror om sina möjligheter att nÄ mÄlen i förhÄllande till vilken anstÀllningsform de har undersöks ocksÄ i den hÀr studien. För att knyta ihop detta diskuteras hur arbetsmarknad och anstÀllningsförhÄllanden pÄverkar journalisternas autonomi och deras stÀllning som yrkesgrupp. Uppsatsen Àr av kvantitativ karaktÀr och undersökningsmaterialet bestÄr av 436 före detta journalistikstudenter frÄn Södertörns högskola.

I uppsatsen undersöks om förÀndringarna som gjordes i och med proposition 2006:07/15 innebar ett nÀrmande eller frÄngÄende av en optimalt utformad arbetslöshetsförsÀkring ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Detta i syfte att dÀrmed utreda om förÀndringarna kan beskrivas som förbÀttringar eller försÀmringar. Uppsatsen avgrÀnsar sig till förÀndringarna i arbetslöshetsförsÀkringen i denna proposition och behandlar inte framtida planerade förÀndringar eller förÀndringar inom andra omrÄden. Tidigare forskningsresultat inom omrÄdet arbetslöshetsförsÀkring kommer att presenteras för att försöka visa hur en optimal försÀkring bör vara utformad. Vad som Àr en optimal försÀkring Àr givetvis beroende pÄ vilka mÄl den ska uppfylla.

Dagligen möter vÄrdpersonal patienter frÄn vÀrldens alla hörn vilket innebÀr att olika kulturer möts. Kulturkrockar och sprÄkförbistringar Àr nÄgot som dÄ kan upplevas. I omvÄrdnadsarbetet Àr det av vikt att förstÄ sig pÄ patienten samt att kunna kommunicera. Sverige Àr idag ett mÄngkulturellt land vilket gör att omvÄrdnadspersonal behöver ha kompetens hur man bemöter personer frÄn andra kulturer. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur fÀrgade afrikaner upplever bemötandet frÄn sjukvÄrdspersonal i svensk hÀlso- och sjukvÄrd.

NÀr det idag har diskuteras om att kunna sÀkra jobben har individens anstÀllningsbarhet Äsyftats. Global konkurrens och snabb teknisk utveckling har inneburit krav pÄ flexibla organisationer och anpassningsbara medarbetare. AnstÀllningsbarhet har kopplats bÄde till kontextfaktorer, som konjunktur och efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden och till subjektiva faktorer som personliga egenskaper och utbildning. Syftet med studien har varit att fÄ en djupare förstÄelse för vilka faktorer som inverkar pÄ hur anstÀllda uppfattar sin egen anstÀllningsbarhet. Intervjuer har gjorts med Ätta lagledare pÄ ett företag, följt av tematisk analys av materialet.