Föreliggande kandidatuppsats Àr en kvalitativ studie som syftar till att studera vilken betydelse sociala nÀtverk har pÄ arbetsmarknaden utifrÄn sex rekryterares perspektiv. Vi har genomfört sex intervjuer med personer som arbetar med att anstÀlla personal pÄ sex olika företag. Tre frÄgor som undersöks nÀrmare i denna uppsats Àr i vilken mÄn rekryterarna anvÀnder sitt sociala nÀtverk i sitt arbete, anvÀnder de frÀmst nÀra relationer eller bekanta i anstÀllningsprocesser, samt vilken betydelse och vilka konsekvenser anser de att anvÀndningen av sociala nÀtverk vid rekrytering har pÄ arbetsmarknaden. Vi utgÄr frÄn Lins teori om socialt kapital och hur det kan leda till social skiktning samt Granovetters teori om starka och svaga lÀnkar. Det framkommer i vÄra intervjuer att rekryterarna pÄ de olika företagen anvÀnder sina sociala nÀtverk vid tillsÀttning av tjÀnster i olika stor utstrÀckning.

Denna undersökning handlar om hur kulturförmedling kan förstÄs via kurslitteratur pÄ en förskollÀrarutbildning. Syftet har varit att granska kurslitteratur som behandlar omrÄdet mÄngkultur. Detta för att undersöka en i förskolans lÀroplan uttryckt spÀnning mellan kulturförmedling och öppenhet för pluralism. Kurslitteraturen Àr frÄn ett lÀrarprograms olika kurser under olika terminer. Avsikten Àr att synliggöra normer som framtrÀder i kurslitteraturen och dÄ Àven vad som kan anses som avvikande frÄn denna norm.

I Sverige har invandrade akademiker svÄrare att fÄ ett arbete som motsvarar deras utbildningsnivÄ och kompetens Àn vad infödda svenskar har. Det har identifierats flera anledningar till detta, allt ifrÄn diskriminering till sprÄkkrav och svÄrigheter att tolka den invandrade akademikerna utlÀndska examen.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka arbetsgivares erfarenheter av att ta emot invandrade akademiker pÄ sin arbetsplats. Undersökningen har avgrÀnsats till att undersöka arbetsgivare inom arbetsmarknadsprojektet ?Korta vÀgen? i Stockholm genom vilket invandrade akademiker fÄr praktikplatser pÄ svenska arbetsplatser. Vi har genomfört djupintervjuer med sex olika arbetsgivare inom olika branscher i Stockholmsregionen.VÄra resultat visar att arbetsgivarna i vÄr undersökning har övervÀgande positiva erfarenheter av att ta emot invandrade akademiker frÄn Korta vÀgen och att de gÀrna skulle anstÀlla dessa, vilket nÄgra av dem ocksÄ gjort.

Syftet med studien Àr att undersöka om det kan skapas fler arbetstillfÀllen inom forskning och utveckling pÄ den nationella arbetsmarknaden nÀr hela eller delar utav den inhemska produktionen flyttar utomlands. För att undersöka varför företag flyttar sin produktion utomlands har jag tagit mig till hjÀlp av fem fallföretag. Vidare har jag undersökt vilka lÀnder företagen vÀljer att flytta till samt de faktorer som pÄverkar beslutet. Avslutningsvis har jag genom en modifierad version av Romers modell undersökt om fler arbetstillfÀllen inom forskning och utveckling kan skapas nÀr produktionen flyttar utomlands..

VĂ„rt syfte med detta examensarbete Ă€r att undersöka om individen pĂ„verkas av samhĂ€llet och arbetsmarknaden i sina val av en högre utbildning och om sĂ„ Ă€r fallet hur denna pĂ„verkan yttrar sig. Åttiotalister pĂ„stĂ„s i undersökningar vara den första generationen som genom att vĂ€xa upp i det senmoderna samhĂ€llet ska ha utvecklat andra vĂ€rderingar gĂ€llande bla arbetsmarknad och studier. Detta ska innebĂ€ra att de Ă€r bĂ€ttre anpassade till spelreglerna pĂ„ dagens arbetsmarknad. DĂ€rför vill vi ocksĂ„ undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt generationsskillnader kan yttra sig mellan Ă„ttiotalister och sextiotalister i deras val av att genomgĂ„ högskolestudier. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r följande: vad driver individen till att vĂ€lja högre studier, hur har det senmoderna samhĂ€llet och arbetsmarknaden pĂ„verkat individens val att studera och pĂ„ vilket sĂ€tt syns det skillnader mellan sextiotalister och Ă„ttiotalister nĂ€r det gĂ€ller studier och arbetsmarknad.

PÄ arbetsmarknaden finns det Ätminstone tre olika generationer. DÄ alla generationer fostras pÄ olika sÀtt beroende pÄ nÀr de Àr uppvÀxta kan det skapas svÄrigheter kring samarbete, ledarskap och lojalitet i arbetslivet. Vissa menar att dessa generationer Àr vÀldigt olika och att de behöver olika typer av ledarskap. Denna studie behandlar skillnader och likheter mellan generation X och Y och hur de ser pÄ hur deras nÀrmsta chef och hur organisationen bör vara. Resultaten av denna kvalitativa intervjustudie med totalt Ätta respondenter visar att det finns indikationer pÄ en skillnad mellan generation X och Y dÄ de beskrivit att de har olika behov och uppskattar olika typer av ledare.

Enligt nationalekonomisk teori borde invandring ha en positiv nettoeffekt pÄ mottagarlandets vÀlfÀrdssystem. Det beror pÄ att invandrarbefolkningen ofta har en mer fördelaktig Äldersfördelning Àr den infödda befolkningen, med en högre andel personer i arbetsför Älder. Tidigare studier har visat att Sveriges nuvarande invandrarbefolkning bidrar med en negativ nettoeffekt, dvs. att invandrarbefolkningen kostar staten mer Àn vad den ger. Till skillnad frÄn tidigare studier fokuserar denna uppsats pÄ invandringen och de offentliga finanserna pÄ lokal nivÄ.

Enligt nationalekonomisk teori borde invandring ha en positiv nettoeffekt pÄ mottagarlandets vÀlfÀrdssystem. Det beror pÄ att invandrarbefolkningen ofta har en mer fördelaktig Äldersfördelning Àr den infödda befolkningen, med en högre andel personer i arbetsför Älder. Tidigare studier har visat att Sveriges nuvarande invandrarbefolkning bidrar med en negativ nettoeffekt, dvs. att invandrarbefolkningen kostar staten mer Àn vad den ger. Till skillnad frÄn tidigare studier fokuserar denna uppsats pÄ invandringen och de offentliga finanserna pÄ lokal nivÄ.

Svenskundervisning för invandrare Àr en mÄngfacetterad verksamhet med mÄnga olika undervisningsinslag. Undervisningen syftar frÀmst till att ge kursdeltagarna sprÄkliga kunskaper och fÀrdigheter samtidigt som det finns ett behov av arbetslivs-, kultur- och samhÀllsstudier inom ramen för sfi. Behovet har sin grund i sprÄkets roll som kulturbÀrare samt i undervisningens kommunikativa mÄl som finns presenterade i styrdokumenten för sfi. Arbetslivs-, kultur- och samhÀllsstudier Àr olika vanligt förekommande i sfi-undervisningen. Vardagslivsundervisning anses vara det undervisningsinslaget som det Àr svÄrast att undervisa i.

Vi intervjuade tio högskoleutbildade om hur deras livssituation pÄverkade deras etableringsprocess pÄ arbetsmarknaden och deras syn pÄ sin yrkeskarriÀr. SÀrskilt intresse riktades mot deras syn pÄ pendling och flyttning. De frÄgestÀllningar vi sökte svar pÄ var: Finns det skillnader i synen pÄ mobilitet det vill sÀga pendla och flytta som kan kopplas till kön, familjesituation och klassposition? PÄverkar dessa skillnader respondenternas etablering pÄ arbetsmarknaden och yrkeskarriÀr? Finns det social konstruerade maktordningar som direkt eller indirekt pÄverkar individens handlingsval och upplevda handlingsutrymme? Vi anvÀnde begreppet intersektionalitet som en tankemodell för att se hur olika maktordningar samverkar. De teorier vi tolkade undersökningsresultat mot bestod av Bourdieus teori om klassposition, teorin om könsmaktsordningen samt Bourdieus familjebegrepp.

I den hÀr studien som behandlar SödertÀlje kommuns projekt F50 som arbetar med att hitta metoder som Àr fungerande för att fÄ ut fler invÄnare pÄ arbetsmarknaden, ska vi ta reda pÄ om projektet har lyckats och hur mÀnniskorna som fÄr ta del av den hÀr hjÀlpen upplever att det har varit. Projektet gÄr ut pÄ att de har ett antal kompetensmÀklare vars jobb gÄr ut pÄ att ha ett visst antal personer som dem tar hand om. De ser till att hjÀlpa dem med det varje individ behöver. Mest förekommande Àr att personerna behöver hjÀlp med CV och personligtbrev skrivande, men det kan Àven vara att man behöver hjÀlp med att skicka in en ansökan, eller bara en sÄ viktigt del som att hitta rÀtt kontakter för att kunna söka det jobb man vill ha. För att ta reda pÄ hur arbetet fungerat har jag intervjuat 6 stycken personer som varit med i projektet och fÄtt hjÀlp.

Uppsatsen tar upp problemen med det ojÀmna uttaget av förÀldraledighet mellan könen. MÀnnen tog Är 2004 endast ut 18,7 procent av förÀldrapenningdagarna, kvinnorna tog ut 81,3 procent. Detta medför en stor skillnad mellan kvinnor och mÀn, i förutsÀttningarna pÄ arbetsmarknaden. FörÀldralagstiftningen Àr till för att underlÀtta och stötta förÀldrar vid barnafödande, och möjlighet att förena förÀldraskap och arbete. Familjen fÄr lagstadgad ledighet och ekonomiskt stöd under barnets första tid, och den Àr i sin utformning könsneutral.

I uppsatsen undersöks en grupp invandrarkvinnors genuskontrakt. Kvinnorna lÀser svenska som andrasprÄk B pÄ Komvux. Syftet Àr att studera huruvida ett traditionellt genuskontrakt hÄller dem tillbaka frÄn högre studier. Vidare vill jag veta hur kvinnorna upplever sin studiesituation, varför de lÀser kursen, om undervisningen lever upp till styrdokumentens intentioner samt om dessa intentioner Àr i paritet med kvinnornas önskemÄl och förvÀntningar pÄ undervisningen. Studien genomfördes med hjÀlp av fem kvalitativa intervjuer och observationer.

SmÄbarnsförÀldrarna som ratas pÄ arbetsmarknaden. De fem senaste Ären har DO fÄtt in över 300 anmÀlningar om missgynnande i samband med förÀldraledighet. Att kvinnor Àr klart överrepresenterade bland dessa Àr varken förvÄnande eller svÄrt att belÀgga efter en genomgÄng av anmÀlningarna. Kvinnor kan dessutom anmÀla pÄ tvÄ olika grunder; missgynnande i samband med förÀldraledighet och könsdiskriminering, dÀr graviditet rÀknas in.Vid en jÀmförelse mellan dessa tvÄ anmÀlningsgrunder Àr ett tydligt mönster att fler av dem som har angett graviditet som orsak till varför de har blivit utsatta har blivit uppsagda, fÄtt sin provanstÀllning avslutad eller pÄ annat sÀtt inte lÀngre fÄtt arbeta kvar. NÀr anmÀlningen istÀllet har rört missgynnande i samband med förÀldraledighet har majoriteten av anmÀlarna, sÄvÀl mÀn som kvinnor, ansett sig blivit utsatta genom att de har fÄtt lÀgre lön, sÀmre arbetsuppgifter eller sÀmre arbetstider Àn innan barn kom in i bilden.En annan aspekt Àr att de med osÀkra anstÀllningar Àr hÄrt drabbade.

Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde nĂ€rmare en miljon mĂ€nniskor landet och undan krisen. BĂ„de i den amerikanska delstaten Minnesota och i Östergötlands lĂ€n i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig pĂ„ arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt dĂ„ andelen arbetande somalier i Minnesota Ă€r betydligt högre Ă€n i Östergötland. Uppsatsen syftar till att kartlĂ€gga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Östergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssĂ€tt pĂ„ den hĂ€r gruppen genom en jĂ€mförelse med hur det förhĂ„ller sig i Minnesota.De bĂ„da populationerna i respektive region liknar varandra pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt Ă€ven om de till antalet Ă€r betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning Ă€r generellt sett lĂ„g och mĂ„nga somalier Ă€r vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en nĂ„got högre utbildningsnivĂ„ Ă€n de i Östergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsĂ€ttningsgrad.