Tidigare forskning indikerar att deltidsarbeten har sÀmre arbetsegenskaper jÀmfört med heltidsarbeten bÄde i Sverige och internationellt. Deltidsarbeten har i tidigare studier ofta klassificeras som ?dÄliga? jobb. Med detta menas att arbetsegenskaperna skiljer sig ifrÄn den standard som gÀller för heltidsanstÀllda dÄ deltidsjobben kÀnnetecknas av lÄg kompensation, lÄg anstÀllningstrygghet, fÄ förmÄner, att arbetet Àr lÄg kvalificerat och att det har lÄg status i jÀmförelse med heltidsanstÀllningar. Kvinnor Àr överrepresenterade i deltidsanstÀllning och eftersom relativt fÄ mÀn jobbar deltid kommer studien följaktligen att fokusera pÄ kvinnor.

Denna undersökning handlar om hur kulturförmedling kan förstÄs via kurslitteratur pÄ en förskollÀrarutbildning. Syftet har varit att granska kurslitteratur som behandlar omrÄdet mÄngkultur. Detta för att undersöka en i förskolans lÀroplan uttryckt spÀnning mellan kulturförmedling och öppenhet för pluralism. Kurslitteraturen Àr frÄn ett lÀrarprograms olika kurser under olika terminer. Avsikten Àr att synliggöra normer som framtrÀder i kurslitteraturen och dÄ Àven vad som kan anses som avvikande frÄn denna norm.

Syftet Àr att undersöka om det finns skillnader i sysselsÀttningsnivÄer mellan olika utrikesfödda grupper pÄ arbetsmarknaden, och om dessa finns, hur de kan förstÄs och förklaras. Kvantitativ metod, och materialet Àr taget frÄn LevnadsnivÄundersökningen 2000, SCB och Integrationsverket. Det finns betydande skillnader i sysselsÀttnings-nivÄer mellan olika utrikesfödda grupper, och skillnaderna Àr störst mellan inomeuropeiskt - och utomeuropeiskt födda. Orsaker till dessa skillnader kan till viss del förklaras av vistelsetid i Sverige, utbildningsnivÄ och av vilka skÀl mÀnniskor invandrar. Det verkar ocksÄ finnas tecken pÄ att vissa grupper pÄ olika sÀtt missgynnas pÄ grund av sin etniska hÀrkomst, varför diskriminering ocksÄ kan utgöra en förklaring till dessa skillnader..

I takt med att den svenska arbetsmarknaden förÀndras, Àndras ocksÄ synen pÄ den anstÀllde. Denna uppsats Àmnar undersöka huruvida företagens behov av att hÄlla sin yttre fasad i gott skick, pÄverkar instÀllningen till att anstÀlla, eller sÀga upp, de personer som man inte vill att företaget skall förknippas med. Hur stÀller sig företagsledare till att deras personal inte lever upp till de normer samhÀllet bÀr och finns det sÀrskilda typer av beteende eller brottslighet som anses vÀrre eller sÀmre Àn nÄgot annat? Resultatet visar att brott (avvikelser) som i allmÀnhet förkastas ocksÄ förkastas av företagen och att toleransen mot avvikare Àr lÄg. Personer dömda för denna typ av brott torde ha stora svÄrigheter att Änyo etablera sig pÄ arbetsmarknaden efter avtjÀnat straff..

Invandringen i Sverige har ökat under de senaste decennierna, detta har gjort att Sverige gÄtt frÄn att bestÄ av relativt fÄ kulturer till att bli mÄngkulturellt. Att beskriva faktorer som pÄverkar förstÄelsen för kulturella olikheter i mötet mellan vÄrdpersonal i Sverige och personer med invandrarbakgrund var syftet med litteraturstudien. Studien baserades pÄ nio vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom innehÄllsanalys. Resultatet visade att det finns kulturella olikheter i mötet mellan vÄrdpersonal och personer med annan kulturell bakgrund Àn den svenska. MÄnga invandrare har svÄrt att anpassa sig till sitt nya hemland, bÄde sprÄkligt och kulturellt, vilket avspeglas som ett problem i den allmÀnt stereotypa vÄrden.

Föreliggande studie Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka beskrivningar av ungdomsarbetslöshet och lösningar pÄ problematiken. Syftet Àr vidare att sÀtta dessa beskrivningar i relation till och förklara dem utifrÄn de strukturella förutsÀttningar som prÀglar den rÄdande arbetsmarknaden sÄsom det skildras i litteraturen. Studien bygger pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr fyra officiella och virtuella dokument frÄn statliga myndigheter granskas och bearbetas. I studien framkommer beskrivningar av orsakerna bÄde ur ett strukturellt och ur ett individuellt perspektiv. Det strukturella perspektivet betonar betydelsen av arbetsmarknadens krav pÄ kompetens, flexibilitet och rörlighet medan det individuella perspektivet betonar individens förmÄga att anpassa sig till arbetsmarknadens krav vilket uttrycks i begreppet anstÀllningsbarhet.

Detta arbete behandlar vÀgledares arbete med att motivera personer med funktionsnedsÀttning att ta sig ut pÄ arbetsmarknaden. Syftet med arbetet Àr delvis att undersöka vÀgledares kunskaper om de riktlinjer och insatser som finns för att underlÀtta för personer med funktionsnedsÀttning pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr Àven att undersöka hur vÀgledare anvÀnder sig av motivationsteorier och modeller för att motivera personer med funktionsnedsÀttning. VÄra frÄgestÀllningar lyder: ?Vilka arbetsmarknadspolitiska riktlinjer och insatser, för personer med funktionsnedsÀttning, kÀnner de vÀgledare vi intervjuat till? ?Hur arbetar dessa vÀgledare med teorier och metoder för att motivera personer med funktionsnedsÀttning? Vi har anvÀnt oss av teorier som behandlar motivation, till exempel teorin om MI och lösningsfokus.

DĂ„ Moderaterna, tillsammans med de övriga Allianspartierna, vann riksdagsvalet 2006 blev det ocksĂ„ klart att en ny arbetsmarknadspolitik skulle komma att drivas i Sverige. Ändringar i bland annat arbetslöshetsförsĂ€kringen har genomförts för att öka incitamenten för arbetssökande att acceptera ett jobberbjudande. ArbetslöshetsersĂ€ttningen ska inte lĂ€ngre vara ett sĂ€tt att försörja sig pĂ„ utan det ska löna sig att arbeta. Men vad betyder Ă€ndringarna i arbetslöshetsförsĂ€kringen för de individer som drabbas av dem? Och hur konstrueras bilden av dessa individer i det empiriska materialet? Syftet med studien Ă€r sĂ„ledes att undersöka hur Moderaterna konstruerar bilder av grupper som befinner sig utanför arbetsmarknaden, till exempel arbetslösa och förtidspensionĂ€rer.

The purpose of this study was to explore the experiences of being a homosexual immigrant in the Swedish society. Our questions were how the interviewed homosexual immigrants experience being treated by the people in their surroundings and how they are influenced by their attitudes. We also wanted to know what kind of thoughts they have about affiliation considering origin and sexuality, and what positive and negative aspects they experience from the combination of being both homosexual and immigrants.To get the answers to these questions we used a qualitative method and interviewed seven homosexual immigrants between the ages of 25 and 40 years. We then compared our material with earlier studies of the living situation of homosexual immigrants in Sweden, Denmark and Norway. We also linked our findings to Goffman's stigma theory and to heteronormativity.The main result was that the combination of homosexuality and immigrantness can result in various difficulties.

Denna uppsats syftar till att studera hur könslönegapet, med kontroll för sedvanliga humankapitalvariabler samt sektortillhörighet, pÄverkas av matchningsprocessen pÄ den svenska arbetsmarknaden. Detta har gjorts med hjÀlp av linjÀr regression och metoden minstakvadratskattningen, Àven kallad OLS (ordinary least squares). Den data som ligger till grund för undersökningen Àr tvÀrsnittsdata frÄn LevnadsnivÄundersökningen Är 2010. Det teoretiska ramverk som studien tar avstamp i Àr den klassiska humankapitalteorin vars antagande Àr att utbildning Àr en investering för individen som höjer dennes produktivitet och dÀrigenom leder till en högre framtida lön. Dock har tidigare forskning visat att utbildningens avkastning stÄr i relation till arbetets utbildningskrav, dÀr en överutbildad person fÄr avsevÀrt lÀgre avkastning för de Är som dennes utbildning överskrider arbetskravet i jÀmförelse med en rÀtt matchad person.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land men trots det Àr etnisk diskriminering en del av vardagen för mÄnga mÀnniskor idag. Enligt diskrimineringslagen ska alla mÀnniskor, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma rÀttigheter och möjligheter. Men hur ser det ut för personer med annan etnisk tillhörighet Àn svensk pÄ arbetsmarknaden, har de samma möjligheter att söka och fÄ ett jobb?Lagstiftningen förbjuder diskriminering pÄ olika samhÀllsomrÄden i Sverige, och vissa grupper anses i lagen vara mer skyddsvÀrda. Diskrimineringsförbudet rÄder sÄledes Àven inom arbetslivet.

MÄlsÀttningen med uppsatsen Àr att genom en litteraturstudie ge en bild av hur kvinnor segregeras pÄ arbetsmarknaden i Afrika söder om Sahara. Befolkningsförflyttningar, migration, krig, katastrofer, sjukdomar, förlust av arbetskraft, nerbrytningar av sociala institutioner, förÀndrade inhemska sociala och ekonomiska mönster, och minskade möjligheter till utveckling har drabbat kvinnorna i Afrika söder om Sahara sedan kolonialtiden. Historiska bevis indikerar att afrikanska kvinnors deltagande i det ekonomiska och politiska livet var djupt rotat pÄ den afrikanska kontinenten. I mÄnga afrikanska samhÀllen hade kvinnor ett politiskt inflytande, om inte formellt sÄ i vart fall informellt. Idagens Afrika söder om Sahara har kvinnor fÀrre möjligheter Àn mÀn.

Uppsatsen analyserar inkomstskillnader mellan högutbildade svenskfödda och utlandsfödda pÄ den svenska arbetsmarknaden med hjÀlp av inkomstekvationer. Dataunderlaget kommer frÄn ett tvÀrsnitt ur LINDA-databasen Är 1999 och alla personer i dataunderlaget har genomgÄtt en svensk universitets- eller högskoleutbildning. TvÄ beroende inkomstvariabler finns med i dataunderlaget ? Ärsinkomst och mÄnadslön ? för att studera tidsaspekten i inkomstskillnaderna. Det finns stora inkomstskillnader mellan svenskfödda och utlandsfödda för det totala urvalet (sÀrskilt för urvalet baserat pÄ Ärsinkomst).

MÄnga studenter vÀljer att ta dubbla examen, en som ingenjör och en andra examen inom ekonomi. Anledningar till att studenter vÀljer att lÀsa in en andra examen varierar men de flesta hoppas genom sin dubbelexamen fÄ en högre konkurrenskraft pÄ arbetsmarknaden jÀmfört med de alumner vilka enbart har en examen. Konkurrensen pÄ arbetsmarknaden Àr hög dÄ utbildningsnivÄn Àr högre Àn den varit förut och det blir allt svÄrare att utmÀrka sig vid rekrytering. Studien visar att alumner med en dubbelexamen inom ingenjörs- och ekonomiomrÄdet fÄr högre lön Àn de som enbart har en enkelexamen, mycket beroende pÄ att de söker högre tjÀnster. Samtliga alumner anser Àven att det Àr en fördel att ta en dubbelexamen.

Detta Àr en studie om Arbetsförmedlingens försöksverksamhet med etableringssamtal inför den kommande Lag om etableringsinsatser för vissa nyanlÀnda invandrare som trÀder i kraft den 1 december 2010. Syftet Àr att ge en bakgrund till den nya lagen och att studera organisationen kring Arbetsförmedlingens försöksverksamhet med etableringssamtal i Malmö. Detta genomfördes genom en litteraturstudie samt intervjuer med framstÄende personer i försöksverksamheten pÄ Arbetsförmedlingen i Malmö. Teorier om implementering; uppifrÄn-och-ner samt nerifrÄn-och-upp och nyinstitutionell teori anvÀndes för analys. Försöksverksamheten med etableringssamtal kan ses genomföras för att sÀkerstÀlla en bra implementering utav den kommande lagen.