Syftet med uppsatsen var att studera orsakerna till varför arbetsmarknaden Àr könssegregerad samt varför de flesta personer pÄ ledande befattningar i Sverige Àr mÀn. I bakgrunden presenteras tvÄ perspektiv pÄ vad som Àr manligt och kvinnligt. DÀrefter följer en emperidel som beskriver dagens arbetsmarknad ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. Vid analysen av orsakerna till bristerna i jÀmstÀlldhet pÄ dagens arbetsmarknad har de tvÄ perspektiven likhetsfeminism samt sÀrartsfeminism anvÀnts. Resultatet visar att de likhetsfeministiska tÀnkarna menar att könssegregationen och mÀnnens dominans har historiska och kulturella orsaker, som Àn idag finns inbyggt i samhÀllssystemet.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka miljömedvetandet hos invandrare i Sverige frĂ„n lĂ€nder utanför Europa. Även deras tankar och kĂ€nslor kring kĂ€llsortering, och deras egna vanor kring miljö. Fokus ligger pĂ„ stadsdelen Angered i Göteborg som anses vara ett invandrartĂ€tt omrĂ„de dĂ€r sopsortering fungerar dĂ„ligt. Vad för bakomliggande faktorer som existerar i bristen, och vad de har för tankar kring kĂ€llsortering. Är det sociala eller kulturella faktorer som spelar in? Vad anser de om miljöfrĂ„gor generellt? Hur beskrivs deras livsstil i termer av miljöpĂ„verkan?Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod dĂ€r vi intervjuade fyra personer med utlĂ€ndskhĂ€rkomst.

Migration och folkomflyttningar Àr starkt relaterat till skeenden i vÄr omvÀrld och kopplade till globala strukturer och problem. Sverige blir i detta sammanhang ett mottagarland för migration i vilket strategier för immigranters integrering stÀlls i relation till samhÀlls- och arbetsmarknadsutveckling. För immigranters lyckade integration kopplas nationell integrationspolitik starkt till den förda arbetsmarknadspolitiken. Det statligt styrda organet Arbetsförmedlingen fÄr hÀr en nyckelroll för immigranters integration och tilltrÀde till arbetslivet. Trots ett lÄngtgÄende och omfattande samhÀllsarbete pÄvisar statistik och tidigare forskning att immigranter utgör en exkluderad grupp pÄ arbetsmarknaden i förhÄllande till infödda individer.Denna studie syftar till att med fokus pÄ de sociala nÀtverkens roll fÄ förstÄelse för arbetsförmedlares upplevelser av strukturella brister pÄ den svenska arbetsmarknaden i deras arbete med enskilda immigranter.

The aim of this thesis is to seek understanding to how a national identity is constructed. Five women and five men at the age of 21-37 years old have been interviewed during November 2005 and January 2006. All of them lived Oslo at the time. The informants have been divided into two groups, `Swedish immigrants` and `Norwegian immigrants`, none of the people interviewed is ethnic `Swedish` or `Norwegian`. The empirical material has been analysed with the help of BilligÂŽs theory about banal nationalism and Laclau and MouffeÂŽs discourse analysis.

VÄrt syfte med det hÀr examensarbetet har varit att studera matchning som fenomen och olika matchningsinsatsers effekter pÄ en arbetsmarknad i snabb förÀndring. Studien tar som utgÄngspunkt att det som kallas den andra maskinÄldern leder till att arbetsmarknaden förÀndras allt snabbare dÄ allt fler jobb automatiseras, robotiseras och digitaliseras pÄ ett sÀtt som tidigare förknippades med science-fiction. Vi har intervjuat sex personer som arbetar med vÀgledande arbetsuppgifter pÄ lite olika sÀtt inom tre olika verksamhetstyper, arbetsförmedling, jobbcoachning och studie- och yrkesvÀgledning, om deras syn pÄ matchning och matchningens roll. Studiens resultat visar att behovet av matchning förvÀntas öka i takt med att arbetsmarknaden förÀndras allt snabbare och gamla jobb försvinner. Ett av de tydligaste resultaten i studien Àr att respondenterna ser ett ökat behov av dimensionering, alltsÄ en anpassning av verksamheten utifrÄn samhÀllsbehoven, inom skolsektorn för att minska den missmatchning mellan arbetskraft och arbetsmarknad som uppstÄtt genom den allt större valfriheten som individualiseringsprocesser i vÀstvÀrlden inneburit.

SprÄkbarriÀrer i möten med invandrare Àr ett vÀxande problem inom hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet med litteratur- studien var att belysa betydelsen av sprÄkbarriÀrer ur sjuksköterske- och patientperspektiv. I studien analyserades 15 vetenskapliga artiklar inom omrÄdet. Resultatet visade att kommunikationssvÄrigheter pÄ grund av sprÄkbarriÀrer gav upphov till stress och oro hos sjuksköterskan. SprÄkbarriÀrer hindrade Àven utbyte av information och begrÀnsade sjuksköterskans möjligheter att bygga upp en god relation till patienter med invandrarbakgrund.

I dagens samhÀlle Àr arbete en stor del av mÀnniskans liv. Genom arbete blir vi sjÀlvförsörjande och tilldelas en social roll. Arbetsmarknadspolitiken i Sverige har sedan 1970- talet utgÄtt frÄn synen pÄ allas rÀtt till arbete. En grupp som trots det har svÄrigheter att ta sig in pÄ arbetsmarknaden Àr mÀnniskor med nÄgon typ av funktionshinder. Som blivande studie- och yrkesvÀgledare har vi stort intresse för mÀnniskor och deras rÀtt till valmöjligheter och vi tycker det Àr viktigt med kunskaper om hur arbetsmarknaden ser ut för olika grupper.

Arbetsmarknaden genomgÄr just nu ett generationsskifte dÀr den s.k. generation Y (född mellan 1982?1999) stormar ut pÄ arbetsmarknaden. Eftersom olika generationer antas ha olika arbetslivsvÀrderingar har det blivit nödvÀndigt för företags överlevnad att utveckla rekryteringsbudskap och motivationsprogram som tar hÀnsyn till varje generations unika sÀrdrag. En av de största utmaningarna för företagare i den nÀra framtiden Àr dÀrför att förstÄ generation Y:s arbetslivsvÀrderingar.

Sammanfattning De invandrare som kommit till Sverige under de senaste Ären anses av vissa studier, vara mer vÀlutbildade, det vill sÀga mer grundligt skolade Àn svenskar. Trots detta har de haft svÄrigheter att fÄ en fast förankring i det svenska arbetslivet. Dessa invandrare skulle kunna tillföra vÄrt arbetsliv och vÄr samhÀllsekonomi mycket, men det Àr fÄ arbetsgivare som vill ta tillvara pÄ deras kompetens. Med anledning av ovan har vi i denna uppsats valt att utvÀrdera EU-projektet ?Tillvaratagande av invandrarnas högskolekompetens? inom Karlshamns kommun.

FrÀmlingsfientlighet, rasism och nazism har pÄ senare Är uppmÀrksammats allt mer i de svenska medierna. SÄ gott som varje vecka möts vi av hÀndelser med anknytning till detta exempelvis skinheadgÀng som etablerar sig i svenska kommuner, ökade motsÀttningar mellan invandrare och svenskar, rasister som begÄr brott som hot, misshandel och hets mot folkgrupp. Allteftersom detta har uppdagas sÄ har Àven kampanjer mot frÀmlingsfientlighet, rasism och nazism startats i förebyggande syfte. Detta har vÀckt mina tankar och som lÀrare Àr en av mina uppgifter i skolan att förmedla kunskap om grundlÀggande demokratiska vÀrderingar. Jag anser att skolan hÀr har en viktig roll eftersom eleverna oavsett hemmets uppfattning fÄr möta ett demokratiska synsÀtt.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och analysera varför sÄ fÄ invandrare söker chefstjÀnster. Vi menar att orsaken till detta ligger bÄde hos företaget och individen och kommer dÀrför att belysa problematiken utifrÄn tvÄ perspektiv. Vi kommer dels att belysa frÄgan ur ett organisatoriskt perspektiv dÀr vi tittar pÄ hur ett företag förhÄller sig till mÄngfald och dels undersöka hur medarbetare med invandrarbakgrund förstÄr sina chanser pÄ arbetsmarknaden. Empirin bestÄr av intervjuer genomförda med medarbetare med invandrarbakgrund och personalansvariga pÄ IKEA och kommer att analyseras med hjÀlp av begreppen organisationskultur, chefsrollen, rekrytering och diskriminering. Slutsatsen av vÄr analys Àr att brist pÄ förebilder och osÀkerhet Àr de tvÄ största hindren för invandrares benÀgenhet att söka chefstjÀnster.

Sammanfattning De invandrare som kommit till Sverige under de senaste Ären anses av vissa studier, vara mer vÀlutbildade, det vill sÀga mer grundligt skolade Àn svenskar. Trots detta har de haft svÄrigheter att fÄ en fast förankring i det svenska arbetslivet. Dessa invandrare skulle kunna tillföra vÄrt arbetsliv och vÄr samhÀllsekonomi mycket, men det Àr fÄ arbetsgivare som vill ta tillvara pÄ deras kompetens. Med anledning av ovan har vi i denna uppsats valt att utvÀrdera EU-projektet ?Tillvaratagande av invandrarnas högskolekompetens? inom Karlshamns kommun.

Denna uppsats syftar till att belysa psykiskt funktionsnedsatta personersarbetssituation samt att ge möjliga förklaringar till den lÄga andelenpsykiskt funktionsnedsatta pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Metodensom anvÀnds i uppsatsen Àr en kvalitativ metod dÀr intervjuer meddeltagare frÄn den dagliga verksamheten samt med representanter frÄnföretag genomförts. Analysmetoden som anvÀndes Àr hermeneutik, dÀrdet Àr den enskilda personens tolkningar som Àr i centrala samt att sÀtta indem i ett större kontext. Resultaten i undersökningen visade attintervjupersonerna frÄn den dagliga verksamheten hade fÄ antal vÀnner pÄfritiden, samt att de vÀnner som de hade, Àven hade enfunktionsnedsÀttning, vilket kan innebÀra en försvÄring att ta sig in pÄ denreguljÀra arbetsmarknaden. Företagen beskrev hur arbetssituationen pÄderas arbetsplatser kan vara stressig vilket försvÄrar en anstÀllning avfunktionsnedsatta personer.

Regeringens senaste arbetsmarknadsreform som riktar sig mot nyanlÀnda invandrare har brister. VÄr granskning visar att systemet Àr krÄngligt och kontrollen Àr dÄlig. Dessutom omfattas inte en mÀngd behövande mÀnniskor av reformen..

Problemformulering: Eftersom gruppen Àldre invandrare Àr en vÀxande grupp i vÄrt samhÀlle, och mÄnga kommer frÄn krigsdrabbade omrÄdena och dÀrmed med specifika upplevelser och erfarenheter, finner vi det bÄde intressant och relevant att undersöka mötet mellan dem och den svensktalande hemtjÀnstpersonalen. Syfte med denna undersökning Àr att studera hur Àldre som inte behÀrskar det svenska sprÄket upplever omsorgen samt hur kommunikationssvÄrigheter pÄverkar den dagliga omvÄrdnaden. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om de Àldres tidigare livserfarenheter har pÄverkat deras förutsÀttningar att lÀra sig det nya sprÄket. Metod: Metoden i denna studie bestÄr av kvalitativa intervjuer. Sammanlagt intervjuades sex personer och samtliga respondenter Àr kvinnor.