En av de största förÀndringarna som har skett i det moderna Sverige Àr att invandrarna har blir allt fler. Statistik visar pÄ att invandrarnas position pÄ arbetsmarknaden har försÀmrats under Ären och prognoser visar pÄ att nedÄtkurvan lÀr fortsÀtta. DÀrför har nÄgot som kallas för instegsjobb införts för att förbÀttra positionen pÄ arbetsmarknaden för grupper som stÄr utanför. Enligt arbetsförmedlingen Àr antalet deltagare inom instegsjobb lÀgre Àn vad som förvÀntades. Syftet med vÄr uppsats Àr att förstÄ de möjligheter eller hinder en arbetsförmedlare i Malmö har nÀr det gÀller att fÄ ut de nyanlÀnda i arbetsmarknaden. Vi vill ocksÄ veta hur processen ser ut frÄn den dag personen skriver in sig i instegsprogrammet till den dag det slutförts och om det lett till nya möjligheter.

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester frÄn nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andrasprÄksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer frÄn innebörden av kommunikativ sprÄkförmÄga och stÀllningstagandet till s.k. icke mÄlsprÄksenliga former och kriterier för systematisk anvÀndning. I metoden tillÀmpas bÄde kategorier och kriterier frÄn Rahkonen och HÄkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkÀnda texter och godkÀnda texter pÄ gruppnivÄ men ocksÄ en stor individuell variation pÄ individnivÄ..

Antalet asylsökande i Sverige har blivit mer omfattande vilket gör att fler nyanlÀnda försöker att etablera sig pÄ den svenska arbetsmarknaden. Individerna omfattas av en rad olika etableringsinsatser för att integreras i samhÀllet och pÄ arbetsmarknaden. Syftet med vÄr studie Àr att analysera nyanlÀndas upplevelser av ett utbildningsföretags insatser utifrÄn de nyanlÀndas enskilda upplevelser. Vi har valt att studera utbildningsföretagets betydelse för de nyanlÀnda att etableras pÄ arbetsmarknaden, samt vilka resurser och kapital de nyanlÀnda upplever att de fÄr av utbildningsföretaget. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod i vÄr studie och utfört semistrukturerade intervjuer med vÄra respondenter.

Hur ser de politiska partiernas integrationspolitik ut? FrÄgan som uppsatsen vill ha svar pÄ Àr om integrationspolitiken överhuvudtaget fungerar eller om de politiska partierna Àr sÄ oense i frÄgan att det inte Àr möjligt att komma överens om vilka ÄtgÀrder som behövs. Hur vill de politiska partierna ÄtgÀrda följande: Invandrarnas svÄrigheter att fÄ jobb, Bostadssegregationen och SFI (svenska för invandrare) UtifrÄn integrationsverkets rapport (Rapport integration 2001) vill författaren Àven studera hur problemen kring invandrarnas arbetsmöjligheter och bostadssegregation ser ut. Tanken med detta Àr att det ska var möjligt att förklara partiernas integrationspolitik och varför integrationen sker sÄ lÄngsamt, om den nu överhuvudtaget sker..

Genom att studera vad arbetssökande prioriterar vid val av arbetsgivare vill vi undersöka om CSR kan ses som en konkurrensfördel pÄ arbetsmarknaden. Vi har arbetat med kvantitativ undersökningsmetod. WebbenkÀter har skickats ut till studenter pÄ Blekinge Tekniska Högskola som examineras inom ett Är. EnkÀterna har utformats efter de teorier som Àr relevanta för vÄr studie. EnkÀternas pÄstÄenden Àr CSR relaterade.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Detta arbete handlar om hur man kan arbeta i en förberedelseklass med att lÀra utlÀndska elever svenska. Mitt huvudsakliga syfte var att ta reda pÄ vad en förberedelseklass Àr och hur den fungerar. Inledningsvis försöker jag att förklara vissa begrepp som förberedelseklass, invandrare, flykting, asylsökande och modersmÄl. DÀrefter försöker jag belysa ett antal olika sprÄkteorier. Det Àr viktigt att förberedelseklasser finns, för mÄnga av barnen som jag har trÀffat skulle ha mycket svÄrt att ta till sig undervisningen i en vanlig ?svensk? klass bland annat pÄ grund av sprÄksvÄrigheter.

I dag debatteras det flitigt kring unga och deras arbetslöshet i media. Syftet med vÄr studie Àr att studera unga med högskoleutbildning och deras syn pÄ val av utbildning och deras möjligheter pÄ arbetsmarknaden. Uppsatsen grundas pÄ en intervjuundersökning bland unga akademiker som har tagit examen frÄn MÀlardalens Högskola under 2004 med minst 120 poÀng inom Beteendevetenskapliga programmet, Beteendevetenskapliga programmet (Social omsorg), VÀlfÀrdsprogrammet med inriktning mot rehabilitering, MissbruksvÄrdsprogrammet, Datateknik, Energiteknik, Byggteknik, Miljöteknik, Ekonomiprogrammet och Internationella marknadsföringsprogrammet. Respondenterna har fÄtt svara pÄ frÄgor angÄende etablering, brist pÄ arbetslivserfarenhet, rörlighet och flexibilitet samt val av utbildning. Intervjusvaren kopplas till teorier, tidigare forskning och tolkas utifrÄn en hermeneutisk ram.

Studien syftar till att undersöka om det finns skillnader mellan hur deltagare av utlÀndskt- och svenskt ursprung i AMA arbetsmarknads verksamhet Utvecklingscentrum definierar sin arbetslöshet och vad de anser Àr de bakomligganden orsakerna till deras arbetslöshet. Tidigare forskning inom omrÄdet belyser arbetslösheten som ett samhÀlligt dilemma och menar att den grupp av mÀnniskor som drabbas vÀrst Àr grupper av utlÀndskt ursprung. Valet av undersökningens metod föll pÄ Grundad teori dÀr 6 djupintervjuer genomfördes. FrÄn resultatet utkristalliserades kÀrnkategorin; utstötta frÄn arbetsmarknaden. Resultatet visar att de utlÀndska deltagarna har angett flera aspekter som de upplever dem bakomliggande orsakerna till deras arbetslöshet, som dock inte igenkÀnns av de svenska deltagarna dÄ de uppger helt andra orsaker.

En anledning till varför vissa grupper av individer födda i Sverige med utlÀndsk bakgrund har en svagare arbetsmarknadsposition Àn individer vars förÀldrar Àr födda i Sverige kan vara att de har en negativ bild av möjligheterna pÄ arbetsmarknaden och dÀrför avstÄr frÄn humankapitalinvesteringar som skulle öka deras faktiska chanser. För att undersöka om sÄ Àr fallet krÀvs en kartlÀggning av individers bild av arbetsmarknaden och av deras arbetsmarknadsstrategier. Syftet i den hÀr uppsatsen Àr att undersöka huruvida ungdomar födda i Sverige med utlÀndsk bakgrund har en bild av arbetsmarknaden som stÀmmer överens med den bild empirisk forskning ger oss. I uppsatsen intervjuas Ätta ungdomar och resultaten jÀmförs med empirisk forskning. BÄde vad gÀller hur det ser ut och varför har ungdomarna i flera avseenden en korrekt bild av arbetsmarknaden.

Den hÀr studien handlar om hur invandrare upplever att deras handlingsutrymme och delaktighet pÄverkas av att inte behÀrska svenska sprÄket motsvarande slutnivÄn inom sfi (svenska för invandrare). Det Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med sju mÀn och kvinnor som alla invandrat till Sverige i vuxen Älder frÄn olika delar av vÀrlden. Syftet med undersökningen Àr att studera svenska sprÄkets betydelse för invandrare i Sverige som inte klarar att uppnÄ sfi:s slutnivÄ. För att ha möjlighet att sÀtta de resultat jag kommer fram till i relation till nÄgot, för att kunna göra jÀmförelser, har jag som referensgrupp intervjuat fyra personer som ocksÄ invandrat till Sverige i vuxen Älder men som alla klarat att fÄ godkÀnt slutbetyg inom sfi. Resultaten visar att det upplevda handlingsutrymmet för samtliga Àr situationsbetingat och relativt, dvs.

Blockader anvÀnds för att tvinga fram kollektivavtal med smÄföretag, Àven om arbetstagarna pÄ företaget varken Àr intresserade av det eller Àr med i facket. Huvudregeln Äterfinns i regeringsformen 2 kap 17 § vilken lyder: ?[f]örening av arbetstagare samt arbetsgivare och förening av arbetsgivare Àger rÀtt att vidta fackliga stridsÄtgÀrder, om annat ej följer av lag eller avtal?. HÀr intar smÄföretag ingen sÀrstÀllning gentemot större företag. Traditionen Àr stark nÀr det gÀller parternas möjlighet att sjÀlva reglera villkoren och utveckla mönstret för stridsÄtgÀrder pÄ arbetsmarknaden.

    Sammanfattning: Syftet med vÄr uppsats Àr att belysa identiteten och den kulturella tillhörigheten hos andra generationens invandrare. Vi vill belysa deras syn i frÄga om identitet, integration och omgivning. Kvalitativa intervjuer har utförts för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar och tre personer frÄn Malmö samt tvÄ personer frÄn SkellefteÄ och en person frÄn PiteÄ har stÀllt upp pÄ denna undersökningen. Dessa intervjuer har sedan analyserats och diskuterats med inspiration av essentialismen, konstruktionismen samt den postkoloniala teoribildningen. Utöver dessa inriktningarna ligger fokus pÄ identitet och identitetsskapande teorier eftersom en stor del av syftet med studien Àr att belysa hur intervjupersonerna ser pÄ sin identitet.

Bemanningsbranschen har lÀnge funnits i Sverige men det Àr inte förrÀn pÄ senare tid som den uppnÄtt den utstrÀckning som rÄder i Sverige idag. Arbetsmarknaden krÀver flexibilitet för arbetsgivare och arbetstagare. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer som hjÀlper till med etableringen av bemanningsföretag pÄ arbetsmarknaden. Studiens frÄgestÀllningar lyder enligt följande: ? Hur kommer det sig att bemanningsföretagen kan fortsÀtta vÀxa kontinuerligt? ? Vilket syfte uppfyller bemanningsföretagen gÀllande arbete? Resultatet av studien visar sex kategorier av signifikant betydelse för vilka faktorer som bidrar till etableringen och utveckling av bemanningsföretag i Sverige idag.

Genom att studera vad arbetssökande prioriterar vid val av arbetsgivare vill vi undersöka om CSR kan ses som en konkurrensfördel pÄ arbetsmarknaden. Vi har arbetat med kvantitativ undersökningsmetod. WebbenkÀter har skickats ut till studenter pÄ Blekinge Tekniska Högskola som examineras inom ett Är. EnkÀterna har utformats efter de teorier som Àr relevanta för vÄr studie. EnkÀternas pÄstÄenden Àr CSR relaterade. Undersökningen och sammanstÀllningen av enkÀten gjordes i e- val. VÄr undersökning visar att CSR kan ses som en konkurrensfördel pÄ arbetsmarknaden.