This qualitative research overview consists of the State of knowledge about people with dual diagnosis. The focus is on what Psychiatry reform meant for people with mental disabilities. Author`s ambition has been to consolidate current understanding in the problem area. The purpose of the paper is to make an analysis of the State of knowledge concerning individuals within psychiatry with simultaneously addiction problems. The issues that will be processed are: what it means to live with dual diagnosis, how to coordinate cooperation efforts, and what is the evidence-based mode.

MilitÀrt ledarskap har tidigare utforskats inom en militÀr kontext. De senaste Ären har mÄnga officerare slutat inom försvaret och blivit chefer inom det civila. Uppsatsen undersöker kvalitativt huruvida dessa chefer har nytta av erfarenheten frÄn försvaret i sitt civila ledarskap. Detta görs utifrÄn en litteraturgenomgÄng av ledarskapsforskning och den militÀra kontexten. Tretton chefer pÄ mellanchef till VD-nivÄ intervjuades i ett semistrukturerat format inspirerat av grundad teori.

Efterbördsskedet Àr förlossningens sista och mest riskfyllda stadie pÄ grund av riskenför postpartumblödning. Ett aktivt handlÀggande av efterbördsskedet rekommenderas för att förebygga postpartumblödningar och har visats kunna förebygga detta med upp till 60 %. Barnmorskan utgör ett viktigt stöd för kvinnan under efterbördsskedet och haren viktig roll i att förebygga postpartumblödningar och dÀrmed förebygga lidande för kvinnan. Syftet med studien Àr att undersöka barnmorskors erfarenheter av att handlÀgga efterbördsskedet. Kvalitativ forskningsintervju valdes som metod ochintervjuer genomfördes med Ätta barnmorskor verksamma inom förlossningsvÄrden.Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats.

 Undersökningens syfte var att ta reda pÄ vad sorts matematik som barn anvÀnder vid sociala interaktioner i leken. Studien Àr alltsÄ gjord för att skapa en ökad förstÄelse för hur barn, utan pÄverkan av pedagoger, ger uttryck för matematik i den sociala leken med  andra barn. Jag genomförde en kvalitativ observationsstudie som bestod av sammanlagt 30 olika observationstillfÀllen. Observationerna genomfördes pÄ bÄde ett strukturerat sÀtt, med hjÀlp av ett observationsschema samt ett ostrukturerat sÀtt, dÀr jag anvÀnde mig av endast fÀltanteckningar. Alla observationer genomfördes i samma rum under de olika observationstillfÀllena.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur modersmÄlslÀrare upplever arbetet i ett arbetslag och vilken funktion den har. Med dessa utgÄngspunkter vill vi undersöka om samverkan i ett arbetslag har nÄgot betydelse för elevens lÀrande och vilka fördelar respektive nackdelar lÀrarna ser med arbetslaget. Vidare vill vi ta reda pÄ om samverkan i arbetslaget kan bidra till modersmÄlsverksamhetens utveckling. Denna studie har gjorts i tvÄ modersmÄlsverksamheter. I insamlandet av empiri har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjumetoder med 15 modersmÄlslÀrare, och observationer vid sex olika tillfÀllen. Vi kom fram till i vÄr undersökning att arbetslaget upplevs mer som en socialt och reflekterande funktionsform Àn ett beslutsfattande forum.

Kliniska beslut i omvÄrdnad Àr mÄnga och svÄra. MÄnga sjuksköterskor kÀnner osÀkerhet i sin förmÄga att fatta kliniska beslut. De senaste decennierna har vÄrd och omsorgen utvecklats dramatiskt. Samtidigt som denna utveckling skett sÄ har Àven kraven pÄ vÄrdpersonal förÀndrats, större strÀvan efter kvalitet, ekonomiska besparingar och en strÀvan efter minskade vÄrdtider. Detta gör att dagens vÄrdpersonal mÄste ha en större förmÄga till kritiskt tÀnkande.

Syftet med denna studie har varit att utreda och föreslÄ strategier för hur bolagsstyrelser kan öka sin mÄngfald och bli mer diversifierade. Vidare var syftet att undersöka och presentera hur styrelsearbetet skulle pÄverkas av den ökade diversifieringen. Vi har utfört en kvalitativ studie och anvÀnt intervjuer för datainsamling. Det insamlade empiriska materialet har sedan analyserats med utgÄngspunkt i de valda teorierna. I vÄra slutsatser kommer vi fram till att styrelsesammansÀttningen pÄverkar beslutsfattandet och att en ökad diversifiering ger positiva effekter pÄ styrelsearbetet.

Föreliggande studie Àr en litteraturstudie omfattande sex vetenskapliga artiklar för en översikt över dramapedagogik som sammanfaller med specialpedagogik och inkludering. Genom konstruerade kategorier/koder för analys har en syntes möjliggjorts. Som grund för förstÄelsen beskrivs frÀmst dramapedagogik men Àven specialpedagogik och dess framvÀxt i samband med industrialiseringen och urbaniseringen. FrÄgestÀllningen Àr om det finns forskning som styrker antagandet att dramapedagogik kan vara en metod för personer med behov av sÀrkilt stöd och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Artiklarna har samlats in med hjÀlp av söktjÀnsten Ebsco via Stockholms universitetsbibliotek.

Det övergripande syftet med denna uppsats Ă€r att studera hur ungdomar anvĂ€nder sig av Lunarstorm som en del av sin vardag, och hur de med hjĂ€lp av detta community skapar en egen identitet. Uppsatsens frĂ„gestĂ€llning Ă€r: Vilken roll spelar Lunarstorm i ungdomars identitetsskapande? Uppsatsens tidigare forskning Ă€r indelad i personers livsstil och kapital, socialisation och identitet. Under identitet presenteras Katarina Skantze MansnerĂșs D-uppsats ?Identitet - stora tĂ€nkares tankar om skapandet av en identitet?.

Detta arbete anvÀnder genetiska algoritmer för att fÄ fram ANN hos boids utifrÄn tvÄ uppsÀttningar regler och jÀmför de resulterande beteendena med varandra. Boids Àr simulerade fÄglar i en fÄgelflock som var för sig styrs med enkla regler men som tillsammans bildar ett flockbeteende. Genetiska algoritmer liknar naturens evolution. En population vars egenskaper kodas pÄ ett genom blir bÀttre pÄ de egenskaperna genom att de bÀsta individerna vÀljs ut och fÄr utvecklas mer medans de sÀmre rensas bort. ANN stÄr för artificiella neurala nÀrvek och ska likna biologiska neurala nÀtverk och ska med andra ord fungera som en hjÀrna.

Projektets syfte var att undersöka om en handdator kan stödja distriktssköterskans arbete. I rapporten beskrivs hur vi tillsammans med distriktssköterskor har iakttagit i vilka situationer handdatorn kan vara ett hjÀlpmedel. Om patientjournalen Àr tillgÀnglig via handdatorn vid hembesök skulle det styrka de av oss utvalda nyckelorden som representerar distriktssköterskans yrkeskunnande; "seende", lyhördhet, kommunikation, flexibilitet, prioritering, beslutsfattande, dokumentation, framförhÄllning samt utveckla ett minne och sjÀlvstÀndighet. I rapporten skriver vi ocksÄ om hur distriktssköterskorna tillsammans med oss har pÄverkat utvecklingen av det grafiska grÀnssnittet i designprocessen. Vi visar med mock-upbilder hur denna process har framskridit och vi pekar pÄ hur viktig anvÀndarmedverkan Àr.

DĂ„ djur i fĂ„ngenskap inte fĂ„r möjlighet att utföra ett naturligt beteende som de har stark motivation för blir de ofta frustrerade och kan utveckla onormala repetitiva beteenden för att hantera stressen, sĂ„ kallade stereotypier. Vilken typ av stereotypt beteende som utvecklas beror pĂ„ vilket beteende som ej tillgodosetts. Även om studieresultat tyder pĂ„ att utförande av stereotypiskt beteende hjĂ€lper djuren att hantera stress bör uppkomsten av ett sĂ„dant beteende motverkas dĂ„ det Ă€r en indikator pĂ„ en sĂ€mre djurvĂ€lfĂ€rd. Det Ă€r alltsĂ„ inte utförandet av det störda beteendet som bör motarbetas, utan de bakomliggande orsakerna.Berikning skall stimulera och ge djuren ett större urval av beteendemöjligheter och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt frĂ€mja en förbĂ€ttrad fysisk och psykisk hĂ€lsa. MĂ„let med berikning Ă€r att hjĂ€lpa djuret att hantera stress och tristess som livet i fĂ„ngenskap medför.Det mest avgörande för beslutet om huruvida en berikning skall anvĂ€ndas eller ej Ă€r tidsaspekten och kostnaderna.

Syftet med denna uppsats Àr att understryka barnens betydelse i familjens beslutsfattande, samt att erbjuda riktlinjer för hur företag kan nÄ detta sekundÀra segment. För att belysa detta resonemang har vi valt att studera resebranschen, en bransch dÀr barn inte kan verka sjÀlva. VÄr hypotes Àr att barn, i vissa familjer, deltar i den köpprocess som föregÄr valet av resemÄl. Vi har i huvudsak anvÀnt oss av litteraturstudier men Àven utfört en empirisk undersökning som grundar sig i intervjuer med barn, 3-10 Är gamla. Vi anser att barn pÄverkar sina förÀldrars konsumtion och de bör sÄledes vara en viktig mÄltavla för marknadsföring Àven för produkter, som inte Àr direkt Àmnade för dem.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera vad som kan leda till konflikt i beslutsprocesser.En kvalitativ undersökning har gjorts av en fallstudie, rekryteringen av rektor vid Lunds universitet 2002. Den kvalitativa metoden valdes för att möjliggöra en djupare förstÄelse för processen. Risken med en sÄdan djupstudie var att intressanta infallsvinklar kunde försvinna. DÀrför valdes en bred teoretisk referensram för analysen.TvÄ grundlÀggande orsaker till konflikt i beslutsprocesser i professionella byrÄkratier har identifierats. För det första ser vi att ökat inflytande frÄn nÀringslivet i sig inte Àr nÄgon större orsak till konflikt utan att det Àr centraliseringen av makten i beslutsprocesser i starkt decentraliserade organisationer som leder till konflikt.

Denna kvalitativa intervjustudie fokuserar etablering av delat ledarskap inom offentlig sektor. Syftet Àr att belysa varför delat ledarskap uppkommer som en alternativ ledningsform.Förutom beslutsfattares medvetna val och motiveringar försöker studien Àven fÄnga underliggande bevekelsegrunder samt identifiera eventuellt andra faktorer som kan pÄverka uppkomsten av ledningsformen.En komplex bild av faktorer sÄsom faktisk situation, organisationens normer, förutsÀttningar och omgivningar liksom de individer som befolkar den, pÄverkar uppkomsten av ledningsformen.Tilltron till ledningsformens potential Àr stor och farhÄgor tonas ner. Ledningsformen ses kunna tillföra organisationen synergieffekter och symboliska mervÀrden och ses som en lösning pÄ olika problem dÀr den erbjuder ett alternativ. En öppen instÀllning till att pröva nya ledningsformer, pragmatiskt förhÄllningssÀtt liksom enskilda individers arbetsrelaterade egenintressen pÄverkar ocksÄ uppkomsten av ledningsformen. .