Kompressionsbehandling vid venösa bensår samt faktorer av betydelse för behandlingen.
Suicid/självmord är idag enligt världshälsoorganisationen WHO en av de 20 vanligaste dödsorsakerna och det är välkänt att risken för suicid ökar vid depression. Psykiatrisjuksköterskor möter dagligen patienter där de är skyldiga att bedöma hur stor risken är att patienten tar sitt liv. Det har hittills funnits lite forskning angående hur psykiatrisjuksköterskorna erfar det är att göra dessa bedömningar och syftet med studien var därför att beskriva psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av suicidriskbedömning hos patienter med depressiv ohälsa. Studiens design var av kvalitativ art där intervjuer genomfördes med 10 psykiatrisjuksköterskor inom allmänpsykiatrisk öppenvård. Data analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och mynnade ut i ett resultat om fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Kategori ett var att skapa en helhetsbild vilket psykiatrisjuksköterskorna gjorde genom att inhämta kunskap från olika källor så som teori- och faktakunskap, tidigare bedömningar, intuition, klinisk blick och olika former av instrument som stöd. Kategori två handlade om relationens betydelse. Att skapa och bibehålla en relation där psykiatrisjuksköterskorna utforskade genom samtal och etablerade en ömsesidigt trygg relation med patienten. Den tredje kategorin beskrev hur det är att bära ansvar för någon annans liv. Här beskrev informanterna hur det känns att bära ansvaret för sin bedömning, vilket stöd man får av andra och hur man gör för att skydda sig själv. Slutligen framkom den fjärde kategorin som berör att hantera tiden där bristen på tid för professionell utveckling och att finnas till för patienten presenterades. Slutsatsen blev att suicidriskbedömning av deprimerade patienter är komplext och påverkas av en rad olika faktorer vilket psykiatrisjuksköterskan behöver stöd i för att hantera på bästa sätt.