Sammandrag Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers uppfattning om sina möjligheter att vara skapande i skolan, vilka förutsättningar som finns för skapande verksamhet och kulturupplevelser samt hur man uppfyller det styrdokumenten säger gällande estetisk verksamhet i en landsortsskola. Kvantitativ metod i form av enkätundersökningar har använts tillsammans med strukturerade observationer. Undersökningen har genomförts på mellanstadiet i en landsortsskola i västra Värmland och omfattats av 151 elever och åtta lärare. Det empiriska materialet visar att eleverna har störst möjlighet att vara skapande i de ämnen där observationerna pekade på god måluppfyllelse, där eleverna var delaktiga i sitt eget lärande samt då lokalerna var ändamålsenliga. Materialet visar även att man i liten omfattning erbjuder kulturupplevelser i skolan. Arbetets forskningsavsnitt stödjer den skapande verksamhetens betydelse i skolan genom att behandla styrdokument, utveckling och lärande, skapandeprocessen samt betydelsen av upplevelser och Intryck..

Den här studien syftar till att visa hur Åke Holmberg och Astrid Lindgren gör för att ackommodera läsarens uppmärksamhet från en genre till en annan genom en genreanalys av Kati i Amerika och Skuggornas Hus. Genom en berättarteknisk analys avser jag även att undersöka hur ett genreinslag kan användas för att kompositionellt motivera övergången till ett inslag inom den andra genren. Båda romanerna har en berättarperson som också deltar i handlingen men frågan är om de båda romanerna ger samma Intryck av äkta sceniskhet?Analysen av Kati i Amerika och Skuggornas Hus visar att Holmberg och Lindgren kombinerar två olika genrer var, som går parallellt i romanernas handlingar. I studien kommer jag fram till att författarna använder den ena genren för att kompositionellt motivera den andra genren och tvärtom.

Ordet upplevelse används idag av många företag i olika branscher för att beskriva företagets tjänsteutbud. Inom marknadsföring används upplevelser för att tränga igenom det tilltagande mediebruset och för relationsbyggande åtgärder. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida eventbyråer profilerade inom relationsskapande event marketing använder begreppet upplevelse och vad det har för betydelse för deras verksamhet. Med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en induktiv ansats har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie baserad på intervjuer med sju eventbyråer. Studien visar att upplevelse som fenomen är en viktig effekt av relationsskapande event marketing, men att det finns en paradox ifråga om användningen och beskrivningen av begreppet.

Vad är kvalité i vår utemiljö? I många fall anses landskapets huvudsakliga kvaliteter ligga i dess visuella Intryck. Men våra bestående minnen av ett landskap handlar sällan om enbart visuella kvaliteter, utan betydligt oftare om känslor och upplevelser som kan vara svåra att beskriva. Hur beskriver man till exempel känslan av att springa barfota i gräset, doften av skog, eller hur vinden griper tag i kroppen? Idén till denna uppsats uppkom när jag, efter flera års studier på landskapsarkitektpro-grammet, fortfarande ansåg mig vara relativt okunnig i de meningsskapande kvaliteter som landskapet erbjuder människan genom andra sinnen än synen.

?Runda Upp? En Corporate-Social-Responsibility-metod med en Positivt eller Negativt påverkan? En kvantitativ studie om ?Runda Upp? ur ett konsumentperspektiv Syftet med uppsatsen är att undersöka konsumenters Intryck av företag som i samarbete med icke-statliga organisationer tillämpar CSR och mer specifikt metoden ?Runda Upp?. Huruvida Intrycken blir mer positiva eller negativa eller om Intrycken förblir lika då textilföretag använder sig av ?Runda Upp?-metoden som CSR-aktivitet. Vi ämnar även undersöka om metoden påverkar konsumenters köpbeteende.

Denna undersökning har syftat till att testa om varma/kalla färger kan påverka uppfattningen av en karaktärs uttryck när de används på karaktärskoncept. Undersök-ningen bygger på tidigare forskning om hur färg uppfattas och vilka Intryck kalla/varma färger ger..

?Runda Upp? En Corporate-Social-Responsibility-metod med en Positivt eller Negativt påverkan? En kvantitativ studie om ?Runda Upp? ur ett konsumentperspektiv Syftet med uppsatsen är att undersöka konsumenters Intryck av företag som i samarbete med icke-statliga organisationer tillämpar CSR och mer specifikt metoden ?Runda Upp?. Huruvida Intrycken blir mer positiva eller negativa eller om Intrycken förblir lika då textilföretag använder sig av ?Runda Upp?-metoden som CSR-aktivitet. Vi ämnar även undersöka om metoden påverkar konsumenters köpbeteende.

Denna undersökning har syftat till att testa om varma/kalla färger kan påverka uppfattningen av en karaktärs uttryck när de används på karaktärskoncept. Undersök-ningen bygger på tidigare forskning om hur färg uppfattas och vilka Intryck kalla/varma färger ger..

Syftet med denna studie är att ta reda på hur användare påverkas av gränssnittsagenter vars personlighet inte passar ihop med det visuella Intryck de ger. Gränssnittsagenterna bestod i den här studien av en räv och en höna och de har testats på användare i ett deklarationssammanhang. Personligheten uttrycktes genom vad agenterna sade, och detta visades på datorskärmen i form av text i pratbubblor. Agenterna har manipulerats så att de vid hälften av betingelserna fått byta personlighet med varandra, alltså att hönan har presenterats med rävens personlighet och tvärt om. En kontrollgrupp har genomfört uppgiften utan att någon agent varit närvarande på skärmen.

Under andra delen av 1900- talet har Sverige växt till en av världens största smältdeglar när det gäller kultur och etnicitet. Här finns representanter från nästan hela världen vilka alla mer eller mindre är verksamma som konsumenter på den svenska marknaden. Detta innebär att de tar Intryck och är utsatta för diverse olika marknadsstimuli som till exempel varumärken och dess image och genom sitt agerande på marknaden ger de Intryck tillbaka till företagen. Ett varumärkes image mäts bäst med olika varumärkesundersökningar. Problemet som vi redovisar i vårt resultat är att det finns stora svårigheter vid urval och utformning av anpassade undersökningar på grund av att begreppen kultur och etnicitet är mycket svårdefinierade.

Problem: Förpackningen har föreslagits som det femte P:et (packaging) i marknadsmixen (Kotler (1999). Det anses att en i något avseende unik förpackning kan vara av stor betydelse för att skapa en framgångsrik märkesprodukt. Orsaken till detta är att förpackningen kan betraktas som märkesproduktens ansikte utåt, vilket gör att den i stor utsträckning bidrar till att skapa ett första Intryck av märkesprodukten. Mot bakgrund av detta är det naturligtvis angeläget att förpackningen redan från början bidrar till att ge ett positivt Intryck av märkesprodukten ? man får aldrig en andra chans att göra ett första Intryck.

Sammanfattning I Lgr11 står det att elever i sin undervisning ska få förståelse för mode och trender och vilka signaler de uttrycker. Syftet är att få en förståelse för elevers uppfattningar om vad de uttrycker med sina kläder, vilket Intryck de får av andra elevers klädsel och om eleverna anpassar sina kläder efter varandra. Frågeställningarna är: på vilka sätt uppfattar och beskriver elever andra elever utifrån deras kläder, anpassar eleverna i undersökningen sina kläder efter varandra och anpassar eleverna i undersökningen sina kläder efter situationer? Elever i årskurs nio på två olika skolor har besvarat ett frågeformulär och några elever har deltagit i intervjuer. Resultatet tolkas med habitus, doxa, genus och normer.

Det här arbetet kommer att utreda hur det kan gå till när man bygger ett varumärke åt bandet Projektet. Syftet med arbetet är att bygga upp och stärka vårt eget bands varumärke för att ge ettmer engagerat och Intryck inför både vår publik och branschfolk.Vi har med enkla medel gjort stora förändringar och definierat bandets personlighet..

Som aktör inom kommunikationsbranschen är det en stor utmaning att göra sig synlig och samtidigt fånga kundens intresse. Idag får ett företags webbsida ofta ersätta ett första möte med kund och det är därför viktigt att snabbt ge ett positivt första Intryck på denna plattform. Syftet med denna studie är att analysera hur kommunikationsbyråer förhåller sig till arbetet med sina varumärken på webben och vad webbsidan generellt har för roll inom kommunikationsbranschen. Detta har gjorts genom intervjuer med representanter från fem olika kommunikationsbyråer samt fem konsumentintervjuer, där frågor gällande byråernas identitet, profil och image behandlades. Under konsumentintervjuerna fick respondenterna titta på varje byrås startsida och kommentera hur de upplevde den.

Att anlända till eller passera en stad gör Intryck ? medvetet eller omedvetet så bidrar omgivningarna vi passerar till att påverka vår bild av staden. Mötet med staden och dess miljöer kan således fungera såväl inbjudande som avvisande beroende på utformning och hur vi tolkar den. Detta examensarbete syftar till att tydliggöra stadens entréer genom vilka det första mötet med en stad kan ske, och utgörs av en fallstudie om hur Täbys entréplatser kan identifieras. Fortsättningsvis används en av de identifierade platserna som grund för att utforma ett förslag till gestaltning som fungerar som entréposition i staden och som ger ett Intryck av stadens identitet och karaktär. Arbetet innehåller även en genomförd surveyundersökning som beskriver några av de uppfattningar och åsikter som boende och besökare till Täby har om staden och dess entréer. Litteratur beskriver att målet med entréplatser är att markera övergången till staden samt att välkomna människor till staden.