I dagens samhälle, med ett ständigt överflöd på Intryck, upplevelser och materiella värden,växer behovet av rum för stillhet, kontemplation och andlighet: rum oberoende av religiösoch kulturell bakgrund, där man fri från yttre krav kan återfå kontakten med sig själv.Frågeställningarna har varit: Vad kännetecknar ett rum för själen? och Vad gör ett rumandligt? Inspirerad av sakrala rumsligheter och japansk rumsuppfattning har jag skapatimaginära vilorum för själen i min hemtrakt i Österbotten, Finland. Ett glaskapell för själsligodling och ett anspråkslöst härbärge där vilan, badet och måltiden gestaltats som själsligaritualer. I en enkel tillvaro utan överflödiga Intryck, blir tanken klarare och det väsentligaframträder. Med naturen som enda sällskap får livet nya proportioner.

Consumer Information Processing (CIP) handlar om hur vi som konsumenter tar till ossoch påverkas av den information som ständigt omger oss vid en beslutssituation. Ämnethar länge varit i fokus för forskning inom marknadsföring då detta naturligtvisintresserar företagen i hög grad. Tidigare forskning hävdar att när vi som konsumentertar till oss av de Intryck som omger oss, bearbetas dessa Intryck tillsammans med dekunskaper vi har sedan tidigare (bottom-up processing och top-down processing).Studier har visat att information som tilldelas oss kan ha direkt påverkan på våra sinnenoch hur vi upplever en produkt.Denna studie undersökte hur olika typer av tilläggsinformation påverkade konsumentersupplevda smak av vin. Tolv testpersoner studerades i ett experiment bestående av tresteg där olika betyg presenterades på de viner testpersonerna bedömde. Resultatet avstudien visade att kvinnor i högre grad påverkas av negativ tilläggsinformation medanmän i högre grad påverkas av positiv tilläggsinformation..

Consumer Information Processing (CIP) handlar om hur vi som konsumenter tar till ossoch påverkas av den information som ständigt omger oss vid en beslutssituation. Ämnethar länge varit i fokus för forskning inom marknadsföring då detta naturligtvisintresserar företagen i hög grad. Tidigare forskning hävdar att när vi som konsumentertar till oss av de Intryck som omger oss, bearbetas dessa Intryck tillsammans med dekunskaper vi har sedan tidigare (bottom-up processing och top-down processing).Studier har visat att information som tilldelas oss kan ha direkt påverkan på våra sinnenoch hur vi upplever en produkt.Denna studie undersökte hur olika typer av tilläggsinformation påverkade konsumentersupplevda smak av vin. Tolv testpersoner studerades i ett experiment bestående av tresteg där olika betyg presenterades på de viner testpersonerna bedömde. Resultatet avstudien visade att kvinnor i högre grad påverkas av negativ tilläggsinformation medanmän i högre grad påverkas av positiv tilläggsinformation..

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation. Frågeställningarna är:Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat Intryck av sig själva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat Intryck till medarbetarna.

Syfte:Vi ville ta reda på det första Intryckets betydelse av den totala kundupplevda tjänstekvalitén samt hur man som restaurang kan skapa ett gott första Intryck och därmed vinna konkurrensfördelar gentemot sina konkurrenter. Eftersom inga tidigare teorier fanns på området blev syftet med vår uppsats att skapa ett första försök till en teoriram kring begreppet ?första Intrycket?. Metod:Metodmässigt bygger vår uppsats främst på litterära verk, artiklar och uppsatser inom området service management. Vi har i hela vårt arbete begränsat oss till att bara undersöka det första Intrycket av gästens upplevelse vid ett restaurangbesök.

Konsumenten är idag inte en rationell individ i lika stor utsträckning som tidigare. I dagens postmoderna kunskapssamhälle söker kunden en emotionell upplevelse kring en produkt och vill uppleva en spänning i sitt konsumerande.Idag fokuserar företag främst kring synliga Intryck i sin kommunikation mot kunden, men att rikta sig till människans samtliga sinnesIntryck - syn, ljud, känsel, smak och lukt - är idag av större betydelse. Genom att kunden på så sätt påverkas på ett djupare plan finns det möjligheter för företag att stärka dess varumärke i kundens medvetande.Strategisk marknadsföring kring kundens fem sinnesIntryck benämns med Brand Sense. Detta begrepp är relativt nytt inom marknadsföringen - säväl teoretiskt som praktiskt. Syftet med vår uppsats är att undersöka om företag på den svenska marknaden beaktar tillämpandet av Brand Sense..

Denna undersökning målar upp en översiktlig bild av det exopolitiska fältet och några av frontfigurerna har lyfts fram, speciellt två personer i en separat temasektion. Exopolitiken strävar efter att på ett disciplinerat sätt studera politiska processer och aktörer förknippade med interstellärt samhälle.Dessa frontfigurer drivs av gemensamma mål, men de har bitvis olika metoder hur att nå dessa mål. De kompletterar dock varandra bra, eftersom de täcker in olika områden av exopolitiken. Det exopolitiska fältet framstår till viss del som fragmenterat.Den större bilden visar på många likheter med ufo-fältet, och även på vissa likheter med New Age och nyandliga rörelser. Utöver likheterna har exopolitiken även sina egna särdrag och en komplex bild av framträder.

Consumer Information Processing (CIP) handlar om hur vi som konsumenter tar till ossoch påverkas av den information som ständigt omger oss vid en beslutssituation. Ämnethar länge varit i fokus för forskning inom marknadsföring då detta naturligtvisintresserar företagen i hög grad. Tidigare forskning hävdar att när vi som konsumentertar till oss av de Intryck som omger oss, bearbetas dessa Intryck tillsammans med dekunskaper vi har sedan tidigare (bottom-up processing och top-down processing).Studier har visat att information som tilldelas oss kan ha direkt påverkan på våra sinnenoch hur vi upplever en produkt.Denna studie undersökte hur olika typer av tilläggsinformation påverkade konsumentersupplevda smak av vin. Tolv testpersoner studerades i ett experiment bestående av tresteg där olika betyg presenterades på de viner testpersonerna bedömde. Resultatet avstudien visade att kvinnor i högre grad påverkas av negativ tilläggsinformation medanmän i högre grad påverkas av positiv tilläggsinformation..

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation. Frågeställningarna är:Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat Intryck av sig själva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat Intryck till medarbetarna.

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation. Frågeställningarna är:Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat Intryck av sig själva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat Intryck till medarbetarna.

I Östergötland finns en verksamhet som kallas för POLI (ProducentobundenLäkemedels-information) som innebär att läkare och/eller farmaceuter från Avdelningen för klinisk farmakologi vid Linköpings universitetssjukhus går ut till vårdcentraler och kliniker med aktuell läkemedelsinformation. I oktober/november 2012 informerade de om rekommendationer kring bisfosfonater.Syftet med föreliggande arbete var att utvärdera hur kvaliteten av den producentobundna läkemedelsinformationen, POLI, i Östergötland upplevs av vårdpersonalen och undersöka effekter på läkemedelsförskrivningen av bisfosfonater. Det gjordes genom en elektronisk enkät och analys av förskrivningsmönstret av bisfosfonater.Resultatet tyder på ett positivt Intryck av läkemedelsinformationen samt en ökad behandling av osteoporospatienter vilket gav lägre kostnader för landstinget. Ökningen av antalet behandlade patienter var låg med tanke på betydelsen av den ökade användningen, men i jämförelse med siffror från SoS var behandlingen högre än vad man påstod. Trots det, kan slutsatsen dras att POLI kan ha bidragit till en mer rationell läkemedelsbehandling vilket är positivt ur patientens synvinkel.

Corporate Social Responsibility är ett aktuellt ämne och en strategi som många företag börjar använda sig mer av. Syftet i denna uppsats har varit att titta på tre svenska modebutikskedjor, deras CSR-arbete och CSR:s roll i Intrycksstyrningen på företagen och därmed deras anseende.Den centrala teorin i denna studie har varit den om Intrycksstyrning skriven av Erving Goffman i hans verkJaget och maskerna(2009). Vi har även använt oss av Archie B. Carrolls teori om CSR-pyramiden.Denna studie är komparativ och tre modeföretag har jämförts i deras Intrycksstyrning samt i deras CSR-arbete. Intervjuer har hållits med CSR-ansvariga på respektive företag.

E-commerce is becoming more common in Sweden and many Swedes buy clothing and sporting goods online. Online fashion retailers offer a visually pleasing range of products, which places greater emphasis on the aesthetic design of the online retailer. This paper examines how the perceived credibility of an online fashion retailer is influenced by the aesthetic design through a first impression. This study was conducted through ten interviews where the informants observed, assessed, and then discussed the online fashion retailers that were used in this study. Results show that recognition of an aesthetic design and a perception of usability and professionalism affects the perceived credibility in a positive way.

Det här arbetet kommer att utreda hur det kan gå till när man bygger ett varumärke åt bandet Projektet. Syftet med arbetet är att bygga upp och stärka vårt eget bands varumärke för att ge ettmer engagerat och Intryck inför både vår publik och branschfolk.Vi har med enkla medel gjort stora förändringar och definierat bandets personlighet..

Den här uppsatsen undersöker Landstinget i Värmlands personaltidning Intryck och dess betydelse för organisationskulturen. Huvudsyftet med studien är att titta närmare på hur de fem olika yrkesgrupperna läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster och dietister framställs i tidningen. Uppsatsen tittar också på hur personal inom yrkesgrupperna själva anser att de representeras i tidningen, samt om tidningens syfte når fram till personalen. Studien utgår från teorier om kommunikation, internkommunikation, organisationsteori och organisationskultur. Ett viktigt begrepp för uppsatsen är bland annat transmissionsmodellen som ger en grundläggande syn på hur kommunikation fungerar genom en personaltidning.      För att uppnå uppsatsens syfte har en fallstudie, genom två metoder, gjorts. Personaltidningen Intryck analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys där tre frågor ställdes till texterna: Hur framställs yrkesrollerna i tidningen?, Fokuserar texterna på team eller individer? och Är kommunikationen tillgänglig för alla? Frågorna syftade till att få svar på uppsatsens övergripande frågeställning angående hur yrkesrollerna framställs.