Den pågående skuldkrisen i Europa, och den därav föranledda starka tendensen till värdeminskning av olika placeringar i finansiella instrument, har gett frågan om effektiviteten i konsumentskyddet vid finansiell rådgivning förnyad aktualitet. I svensk media har på senare tid stark kritik riktats mot såväl utformningen av det regelverk som är avsett att skydda konsumenter vid sådan rådgivning, som dess påstått otillräckliga praktiska genomslag. Den låga andelen konsumenter som får gehör för sina klagomål angående finansiell rådgivning i allmänna reklamationsnämnden, samt den omständigheten att lagen om finansiell rådgivning (2003:862) aldrig blivit föremål för prövning i Högsta Domstolen, kan möjligtvis vara symptom på att systemet för konsumentskydd på detta område är behäftat med vissa brister. En närmare studie av det preventiva och reparativa konsumentskydd som lagen om finansiell rådgivning tillhandahåller ger vid handen att det torde finnas en viss sanningshalt i de anmärkningar som framförts i media. Ett flertal svagheter existerar både i de regler som skall minimera risken för förekomst av vårdslös finansiell rådgivning till konsumenter, och i de regler som tar sikte på konsumentens möjligheter att erhålla kompensation för ekonomisk skada som orsakats genom oaktsamt utförande av rådgivningsuppdraget.

Den här studien handlar om hur ett antal lärare använder film och andra multimediala verktyg i engelskundervisningen. En del i undersökningen berör de tillfrågade lärarnas hänvisningar till styrdokumenten och de olika delar av läroplanen de väljer att citera. För att belysa lärarnas syn på olika läromedel innehåller arbetet också en kortare analys av hur man, enligt forskare, bör använda läromedel i skolan idag. I anslutning till debatten kring läromedel och variation av undervisningen diskuteras också lärarnas syn på motivation och elevernas Intressen. Lärarnas syn på arbete kring film ses ur ett sociokulturellt perspektiv där samtalets och gruppens betydelse för inlärning diskuteras..

Syftet med denna undersökning var att undersöka och beskriva hur arbetet med miljö och natur kan genomföras i förskolan. Undersökningen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio stycken pedagoger från fem olika förskolor, i en kommun i Västsverige. Resultatet av undersökningen visar att det finns många olika sätt att arbeta med miljö och natur i förskolan, såväl praktiska som teoretiska. Att arbeta med återvinning, kompostering och samtala om bevarandet av resurser, var några av de aktiviteter som undersökningens pedagoger brukade göra. Det framkom också i undersökningen att det i arbetet med miljö- och natur finns vissa hinder som t.ex.

Syftet med denna uppsats är att redogöra för gällande rätt avseende strandskydd i Sverige. I uppsatsen identifieras också ett antal problem med dagens regler. För att se vilka problem som uppstår vid tillämpningen av de nuvarande reglerna, samt för att se möjliga lösningar på dessa problem har jag fört en givande dialog med ett antal utvalda länsstyrelser och kommuner. I arbetet berörs också Naturvårdverkets rapport "Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna", samt svaren från ett flertal av Naturvårdsverkets remissinstanser.

Syftet med denna uppsats var att undersöka förskollärares reflektioner kring litteraturanvändning i verksamheten. Studien var uppbyggd utifrån tre frågeställningar. Dessa frågeställningar har fokus att ta reda på hur lärare reflekterar kring högläsning, boksamtal och litteratur. Vi använde oss av enkätundersökning för att få fram denna information. Antalet medverkande var 5 förskolor och det samlades in 12 enkäter från förskollärare.

Kandidatarbetet syftar till att redogöra för hur barn medverkar i 2010-talets detaljplanering. Arbetet utgår ifrån FN:s Barnkonvention om barnens rätt till att få höras och uttala sig i frågor som berör dem och hur konventionen implementeras i den kommunala detaljplaneringen. Utifrån det grundar sig problematiken på att barn är användare av de flesta miljöer men har ingen eller endast liten förutsättning att påverka dessa. Syften med kandidatarbetet blir därmed att, i samtida detaljplaner där man uttryckligen haft som mål att implementera barnkonventionens mål, analysera hur barn faktiskt medverkar och till vilken grad. Den teoretiska ramen för arbetet återfinns i forskningsöversikten vilken är indelad i tre olika forskningsområden, detaljplaneprocessen, demokrati samt pedagogik. Analysverktyg som belyses i denna del är Hart?s delaktighetsstege för att mäta barnens delaktighet i detaljplaneprocesser och Gunilla Halldéns definition av barnperspektiv samt barns perspektiv.

Syftet med denna uppsats var att belysa kommunala bolags användning av sponsring av idrott. Valet att undersöka kommunala bolags sponsring av idrott baserades på bristen av tidigare forskning inom detta område samt våra personliga Intressen. För att besvara syftet skrevs tre forskningsfrågor. Skellefteå Kraft valdes som fallstudieobjekt där det genomfördes tre intervjuer. Resultatet från denna studie visade att kommunala bolag använde sponsring av idrott främst som ett kommunikationsverktyg för att skapa medvetenhet kring varumärket och erhålla goodwill.

Flyktingar som söker uppehållstillstånd i Sverige klassas i regel som asylsökande. Asylsökande befinner sig ofta i en utsatt situation och riskerar att utsättas för en ingripande tvångsåtgärd i form av utvisning. På grund av detta har asylsökande en långtgående rätt till rättsligt bistånd i form av ett offentligt biträde som ska tillvarata den asylsökandes Intressen i asylprocessen.Det är Migrationsverket som prövar asylansökningar som första instans och är därför också den myndighet som förordnar asylsökandes offentliga biträden. Om den asylsökandes ansökan nekas kan denne överklaga beslutet till migrationsdomstolen, där Migrationsverket blir den överklagandes motpart i processen. I asylprocessen har därför Migrationsverket dubbla roller; både som den asylsökandes motpart och förordnare av dennes offentliga biträde.

Titeln på arbetet är Pedagogers arbete med barns inflytande i förskolan. Vi har undersökt hur pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskoleverksamheten, vilket också är syftet med arbetet. De frågor vi utgått ifrån är: Hur arbetar pedagoger med inflytande i förskolan? Finns det några möjligheter och begränsningar med att arbeta med barns inflytande? Vi har använt oss utav tidigare forskning som handlar om inflytande i förskolan, läroplanens historia och pedagogernas olika arbetsformer. Vår studie visar att de medverkande pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskolans verksamhet genom att ta tillvara på barns Intressen och åsikter.

Doharundan inleddes på initiativ av EU i samband med ministerkonferensen i Doha 2001. Utvecklingen i rundan har varit begränsad, främst på grund av EU: s roll som försvare av egna Intressen. Unionens roll har lett till framsteg på många områden. EU har i rollen som ledare varit pådrivande för en ny och ambitiös runda samt gång på gång förmått övriga parter att återkomma till förhandlingsbordet. Dock har ett försvar av unionens jordbrukspolitik orsakat en rollkonflikt i EU.

Vi har valt att undersöka progressionen i elevinflytandet i en verksamhet på en skola i Mellansverige, där vi har fokuserat på elevens perspektiv och lärarens roll. Vi har undersökt progressionen i årskurserna 1, 3 och 5 för att se skillnader och likheter i elevinflytandet. Vårt syfte är att undersöka om eleverna har det inflytandet som de är berättigade till utifrån styrdokumenten. Vi har använt oss av både intervjuer med elever och lärare och av observationer. Resultatet visar att elever, oberoende av vilken årskurs som de befinner sig i, vill ha ett ökat elevinflytande utifrån Intressen och idéer.

Syftet med vår studie är att synliggöra hur förskollärare kan arbeta genusmedvetet iförskolan. Studien innefattar en kvalitativ forskningsansats då intervjuer genomförts.Resultatet visar att förskollärare synliggör det genusmedvetna arbetet i förskolan genomatt tänka på hur de använder språket, de lägger vikt vid vilket material som finnsoch hur miljön utformas, många väljer att se till individens behov och Intressen iställetför till könet och att de låter barnen välja fritt i leken. Det framkom också att någraav förskollärarna har ett genusperspektiv i likabehandlingsplanen, medan andra intehar en godkänd likabehandlingsplan. De slutsatser vi fått fram är att förskollärarearbetar olika med genus beroende på vilken fortbildning de fått och att det är viktigtatt ledningen ser att genusarbetet måste vidareutvecklas..

Uppsatsen undersöker och beskriver hur sex manliga lågstadielärare upplever sitt yrke och omgivningens reaktioner på detsamma. Männen som är i minoritet i yrkeskåren får komma till tals och ge sin syn på hur de uppfattar och tycker sig uppfattas av kollegor, elever och elevers föräldrar. Uppsatsen beskriver en manlighetsnorm som är upp till de enskilda lärarna att leva upp till eller förkasta i det egna identitetsskapandet och förhållningssätt gentemot yrket. Grunden ligger på olika institutioners Intressen och önskemål om fler män i skolans tidigare år, hur och varför detta skall uppnås..

Folkrörelserna i Sverige växte upp under 1900-talet då folk vände sig mot samhället och krävde reformer av olika slag. De första var främst arbetarrörelser och idérörelser. De har en viktig roll som politisk resurs eftersom de bistår medborgarna i deras Intressen och konflikter med samhället. De utvecklar det sociala kapitalet genom de mänskliga möten som sker. Välfärden gynnas genom att föreningslivet, den så kallade tredje sektorn, tillhandahåller tjänster och information vilket ger kollektiva lösningar och nya möjligheter.

Syftet med min studie är att undersöka vad som sker i ett kooperativt lärande. Jag har initierat ett utvecklingsprojekt tillsammans med barn och pedagoger i en F-1klass. (förskoleklass och förstaklass integrerat). Under en femveckorsperiod har klassen arbetat med ett ämnesöverskridande projekt som inkluderar ämnena matematik, dans/musik, svenska, drama och bild. Pedagogerna har dokumenterat det som hänt med hjälp av film, foto och anteckningar. Tillsammans har vi haft fokus på frågan; Vad händer i ett kooperativt lärande? Det empiriska materialet består av intervjuer/samtal utifrån tre pedagogers och sju barns uppfattningar om kooperativt lärande. Resultatet visar att det är betydelsefullt att arbetet organiseras småskaligt.