Bostadsfra?gor utgo?r en stor del i samha?llsplanering, och boendesegregation har under de senaste a?ren uppma?rksammats. Syftet med denna masteruppsats a?r att analysera befolkningssammansa?ttningen i nyproducerade bostadsomra?den med sa?rskilt fokus pa? blandade uppla?telseformer som metod fo?r att uppna? social blandning. Uppsatsen a?r skriven pa? uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och grundas i en teori om att blandade uppla?telseformer bidrar till en o?kad social blandning och da?rmed ett mindre boendesegregerat samha?lle.

Uppsatsen heter ?Som nyutexaminerad Àr man vÀldigt?man Àr lite skör och sÄ? och Àr skriven av Abdiwahab Jirde och Hans Björndahl. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur nyutexaminerade socionomer upplever utbildningens relevans för sitt nuvarande arbete samt hur de fann sig tillrÀtta pÄ sin första arbetsplats. FrÄgestÀllningarna behandlade Àven skillnaden mellan att ha praktiserat pÄ samma stÀlle eller i en liknande verksamhet. I uppsatsen anvÀndes en kvalitativ intervjumetod.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Bakgrund: PÄ en akutmottagning förekommer plötsliga och ovÀntade dödsfall mer frekvent i jÀmförelse med andra avdelningar. För sjuksköterskan innebÀr det att möta nÀrstÄende i kris och sorg. Det Àr en viktig och tidskrÀvande uppgift att tillgodose deras behov av omvÄrdnad och information. Att dagligen befinna sig i traumatiska situationer kan resultera i att sjuksköterskan pÄverkas kÀnslomÀssigt.  Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor upplever mötet med nÀrstÄende i samband med plötsligt och ovÀntat dödsfall pÄ akutmottagning.Metod: En kvalitativ intervjumetod tillÀmpades dÄ det ansÄgs vara en lÀmplig metod för att besvara studiens syfte.

Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur rÀntefria lÄn fungerar och Àr det i lÀngden det bÀsta sÀttet att lÄna pengar pÄ. Ger en rÀntefri bankverksamhet ett mer rÀttvist samhÀlle? Metod: I denna uppsats har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod dÄ vi har haft en intervju och inga data som Àr mÀtbara. VÄr intervjumetod var ostrukturerad dÄ den intervjuade hade chans att styra hur intervjun artade sig och en öppen dialog fördes. En undersökning kan ha olika avsikter, vi anvÀnde oss av de beskrivande och förstÄrliga.

Sammanfattning/AbstractI ett demokratiskt samhÀlle Àr yttrandefrihet samt rÀtten att utöva den religion som man tillhör tvÄ viktiga förutsÀttningar. I Frankrike har det uppstÄtt flera debatter gÀllande yttrandefriheten och religionens förhÄllande till varandra. I denna uppsats har jag valt att undersöka hur franska journalister ser pÄ detta förhÄllande.I studien deltog sex yrkessamma journalister; tvÄ kvinnor och fyra mÀn. TvÄ av mÀnnen arbetar som karikatyrtecknare pÄ den kontroversiella satirtidningen Charlie Hebdo. Resterande intervjupersoner arbetar, eller har arbetat, pÄ vÀlkÀnda franska nyhetstidningar; Le Monde, LŽExpress och Le Parisien.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptÀckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis Àven i mitt kommande yrke som förskollÀrare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollÀrare angÄende estetisk verksamhet utomhus, och dÄ frÀmst med fokus pÄ bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper pÄ tre olika förskolor i Norrbotten och VÀsterbotten har jag undersökt olika synsÀtt hos pedagoger. Jag anvÀnde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Syfte: Hur uppfattar elever att lÀrare anvÀnder datorn i undervisningen?Teori: Med en-till-en, den personliga datorn utmanas det traditionella lÀrandet. Ett digitaliserat lÀrande innebÀr att lÀrarna ska planera för lÀrande och inte för undervisning (Kroksmark, 2012).Metod: En kvalitativ intervjumetod, ostrukturerad intervju, anvÀndes för att samla in resultatet, som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Fyra kategorier framkom: datorn i undervisningssammanhanget, instruktioner frÄn lÀrare, elevernas interaktion med en-till-en och slutligen lÀrares bedömning av elevarbeten. Resultat: Studien visar att eleverna uppfattar att lÀrarna anvÀnder datorn till att visa film, visa Key-Notespresentationer vid genomgÄngar.

Nationella utvÀrderingar har visat att lÀsförmÄgan hos svenska elever har minskat och vi upplever ofta specialundervisningen som om den försöker reparera istÀllet för att förebygga. Studiens syfte var att beskriva pedagogers tankar och kunskaper om det förebyggande arbetet med lÀs- och skrivsvÄrigheter i förskola, förskoleklass och Är 1 samt kartlÀgga sprÄkmiljön i de olika pedagogiska verksamheterna. Enligt litteraturen Àr det viktigt med en medveten sprÄkstimulans redan i förskolan för att göra barnen sprÄkligt medvetna. SprÄkmiljön stödjer och stimulerar barnens sprÄkutveckling dÄ den erbjuder god tillgÄng pÄ litteratur, pennor, papper och ordbilder.Den empiriska delen utfördes med en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod samt genom observation av sprÄkmiljön. MÄlgruppen bestod av pedagoger frÄn förskola, förskoleklass och Är 1.Resultatet visade att pedagoger i förskola och förskoleklass ansÄg att de inte hade tillrÀckliga kunskaper inom lÀs- och skrivomrÄdet.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

Syfte och bakgrund: I Partille kommun tillÀmpas sedan flera Är tillbaka kommunens Partillemodell, en uppdragshandling, vilken syftar till en kvalitetssÀkring av skolans basÀmnen. MÄlet med modellen Àr att samla in information för att sÄ tidigt som möjligt kunna fÄnga in och stödja de elever som Àr i behov av stöd, sÄ att eleverna skall kunna uppnÄ kursplanernas mÄl i Ärskurs 9. Huvudsyftet Àr att analysera och undersöka data frÄn screeningen i tre utvalda klasser, finna de elever som inte blev godkÀnda pÄ denna och försöka hitta orsakerna till underkÀnda provresultat genom en analys av data samt en kvalitativ analys av intervjuer med pedagogerna. I förarbetet ligger Àven en analys av en enkÀtundersökning genomförd 2007 i kommunen, dÀr fokus ligger pÄ engelskÀmnets struktur i kommunen. Metod: Mitt val av metod Àr en tvÀrvetenskaplig analys, dÀr den kvantitativa delen fokuserar pÄ de givna resultaten frÄn enkÀtundersökningar och screening resultat.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nÄgra pedagoger i grundskolans tidigare Är arbetar med barns livsfrÄgor i religionskunskapsundervisningen men ocksÄ hur de integrerar dessa i andra Àmnen. Vidare ville vi ocksÄ ta reda pÄ vad livsfrÄgor innebÀr enligt pedagogerna och vilken betydelse de tror att dessa har för barns lÀrande. Slutligen sökte vi svar pÄ varför livsfrÄgorna Àr sÄ viktiga och varför pedagoger bör anvÀnda sig av dessa i undervisningen. I vÄr studie har vi utgÄtt frÄn de tre didaktiska frÄgorna vad, hur och varför. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerad intervjumetod som redskap för studiens datainsamling.

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

Bakgrund: PÄ en akutmottagning förekommer plötsliga och ovÀntade dödsfall mer frekvent i jÀmförelse med andra avdelningar. För sjuksköterskan innebÀr det att möta nÀrstÄende i kris och sorg. Det Àr en viktig och tidskrÀvande uppgift att tillgodose deras behov av omvÄrdnad och information. Att dagligen befinna sig i traumatiska situationer kan resultera i att sjuksköterskan pÄverkas kÀnslomÀssigt.  Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor upplever mötet med nÀrstÄende i samband med plötsligt och ovÀntat dödsfall pÄ akutmottagning.Metod: En kvalitativ intervjumetod tillÀmpades dÄ det ansÄgs vara en lÀmplig metod för att besvara studiens syfte.