Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka sprÄkliga, sociala och kulturella effekter ett tillÀgnande av ett andrasprÄk har pÄ inlÀraren. Med hjÀlp av kvalitativ intervjumetod ska följande frÄgor besvaras: hur upplever tvÄsprÄkiga sin sprÄkliga sociala situation och hur ser sambandet mellan andrasprÄket och identiteten ut? Uppsatsens material bestÄr av intervjuer med sju informanter som tillÀgnade sig andrasprÄket i vuxen Älder. Första­sprÄken representeras av spanska, tyska, hollÀndska, arabiska och somaliska och andra­sprÄket av svenska. Studien utgÄr ifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som ser iden­ti­teten som förÀnderlig och förhandlingsbar och nÄgot som skapas i en social kontext.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ vilka faktorer pedagogerna anser Àr möjliga och viktiga att arbeta med för att skapa ett fungerande klassrumsklimat. Studien undersöker Àven varför och för vem klassrumsklimatet skall fungera enligt pedagogerna. Undersökningen har genomförts pÄ grund av vÄra skilda upplevelser av klassrumsklimat under vÄr verksamhetsförlagda tid. Varför Àr det oroligt i ett klassrum medan det inte Àr det i ett annat klassrum? Varför fungerar samarbetet och klassrumsklimatet i vissa klassrum medan det inte gör det i andra klassrum? Detta har vi diskuterat och funderat över vad det kan bero pÄ.

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med flersprÄkighet i förskolan och om det finns skillnader i arbetssÀtt och förhÄllningssÀtt beroende pÄ var förskolan ligger i landet. Vi ville Àven ta reda pÄ vilka förutsÀttningar flersprÄkiga barn i förskolan kan ha för att tillgodose sig alla sina sprÄk utifrÄn pedagogernas syn pÄ flersprÄkighet.För att komma fram till resultat anvÀnde vi oss av kvalitativ intervjumetod dÀr informanterna gavs möjlighet att berÀtta om sina erfarenheter kring flersprÄkiga barn i förskolan.  Ett av de resultat vi fann var att pedagogernas intresse och förhÄllningsÀtt har stor betydelse nÀr de arbetar med flersprÄkiga barn. Vi kom fram till att pedagogerna arbetar pÄ olika sÀtt för att stimulera flersprÄkiga barn i sina verksamheter. Exempel pÄ metoder som pedagogerna anvÀnder för att frÀmja barns sprÄkutveckling Àr att ha höglÀsning för barnen via projektor; pÄ sÄ vis kan alla följa med under lÀsningen via bÄde bild och text, vilket underlÀttar för, bland andra, flersprÄkiga barn. Pedagogerna i vÄr undersökning menar att detta kan stÀrka barnens lÀsförstÄelse.

Sammanfattning: Min studies syfte Àr att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska utvecklas genom den. Den lyfter Àven fram pedagogernas syn pÄ leken och hur de hjÀlper till för att stötta barnen under tiden de Àr i fritidshemmet.FrÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr vad leken innebÀr för eleverna och hur den pÄverkar elevernas sociala utveckling och hur pedagogerna som arbetar i verksamheten ser pÄ leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling.En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gÄnger med olika barn. Jag intervjuade Àven fyra pedagoger som arbetar i verksamheten.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativ intervjumetod undersöka hur 8 medarbetare upplevt deltagandet av ett hÀlsoprogram i relation till hur de upplever sin hÀlsosituation idag. FrÄgestÀllningar som undersökningen bygger pÄ Àr (i) Hur upplevde medarbetarna sin hÀlsosituation innan programdeltagandet? (ii) Hur upplevde medarbetarna programdeltagandet? (iii) Hur upplever medarbetaren sin hÀlsosituation idag i relation till programdeltagandet? Av resultatet framgÄr det att alla medarbetarna kÀnde behov av att förbÀttra sin hÀlsosituation innan de pÄbörjade programmet. De upplevde hÀlsoprofilbedömningen som bra för att nÄgon lyssnade pÄ deras hÀlsosituation. GenomgÄende var det motiverande att skriva kontrakt och sÀtta upp mÄl för att förbÀttra sin hÀlsa genom att gÄ pÄ en erbjuden aktivitet i 6 mÄnader.

ABSTRAKTAndreoli, D. och Darabi, S. (2006) En sociologisk undersökning av hur bilden av ungdomskriminalitet konstrueras i stadsdelen Backa, Göteborg, Högskolan i Halmstad, Sektionen för HÀlsa och SamhÀlle, Sociologi C, 40-60p, VT 2007Ungdomsbrottsligheten Àr idag ett vÀlkÀnt samhÀllsproblem. Som samhÀllsmedlemmar i en stor stad som Göteborg stöter man pÄ fenomenet i verkligheten eller i media. Syftet med denna uppsats Àr att ur ett sociologiskt perspektiv skapa förstÄelse för hur ungdomsbrottsligheten som fenomen konstrueras i samhÀllet.Vi har utifrÄn vÄr insamlade empiri samt utifrÄn relevanta teorier valt att belysa hur ungdomskriminaliteten konstrueras utifrÄn skilda perspektiv i stadsdelen Backa i Göteborg.Ett avgrÀnsat bostadsomrÄde i en större stad dÀr ungdomskriminaliteten har framstÀllts som ett problem i media.

MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett problem som idag mer och mer kommit att betraktas som det samhÀllsproblem det Àr. I och med att det kommit att ses som ett samhÀllsproblem har det ocksÄ lett till att insatser skapats frÄn samhÀllets sida. Vi har i detta arbete valt att undersöka vilka insatser som finns mot mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer och vad de syftar till. Speciellt fokus har vi riktat mot de insatser som kriscentrum för vÄldsutsatta kvinnor har, samt de insatser som kriscentrum för mÀn har. Att vi valt att rikta fokus pÄ just dessa tvÄ verksamheter beror pÄ att vi sedan innan haft viss kÀnnedom om kriscentrum för kvinnor.

Syftet med denna studie Àr att hos fem lÀrare undersöka vilket av det kategoriska eller relationella specialpedagogiska perspektivet som Àr mest framtrÀdande nÀr en elev visar svÄrigheter inom matematiken. Vi har valt att intervjua enbart lÀrare dÄ de anses ha mest erfarenhet av sina elever. Som intervjumetod har vi valt att anvÀnda oss av en halvstrukturerad metod. Matematiken innehÄller mÄnga olika omrÄden och vi begrÀnsar oss till taluppfattningen pÄ grund av dess grundlÀggande betydelse för vidare inlÀrning av matematik. LÀrarna vi intervjuar arbetar i Ärskurserna 1-3 dÀr taluppfattningen Àr ett centralt inslag inom matematiken.

Nyckelord:Riskhantering, samhĂ€llssĂ€kerhetLag om skydd mot olyckorSĂ€ker och trygg kommunUtvĂ€rderingIntervjumetodHĂ€lsofrĂ€mjande vs skadepreventionStyrkor hos utbildningen Kommunbaserat sĂ€kerhetsarbeteVi kan Ă€ndĂ„ vara sĂ€kra pĂ„ vĂ„r sak nĂ€r vi drar slutsatsen att i det stora hela har det uppfattats som en bra utbildning med stora kvalitĂ©er. Med en blick framĂ„t tror vi att den hĂ€r typen av utbildning kommer att ges fortsĂ€ttningsvis och att den kommer att utvecklas i takt med nya erfarenheter och Ă€ndringar i lagstiftning och samhĂ€llsstruktur. Om man ska lyfta fram den frĂ€msta styrkan i utbildningen, Ă€r det möjligheten att kunna pĂ„verka innehĂ„llet nĂ€r det gĂ€ller valet av studieobjekt i projektarbetet. Även enkelheten och den basala nivĂ„n i metoderna har framtrĂ€tt som ett ?vinnande koncept? av den anledningen att det har gĂ„tt att direkt implementera och anpassa metodiken ute i verksamheterna.FörvĂ€ntningarna pĂ„ utbildningens anvĂ€ndbarhet motsvarades för att man fick metoder och systematiska verktyg att börja jobba med.

HÀlsofrÀmjande arbete i förskolan och dess inverkan pÄ barns hÀlsa ser vi som viktigt för vÄr yrkesroll att studera. Det Àr viktigt att barn fÄr en hÀlsosam grund att stÄ pÄ tidigt i livet, och frÀmst i förskolan dÀr de befinner sig lÄnga stunder i sina tidiga Är. Syftet med studien var att undersöka om, och i sÄ fall vilka uppfattningar förskollÀrare har i det hÀlsofrÀmjande arbetet i förskolan och om de har ett medvetet arbetssÀtt. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ fenomenografisk intervjumetod med tre observationer av miljö för att fördjupa resultatet. Vi intervjuade sex förskollÀrare pÄ tre olika förskolor och det var Àven dÀr vi gjorde vÄra observationer.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptÀckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis Àven i mitt kommande yrke som förskollÀrare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollÀrare angÄende estetisk verksamhet utomhus, och dÄ frÀmst med fokus pÄ bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper pÄ tre olika förskolor i Norrbotten och VÀsterbotten har jag undersökt olika synsÀtt hos pedagoger. Jag anvÀnde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Abstrakt Tobak har varit den mest lönsamma konsumentprodukten i vÀrlden under mycket lÄng tid. Nikotinet medför att mÀnniskor blir beroende bÄde fysiologiskt och psykologiskt. Rökning har relaterats till olika sjukdomstillstÄnd och Àr idag den enskilt största orsaken till för tidig död. I Sverige leder rökningen varje Är till ett betydande antal för tidiga dödsfall. Rökning Àr ett stort folkhÀlsoproblem.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptÀckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis Àven i mitt kommande yrke som förskollÀrare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollÀrare angÄende estetisk verksamhet utomhus, och dÄ frÀmst med fokus pÄ bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper pÄ tre olika förskolor i Norrbotten och VÀsterbotten har jag undersökt olika synsÀtt hos pedagoger. Jag anvÀnde mig av en semistrukturerad intervjumetod.