Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativ intervjumetod undersöka hur 8 medarbetare upplevt deltagandet av ett hÀlsoprogram i relation till hur de upplever sin hÀlsosituation idag. FrÄgestÀllningar som undersökningen bygger pÄ Àr (i) Hur upplevde medarbetarna sin hÀlsosituation innan programdeltagandet? (ii) Hur upplevde medarbetarna programdeltagandet? (iii) Hur upplever medarbetaren sin hÀlsosituation idag i relation till programdeltagandet? Av resultatet framgÄr det att alla medarbetarna kÀnde behov av att förbÀttra sin hÀlsosituation innan de pÄbörjade programmet. De upplevde hÀlsoprofilbedömningen som bra för att nÄgon lyssnade pÄ deras hÀlsosituation. GenomgÄende var det motiverande att skriva kontrakt och sÀtta upp mÄl för att förbÀttra sin hÀlsa genom att gÄ pÄ en erbjuden aktivitet i 6 mÄnader.

Syfte: Syftet med va?r studie a?r att fo?rsta? hur allma?nnyttiga bostadsbolag arbetar med sitt varuma?rke. I och med att den nya lagstiftningen har lett till o?kad konkurrens pa? bostadshyresmarknaden de senaste a?ren kra?vs ett sto?rre engagemang hos fo?retagen. Hur arbetar de med ?image-in-use? och ?image heritage? fo?r att sta?rka varuma?rket? Genom studien vill vi o?ka kunskapen om hur fo?retag kommunicerar ut den nya bilden, efter a?ndrade ekonomiska fo?rutsa?ttningar, sa? att den a?r framtra?dande och inte pa?verkas allt fo?r mycket av den traditionella bilden.Metod: Fo?r att genomfo?ra studien har vi samlat information fra?n artiklar och litteratur samt genomfo?rt intervjuer med ansta?llda pa? tre kommunala bostadsbolag och delat ut enka?ter till bolagens hyresga?ster.Slutsats: Fo?retag beho?ver arbeta aktivt med ?image-in-use? som a?r starkt pa?verkad av ?image heritage? fo?r att fo?ra?ndra bilden av sig sja?lva i kundernas medvetande.

ABSTRAKTAndreoli, D. och Darabi, S. (2006) En sociologisk undersökning av hur bilden av ungdomskriminalitet konstrueras i stadsdelen Backa, Göteborg, Högskolan i Halmstad, Sektionen för HÀlsa och SamhÀlle, Sociologi C, 40-60p, VT 2007Ungdomsbrottsligheten Àr idag ett vÀlkÀnt samhÀllsproblem. Som samhÀllsmedlemmar i en stor stad som Göteborg stöter man pÄ fenomenet i verkligheten eller i media. Syftet med denna uppsats Àr att ur ett sociologiskt perspektiv skapa förstÄelse för hur ungdomsbrottsligheten som fenomen konstrueras i samhÀllet.Vi har utifrÄn vÄr insamlade empiri samt utifrÄn relevanta teorier valt att belysa hur ungdomskriminaliteten konstrueras utifrÄn skilda perspektiv i stadsdelen Backa i Göteborg.Ett avgrÀnsat bostadsomrÄde i en större stad dÀr ungdomskriminaliteten har framstÀllts som ett problem i media.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett problem som idag mer och mer kommit att betraktas som det samhÀllsproblem det Àr. I och med att det kommit att ses som ett samhÀllsproblem har det ocksÄ lett till att insatser skapats frÄn samhÀllets sida. Vi har i detta arbete valt att undersöka vilka insatser som finns mot mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer och vad de syftar till. Speciellt fokus har vi riktat mot de insatser som kriscentrum för vÄldsutsatta kvinnor har, samt de insatser som kriscentrum för mÀn har. Att vi valt att rikta fokus pÄ just dessa tvÄ verksamheter beror pÄ att vi sedan innan haft viss kÀnnedom om kriscentrum för kvinnor.

Syftet med denna studie Àr att hos fem lÀrare undersöka vilket av det kategoriska eller relationella specialpedagogiska perspektivet som Àr mest framtrÀdande nÀr en elev visar svÄrigheter inom matematiken. Vi har valt att intervjua enbart lÀrare dÄ de anses ha mest erfarenhet av sina elever. Som intervjumetod har vi valt att anvÀnda oss av en halvstrukturerad metod. Matematiken innehÄller mÄnga olika omrÄden och vi begrÀnsar oss till taluppfattningen pÄ grund av dess grundlÀggande betydelse för vidare inlÀrning av matematik. LÀrarna vi intervjuar arbetar i Ärskurserna 1-3 dÀr taluppfattningen Àr ett centralt inslag inom matematiken.

Patienter har enligt lag ra?tt till att vara delaktiga i va?rd och behandling, trots detta upplever patienter brist pa? delaktighet i va?rden. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hinder och mo?jligheter fo?r delaktighet i va?rden. Studien genomfo?rdes som en systematisk litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund fo?r resultatet.

Nyckelord:Riskhantering, samhĂ€llssĂ€kerhetLag om skydd mot olyckorSĂ€ker och trygg kommunUtvĂ€rderingIntervjumetodHĂ€lsofrĂ€mjande vs skadepreventionStyrkor hos utbildningen Kommunbaserat sĂ€kerhetsarbeteVi kan Ă€ndĂ„ vara sĂ€kra pĂ„ vĂ„r sak nĂ€r vi drar slutsatsen att i det stora hela har det uppfattats som en bra utbildning med stora kvalitĂ©er. Med en blick framĂ„t tror vi att den hĂ€r typen av utbildning kommer att ges fortsĂ€ttningsvis och att den kommer att utvecklas i takt med nya erfarenheter och Ă€ndringar i lagstiftning och samhĂ€llsstruktur. Om man ska lyfta fram den frĂ€msta styrkan i utbildningen, Ă€r det möjligheten att kunna pĂ„verka innehĂ„llet nĂ€r det gĂ€ller valet av studieobjekt i projektarbetet. Även enkelheten och den basala nivĂ„n i metoderna har framtrĂ€tt som ett ?vinnande koncept? av den anledningen att det har gĂ„tt att direkt implementera och anpassa metodiken ute i verksamheterna.FörvĂ€ntningarna pĂ„ utbildningens anvĂ€ndbarhet motsvarades för att man fick metoder och systematiska verktyg att börja jobba med.

HÀlsofrÀmjande arbete i förskolan och dess inverkan pÄ barns hÀlsa ser vi som viktigt för vÄr yrkesroll att studera. Det Àr viktigt att barn fÄr en hÀlsosam grund att stÄ pÄ tidigt i livet, och frÀmst i förskolan dÀr de befinner sig lÄnga stunder i sina tidiga Är. Syftet med studien var att undersöka om, och i sÄ fall vilka uppfattningar förskollÀrare har i det hÀlsofrÀmjande arbetet i förskolan och om de har ett medvetet arbetssÀtt. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ fenomenografisk intervjumetod med tre observationer av miljö för att fördjupa resultatet. Vi intervjuade sex förskollÀrare pÄ tre olika förskolor och det var Àven dÀr vi gjorde vÄra observationer.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptÀckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis Àven i mitt kommande yrke som förskollÀrare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollÀrare angÄende estetisk verksamhet utomhus, och dÄ frÀmst med fokus pÄ bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper pÄ tre olika förskolor i Norrbotten och VÀsterbotten har jag undersökt olika synsÀtt hos pedagoger. Jag anvÀnde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Abstrakt Tobak har varit den mest lönsamma konsumentprodukten i vÀrlden under mycket lÄng tid. Nikotinet medför att mÀnniskor blir beroende bÄde fysiologiskt och psykologiskt. Rökning har relaterats till olika sjukdomstillstÄnd och Àr idag den enskilt största orsaken till för tidig död. I Sverige leder rökningen varje Är till ett betydande antal för tidiga dödsfall. Rökning Àr ett stort folkhÀlsoproblem.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptÀckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis Àven i mitt kommande yrke som förskollÀrare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollÀrare angÄende estetisk verksamhet utomhus, och dÄ frÀmst med fokus pÄ bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper pÄ tre olika förskolor i Norrbotten och VÀsterbotten har jag undersökt olika synsÀtt hos pedagoger. Jag anvÀnde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptÀckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis Àven i mitt kommande yrke som förskollÀrare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollÀrare angÄende estetisk verksamhet utomhus, och dÄ frÀmst med fokus pÄ bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper pÄ tre olika förskolor i Norrbotten och VÀsterbotten har jag undersökt olika synsÀtt hos pedagoger. Jag anvÀnde mig av en semistrukturerad intervjumetod.