Avsikten med min undersökning var att fÄ mer kunskap om hur förskolepersonal arbetar med pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg i deras dagliga verksamhet. Det Àr ett arbetsverktyg som ska tillÀmpas av all förskolepersonal ute i verksamheten.För att ta reda pÄ vilka erfarenheter förskolepersonal har av pedagogisk dokumentation var en kvalitativ intervjumetod det bÀsta sÀttet eftersom informanterna genom en kvalitativ metod fÄr svara pÄ frÄgorna utifrÄn deras egna erfarenheter. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ hur de gör för att synliggöra varje barns behov.Jag har hÀnvisat till och anvÀnt relevanta tidigare undersökningar för att analysera resultaten frÄn min studie.Resultaten visar att pedagogisk dokumentation Àr ett arbetsverktyg som ska anvÀndas för att synliggöra verksamheten och barnens lÀrprocesser. LÀrprocesser sker nÀr barnen utmanas i deras lÀrande, dÀr nya idéer och kunskaper vÀxer fram. PÄ sÄ sÀtt finns det möjlighet att strukturera verksamheten utifrÄn barnens olika behov och intressen menar mina informanter.

Syftet med denna studie Àr att beskriva nÄgra elevers uppfattning om lÀrande och utveckling genom lÀsning i Àmnet svenska. FrÄgestÀllningarna mot detta syfte Àr: Har den litterÀra bakgrunden betydelse för lÀsupplevelsen och hur i sÄ fall? Har vÀrdering av och intresse för lÀsning betydelse för upplevelsen och hur i sÄ fall? Hur beskriver informanterna lÀsupplevelser? Hur Àr elevernas upplevelser av lÀrande genom lÀsning kopplade till styrdokumentens syfte och mÄl? För att uppnÄ studiens syfte anvÀndes en kvalitativ intervjumetod, samt en litteraturstudie med hermeneutisk teori som tolkningsverktyg. I undersökningen deltog sex elever i grundskolans senare Är (Är 7,8 och9)samtliga frÄn en skola belÀgen i en mellanstor kommun i norra Sverige.Resultatet av denna studie visade att de informanter som deltog upplever att lÀsning berikar deras lÀrande och personliga utveckling. Vidare visar resultatet att informanternas litterÀra historik har betydelse för deras lÀsupplevelse.

Personer med pre-diabetes löper hög risk att utveckla diabetes mellitus typ tvÄ, vilket kan medföra flera allvarliga komplikationer. Förbyggande arbete kan minska personligt lidande och samhÀllets kostnader. Flera studier visar att livsstilsinterventioner Àr effektiva och kan skjuta upp eller förhindra debut av sjukdomen. Projektet ?HÀlsosamma levnadsvanor vid förhöjda blodsockervÀrden? Àr ett pÄgÄende projekt, som Àr inriktat pÄ att aktivt finna pre-diabetiker och ge dem stöd.

Syftet med föreliggande studie var att ge en djupare förstÄelse för nÄgra unga kvinnors syn pÄ könsroller och könsskillnader i relation till sin egen sjÀlvbild, i dagens samhÀlle. De frÄgestÀllningar studien baserats pÄ var: Hur uppfattade de unga kvinnorna könsskillnader och könsroller i samhÀllet? PÄ vilket sÀtt har de tagit till sig dessa i sin egen könsroll? Hur sÄg kvinnorna pÄ sina framtida möjligheter som ung kvinna idag? Teoretiskt utgick studien frÀmst frÄn ett socialpsykologiskt perspektiv och forskning om utveckling av sjÀlvbilden, men Àven utvecklingspsykologisk och kognitiv forskning till viss del. Det metodologiska angreppssÀtt som anvÀndes var en semistrukturerad intervjumetod. Intervjuernas lÀngd varierade mellan25 ? 45 minuter och urvalet bestod av fyra kvinnliga studenter.

SAMMANFATTNINGBakgrundSjuksköterskan Àr omvÄrdnadsansvarig i det interprofessionella teamet. Nyutexaminerade sjuksköterskor uppfattar ofta den första tiden i den nya professionen som omvÀlvande. Nya ansvarsomrÄden och kunskaper frÄn utbildningen ska tillÀmpas vilket beskrivs som ett stort steg dÄ höga förvÀntningar ofta finns frÄn erfarna kollegor, och pÄ sig sjÀlva. Detta kan utmynna i lÄg sjÀlvkÀnsla vilket kan resultera i psykisk ohÀlsa och att mÄnga övervÀger att lÀmna yrket inom fem Är.SyfteSyftet var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever den första tiden i professionen inom somatisk vÄrd.MetodEn kvalitativ intervjumetod tillÀmpades för att besvara studiens syfte. Sex semistrukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor som arbetat mellan sju till fjorton mÄnader.

Uppsatsen presenterar till en början hur nyanlÀnda elevers skolgÄng ser ut de första Ären i Sverige. Min studie behandlar nyanlÀnda elever mellan 16-20 Är. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för nyanlÀnda elevers upplevelser av deras inkludering i skola och samhÀlle. HÀr Àr syftet tÀtt sammankopplat till elevgruppens upplevelser av sin skolgÄng samt betydelsen av samhÀllsorientering för dessa nyanlÀnda elever. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ intervjumetod för att fÄ fram mitt resultat.

Examensarbetet bygger pÄ en kvalitativ studie vars syfte Àr att beskriva och analysera hur lÀrare konkret arbetar med vÀrdegrundsuppdraget som de genom lÀroplanen Àr skyldiga att göra. För att ta reda pÄ hur lÀrare kan arbeta med att förmedla vÀrdegrunden i praktiken intervjuades elva yrkesverksamma lÀrare med en kvalitativ intervjumetod. Studien fokuserar kring hur lÀrare förmedlar tolerans till elever och har sin utgÄngspunkt i vÀrdegrunden som finns formulerad i lÀroplanen. De övergripande frÄgestÀllningarna Àr: Vilka faktorer pÄverkar lÀrarens förutsÀttningaratt arbeta med vÀrdegrunden i skolan? Hur förmedlar lÀrare vÀrdegrunden i den didaktiska praktiken? Hur utvÀrderas arbetet med vÀrdegrunden? Resultatet i studien visar att vÀrdegrundsarbetet i mÄnga hÀnseenden Àr problematiskt.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur gymnasieelever upplever sociala medier utifrÄn Tajfels (1974) Social identity theory (SIT) samt vilka negativa och positiva aspekter gymnasieelever upplever med sociala medier. Med hjÀlp av en kvalitativ intervjumetod utgör svaren frÄn tolv gymnasieelever i södra Sverige empirin för studiens resultat. Tidigare forskning har visat att responsen av andra medlemmar pÄ sociala medier spelar stor roll för ungdomars psykiska vÀlbefinnande. Resultatet visade att anledningen till informanternas anvÀndning av sociala medier till stor del berodde pÄ att andra i deras umgÀngeskrets var aktiva, att informanterna upplevde krÀnkningar som ett oacceptabelt, men vanligt förekommande, beteende pÄ sociala medier. Allt material bearbetades utifrÄn Burnards (1991) innehÄllsanalys dÀr författarna utifrÄn empirins basala koder konstruerade följande huvudteman/underteman: kommunikation/anonymitet, etik/olÀmpligt beteende och tillhörighet/gruppidentitet.

Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa vad som motiverar vissa killar till att tillÀmpa vÄld som problemlösning i deras vardag utifrÄn dessa killars egna förstÄelse för sina vÄldshandlingar. För att ge en ökad förstÄelse för detta har en narrativ intervjumetod anvÀnts med livsberÀttelser som utgÄngspunkt. För att belysa detta Àmne har vi anvÀnt oss av maktlöshetsteorin dÀr bemÀstring av vanmakt ingÄr. VÄra resultat visar pÄ att dessa unga mÀn sökte att genom vÄldshandlingar bemÀstra sin vardag genom att skaffa sig position inom gÀnget och ett rykte om att vara farlig. Att förestÀllningen om ?respekt? handlade om att ingjuta rÀdsla hos andra och hur detta tillsammans med bemÀstring blev en motivator för vÄldet.

Sportchefer pÄ elitnivÄ inom svensk fotboll har det yttersta ansvaret för den sportsliga verksamheten i klubbarna. Dagens klubbfotboll kan likstÀllas med ett större företag vars resultat noga bevakas av media, supporters och sponsorer. Pressen pÄ dessa sportchefer Àr höga bÄde nÀr det gÀller att leda en omfattande organisation och att ta ansvar för det sportsliga resultatet. Detta Àr utgÄngspunkter som ligger till grund för vÄr undersökning.Syftet med denna uppsats var att utifrÄn sportchefers egna perspektiv försöka förstÄ hur de uppfattar kraven pÄ deras roll samt hur de omsÀtter sitt ledarskap i praktiken och vilken/vilka ledarskapsmodeller detta kan relateras till. Vi har utifrÄn detta syfte formulerat vÄra undersökningsfrÄgor enligt följande: Vad krÀvs för att vara sportchef i en svensk fotbollsförening pÄ elitnivÄ?Vilka ledaregenskaper anser sportchefer Àr nödvÀndiga för att leda en klubb?Vi har anvÀnt oss av en semi-strukturerad kvalitativ intervjumetod riktad till Ätta sportchefer.Respondenternas svar diskuterades med stöd av tre ledarskapsteorier som sedan lÄg till grund för vÄr empiri, analys och slutsats.De sportchefer som har intervjuats har olika bakgrund och ledarstilar.

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

SammanfattningStudiens syfte Àr att synliggöra pedagogers förestÀllningar om lek och lÀrande i förskolans verksamhet. Den beskriver lek och synliggör lekens betydelse för barnet i dess lÀrandeprocess. Den lyfter Àven fram olika aspekter och problematiserar den vuxnes deltagande i leken. FrÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr: vilka förestÀllningar förekommer i pedagogernas tal om lek och lÀrande? Vilka skillnader och likheter framkommer det av pedagogernas förestÀllningar om lek och lÀrande? Samt hur kan vi förstÄ lek i förhÄllande till lÀrande? En kvalitativ intervjumetod ligger till grund för studien och med inspiration av diskursanalys har vi försökt tolka pedagogernas förestÀllningar om det valda temat.

Övergripande syftet var, att undersöka, vilka faktorer skyddar arbetstagarna frĂ„n att insjukna och bli sjukskrivna. FrĂ„gestĂ€llningen var: ? Kan de friska undersköterskorna ge vĂ€gledning hur sjukfrĂ„nvaron kan minskas??Undersökt grupp bestod av 5 undersköterskor, som arbetar inom hemtjĂ€nsten eller pĂ„ ett sĂ€rskilt boende. De hade ingen eller liten sjukfrĂ„nvaro, och har arbetat lĂ€nge inom vĂ„rd och omsorg, en hade arbetat 3 Ă„r och resterande 31- 42 Ă„r.Som undersökningsmetod har anvĂ€nts kvalitativ intervjumetod, med en mer öppen frĂ„ga och ett antal följdfrĂ„gor, dĂ€r att hela omrĂ„det har blivit belyst. Intervjuerna bandades och skrevs ut, och har kategoriserats till ett antal teman, som belyser hur undersköterskorna upplever arbetet inom Ă€ldreomsorgen.Resultat: Alla intervjuade Ă€r friska och upplever de har god hĂ€lsa.

Övervikt och fetma hos förskolebarn har ökat i alarmerande takt de senaste 30 Ă„ren. Det finns mĂ„nga faktorer som bidrar till att utveckla övervikt och fetma som exempelvis mindre fysisk aktivitet, alltför energirik kost, stress, lĂ„g social status och förĂ€ldrarnas BMI (Body Mass Index). Övervikt och fetma kan orsaka negativa konsekvenser som blir bĂ„de kort- och lĂ„ngsiktiga hos överviktiga barn och i framtiden som vuxna. Studier har visat att tidiga insatser Ă€r nödvĂ€ndiga för att förhindra allvarliga följdsjukdomar sĂ„som t.ex. diabetes och hjĂ€rta/kĂ€rlsjukdomar.

Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att se vilka sociala relationer det finns mellan kriminalvĂ„rdspersonalen och de intagna, ur ett social psykologiskt perspektiv. Även vilken hjĂ€lp det finns att bistĂ„ de kriminella under tiden pĂ„ anstalten men Ă€ven efterĂ„t. Kriminellas beteende Ă€r ett omdiskuterat och intressant Ă€mne i samhĂ€llet. Ska de lyckas ta sig tillbaka till samhĂ€llet utan att leva ett kriminellt liv och vad fĂ„r det kosta? Det finns mĂ„nga fördomar i samhĂ€llet som gör att de mĂ€nniskorna som har varit kriminella alltid kommer att bli dömda för det de tidigare har blivit straffade för och fĂ„r leva med det resten av sitt liv.