Mitt exemanesarbete besta?r av ett antal la?tar och musikproduktioner som jag har gjort mestadels under 2012-2013. Ma?let med musikproduktionerna har varit att, under ra?dande fo?rutsa?ttningar inom dom olika projekten, skapa musik vars enda egentliga syfte har varit att bero?ra den potentiella lyssnaren.I min text har jag lagt fokus pa? att underso?ka hur resultatet har pa?verkats av att med olika produktionsmetoder arbeta med tempo. Jag har och a?r framfo?rallt nyfiken pa? hur maskingenererat tempo, som i texten kommer bena?mnas som click eller clicktrack, pa?verkar slutresultatet av en musikproduktion.I tva? av mina produktioner har jag jobbat med tempo pa? flera olika sa?tt.

Syftet med studien Àr att undersöka hur Lpo 94 pÄverkat lÀrarens yrkesroll i Idrott och hÀlsa. Undersökningsgruppen bestÄr av Ätta stycken lÀrare i södra SkÄne. HuvudfrÄgestÀllningen lyder enligt följande; Vad innebar Lpo 94 för lÀrarna i Idrott och HÀlsas arbete? FrÄgan följs Àven upp av tre stycken underfrÄgor; Hur upplever lÀrarna att tolkningen av mÄlen för Lpo 94 förÀndrats frÄn dess intÄg fram till idag? Vad innebar arbetslagen och den förÀndrade organisationen för lÀrarna i Idrott och HÀlsas arbete? Var lÀrarna i Idrott och HÀlsa redo för förÀndringen? Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod. Resultatet visar pÄ att arbetet med Lpo 94 gÄtt vÀldigt lÄngsamt och fortfarande inte efterföljs pÄ mÄnga skolor.

Denna studie Àr en kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka sjuksköterskans upplevelse av vilka faktorer som bidrar samt hindrar frÄn att göra en riskbedömning och vÄrdplan angÄende trycksÄr. Vidare undersöker studien Àven sjuksköterskans upplevelse av vilka faktorer som gör att vÄrdplanen följs eller inte. TrycksÄr Àr ett smÀrtsamt onödigt lidande, kostar mycket pengar, kan förlÀnga vÄrdtiden men kan undvikas med hjÀlp av preventiva ÄtgÀrder. En viktig del i att undvika trycksÄr Àr att det görs en riskbedömning och en vÀl ifylld vÄrdplan som sedan efterföljs. Under 2012 har det visat sig att 16.1% av Sveriges regioner och landstings patienter har trycksÄr.

Medarbetarnas kunskap och kompetens a?r fo?retagens viktigaste resurs fo?r att ha?lla sig konkurrenskraftiga. Det a?r da?rfo?r av sto?rsta vikt att denna resurs bevaras och utvecklas inom organisationen genom kunskapso?verfo?ring mellan ansta?llda. Fo?retags ledningsgrupper besta?r av individer som anses ha ho?g kunskap och kompetens och som tillsammans ansvarar fo?r hela verksamheten.

Nya fo?rutsa?ttningar pa? marknaden har resulterat i att ett nytt globalt fenomen uppkommit. Detta fenomen bena?mns som Born Globals, och karakta?riseras av sma? och medelstora fo?retag som expanderar pa? den internationella marknaden tidigt efter grundandet. Dock har inte andelen svenska Born Global-fo?retag o?kat genom a?ren.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Sammanfattning SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Äk 1-6 upplever dans i Àmnet idrott och hÀlsa och varför dansundervisning ska bedrivas i skolan samt hur eleverna utvecklas genom dans ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv.? Hur upplever lÀrare dans i skolan?? Varför anser lÀrarna att eleverna ska undervisas i dans?? Vad tycker lÀrarna att dansen utvecklar hos barn? MetodStudien bygger pÄ en halvstrukturerad intervjumetod. I undersökningen har jag vÀnt mig till idrottslÀrare som undervisar pÄ lÄg- och mellanstadiet. TvÄ kvinnor och tre mÀn har intervjuats. Alla intervjuer har spelats in och dÀrefter transkriberats. ResultatDe flesta av lÀrare upplever dans som nÄgot positivt och roligt i undervisningen.

 Bakgrund: I de flesta företag och organisationer finns det idag nÄgon form av belöningssystem som har till syfte att motivera anstÀllda till att prestera goda resultat men ocksÄ att göra företaget till en bÄde framgÄngsrik och attraktiv arbetsgivare. Belöningar kan vara av olika slag, materiella, immateriella, individuella, kollektiva, omedelbara eller lÄngsiktiga. Företag och marknaders förutsÀttningar kan Àndras under konjunkturnedgÄngar vilket pÄverkar företagens mÄlsÀttningar och strategier.Syfte: Syftet med denna studie Àr att analysera hur företag anpassar sitt belöningssystem för att motivera sina anstÀllda under konjunkturnedgÄngar.Metod: Studie Àr genomförd med kvalitativ forskningsmetod med en induktiv forskningsansats. Studien har genomförts av en semi?strukturerad intervjumetod dÄ vi intervjuade fyra chefer frÄn fyra olika företag.Slutsats: företagen vÀljer sitt belöningssystem av strategiskt syfte för att pÄverka relationen mellan företag och anstÀllda.

Syftet med studien Àr att bidra till att utveckla större förstÄelse kring förskollÀrarnas tankar om lek och lÀrande, pÄ vilket sÀtt förskollÀrarna Àr delaktiga i barns lek och lÀrande samt vilken betydelse miljö och material har för barnens lek och lÀrande. FörskollÀrares arbetsuppgifter har pÄ senare Är blivit mer komplexa och tar mer tid frÄn barngrupperna. VÄrt syfte har vÀxt fram genom att vi ser detta som ett problem eftersom det begrÀnsar förskollÀrarnas tid för delaktighet i barnens lek och andra aktiviteter. Studien tar utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnÄ studiens syfte och besvara frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av kvalitativ intervjumetod för insamling av empirin.

Syftet med studien var att undersöka behovet av stöd hos högstadieelever med hörselnedsÀttning som gÄr integrerat i den ordinarie grundskolan. Jag har anvÀnt mig utav en kvantitativ enkÀtmetod samt en kvalitativ intervjumetod, dÀr jag har genomfört tre telefonintervjuer innan utformningen av enkÀten pÄbörjades. Resultatet av studien grundar sig pÄ 18 enkÀtsvar, av 54 utskickade, samt tre telefonintervjuer med personer som har en hörselnedsÀttning och tidigare har gÄtt integrerat i den ordinarie grundskolan. Resultatet visar att eleverna har anstrÀngande skoldagar till följd av att det krÀvs full koncentration för att höra vad klasskamraterna sÀger. För att de ska ha en chans att följa med i samtalen i klassrummen krÀvs en bra ljudmiljö, det Àr fyra elever som har uppgett att de inte kan följa med i samtalen.

SammanfattningVÄr studie bygger pÄ sex intervjuer av elever frÄn tvÄ yrkesförberedande program pÄ gymnasiet. Syftet var att undersöka vad som kan pÄverka deras motivation till lÀrande i undervisningssituationen genom att utröna vilka faktorer som pÄverkar motivationen.För att nÄ detta mÄl genomförde vi utöver intervjuerna Àven en litteraturstudie för att fÄ en bild av vad tidigare forskare skrivit om elevers motivation i ett skolsammanhang. I vÄr empiriska undersökning utgick vi frÄn en kvalitativ intervjumetod. Intervjumaterialet analyserades genom meningskoncentrering.Resultatet frÄn litteraturstudien och intervjuerna visade att det Àr frÀmst sex faktorer som pÄverkar elevers motivation, dessa Àr: lÀraren, arbetssÀttet, delaktigheten i undervisningen, dialogen i undervisningssammanhanget, nyttan med kunskapen samt intresset för Àmnet. I vÄra intervjuer framkom Àven att de elever som hade ett mÄl med sin utbildning ocksÄ hade en högre grad av motivation.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.

Denna studie syftar till att undersöka förĂ€ldrars upplevelser i samband med att deras barn kallas till möte med Ungdomsteamet i Örebro, vid oro för droganvĂ€ndning. Med studiens syfte som utgĂ„ngspunkt, valdes en kvalitativ intervjumetod och insamling av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer via telefon. Intervjumanualen konstruerades utifrĂ„n de frĂ„gestĂ€llningar som valts och delar av den litteratur som anvĂ€nts i studien. Det insamlade materialet frĂ„n intervjuer med sex personer utgör underlag för resultatet och tolkas frĂ€mst utifrĂ„n HĂŒbinettes litteratur om drogpreventivt arbete, stĂ€mplingsteori och ekologisk systemteori. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna var positivt instĂ€llda till Ungdomsteamets arbetssĂ€tt, oavsett vad drogtestet visade.

Denna studie har syftat till att underso?ka hur ett antal grafiska formgivare upplever pitchenur ett yrkesrollsperspektiv; na?got som inom forskningen a?r ett relativt a?sidosatt omra?de.Studien baseras pa? tio respondentintervjuer samt en informantintervju. Samtligarespondenter arbetar pa? byra?er med en tydlig inriktning pa? grafisk form i Stockholm.Ansatsen i studien a?r kvalitativ med fallstudiekarakta?r och datainsamling och analys skeddemed inspiration fra?n Grounded Theory och abduktion. Efter empirisk insamling togstudien avstamp i tre teoretiska utga?ngspunkter; yrkesrollen, designprocessen ochkundrelationen.Underso?kningen visar att pitchen a?r ett komplext och sva?rdefinieratfenomen som framkallar ma?nga a?sikter bland de grafiska formgivarna.en o?vergripande kartla?ggning av fenomenet bland annat pa? en komplex process ?Studien visar efterpitchprocessen ? som delas upp i fyra steg: briefen, problemformulering, ide?- ochkonceptutveckling samt presentation.