Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur gymnasieelever upplever sociala medier utifrÄn Tajfels (1974) Social identity theory (SIT) samt vilka negativa och positiva aspekter gymnasieelever upplever med sociala medier. Med hjÀlp av en kvalitativ intervjumetod utgör svaren frÄn tolv gymnasieelever i södra Sverige empirin för studiens resultat. Tidigare forskning har visat att responsen av andra medlemmar pÄ sociala medier spelar stor roll för ungdomars psykiska vÀlbefinnande. Resultatet visade att anledningen till informanternas anvÀndning av sociala medier till stor del berodde pÄ att andra i deras umgÀngeskrets var aktiva, att informanterna upplevde krÀnkningar som ett oacceptabelt, men vanligt förekommande, beteende pÄ sociala medier. Allt material bearbetades utifrÄn Burnards (1991) innehÄllsanalys dÀr författarna utifrÄn empirins basala koder konstruerade följande huvudteman/underteman: kommunikation/anonymitet, etik/olÀmpligt beteende och tillhörighet/gruppidentitet.

Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa vad som motiverar vissa killar till att tillÀmpa vÄld som problemlösning i deras vardag utifrÄn dessa killars egna förstÄelse för sina vÄldshandlingar. För att ge en ökad förstÄelse för detta har en narrativ intervjumetod anvÀnts med livsberÀttelser som utgÄngspunkt. För att belysa detta Àmne har vi anvÀnt oss av maktlöshetsteorin dÀr bemÀstring av vanmakt ingÄr. VÄra resultat visar pÄ att dessa unga mÀn sökte att genom vÄldshandlingar bemÀstra sin vardag genom att skaffa sig position inom gÀnget och ett rykte om att vara farlig. Att förestÀllningen om ?respekt? handlade om att ingjuta rÀdsla hos andra och hur detta tillsammans med bemÀstring blev en motivator för vÄldet.

Sportchefer pÄ elitnivÄ inom svensk fotboll har det yttersta ansvaret för den sportsliga verksamheten i klubbarna. Dagens klubbfotboll kan likstÀllas med ett större företag vars resultat noga bevakas av media, supporters och sponsorer. Pressen pÄ dessa sportchefer Àr höga bÄde nÀr det gÀller att leda en omfattande organisation och att ta ansvar för det sportsliga resultatet. Detta Àr utgÄngspunkter som ligger till grund för vÄr undersökning.Syftet med denna uppsats var att utifrÄn sportchefers egna perspektiv försöka förstÄ hur de uppfattar kraven pÄ deras roll samt hur de omsÀtter sitt ledarskap i praktiken och vilken/vilka ledarskapsmodeller detta kan relateras till. Vi har utifrÄn detta syfte formulerat vÄra undersökningsfrÄgor enligt följande: Vad krÀvs för att vara sportchef i en svensk fotbollsförening pÄ elitnivÄ?Vilka ledaregenskaper anser sportchefer Àr nödvÀndiga för att leda en klubb?Vi har anvÀnt oss av en semi-strukturerad kvalitativ intervjumetod riktad till Ätta sportchefer.Respondenternas svar diskuterades med stöd av tre ledarskapsteorier som sedan lÄg till grund för vÄr empiri, analys och slutsats.De sportchefer som har intervjuats har olika bakgrund och ledarstilar.

SammanfattningStudiens syfte Àr att synliggöra pedagogers förestÀllningar om lek och lÀrande i förskolans verksamhet. Den beskriver lek och synliggör lekens betydelse för barnet i dess lÀrandeprocess. Den lyfter Àven fram olika aspekter och problematiserar den vuxnes deltagande i leken. FrÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr: vilka förestÀllningar förekommer i pedagogernas tal om lek och lÀrande? Vilka skillnader och likheter framkommer det av pedagogernas förestÀllningar om lek och lÀrande? Samt hur kan vi förstÄ lek i förhÄllande till lÀrande? En kvalitativ intervjumetod ligger till grund för studien och med inspiration av diskursanalys har vi försökt tolka pedagogernas förestÀllningar om det valda temat.

Övergripande syftet var, att undersöka, vilka faktorer skyddar arbetstagarna frĂ„n att insjukna och bli sjukskrivna. FrĂ„gestĂ€llningen var: ? Kan de friska undersköterskorna ge vĂ€gledning hur sjukfrĂ„nvaron kan minskas??Undersökt grupp bestod av 5 undersköterskor, som arbetar inom hemtjĂ€nsten eller pĂ„ ett sĂ€rskilt boende. De hade ingen eller liten sjukfrĂ„nvaro, och har arbetat lĂ€nge inom vĂ„rd och omsorg, en hade arbetat 3 Ă„r och resterande 31- 42 Ă„r.Som undersökningsmetod har anvĂ€nts kvalitativ intervjumetod, med en mer öppen frĂ„ga och ett antal följdfrĂ„gor, dĂ€r att hela omrĂ„det har blivit belyst. Intervjuerna bandades och skrevs ut, och har kategoriserats till ett antal teman, som belyser hur undersköterskorna upplever arbetet inom Ă€ldreomsorgen.Resultat: Alla intervjuade Ă€r friska och upplever de har god hĂ€lsa.

Övervikt och fetma hos förskolebarn har ökat i alarmerande takt de senaste 30 Ă„ren. Det finns mĂ„nga faktorer som bidrar till att utveckla övervikt och fetma som exempelvis mindre fysisk aktivitet, alltför energirik kost, stress, lĂ„g social status och förĂ€ldrarnas BMI (Body Mass Index). Övervikt och fetma kan orsaka negativa konsekvenser som blir bĂ„de kort- och lĂ„ngsiktiga hos överviktiga barn och i framtiden som vuxna. Studier har visat att tidiga insatser Ă€r nödvĂ€ndiga för att förhindra allvarliga följdsjukdomar sĂ„som t.ex. diabetes och hjĂ€rta/kĂ€rlsjukdomar.

Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att se vilka sociala relationer det finns mellan kriminalvĂ„rdspersonalen och de intagna, ur ett social psykologiskt perspektiv. Även vilken hjĂ€lp det finns att bistĂ„ de kriminella under tiden pĂ„ anstalten men Ă€ven efterĂ„t. Kriminellas beteende Ă€r ett omdiskuterat och intressant Ă€mne i samhĂ€llet. Ska de lyckas ta sig tillbaka till samhĂ€llet utan att leva ett kriminellt liv och vad fĂ„r det kosta? Det finns mĂ„nga fördomar i samhĂ€llet som gör att de mĂ€nniskorna som har varit kriminella alltid kommer att bli dömda för det de tidigare har blivit straffade för och fĂ„r leva med det resten av sitt liv.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka sprÄkliga, sociala och kulturella effekter ett tillÀgnande av ett andrasprÄk har pÄ inlÀraren. Med hjÀlp av kvalitativ intervjumetod ska följande frÄgor besvaras: hur upplever tvÄsprÄkiga sin sprÄkliga sociala situation och hur ser sambandet mellan andrasprÄket och identiteten ut? Uppsatsens material bestÄr av intervjuer med sju informanter som tillÀgnade sig andrasprÄket i vuxen Älder. Första­sprÄken representeras av spanska, tyska, hollÀndska, arabiska och somaliska och andra­sprÄket av svenska. Studien utgÄr ifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som ser iden­ti­teten som förÀnderlig och förhandlingsbar och nÄgot som skapas i en social kontext.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ vilka faktorer pedagogerna anser Àr möjliga och viktiga att arbeta med för att skapa ett fungerande klassrumsklimat. Studien undersöker Àven varför och för vem klassrumsklimatet skall fungera enligt pedagogerna. Undersökningen har genomförts pÄ grund av vÄra skilda upplevelser av klassrumsklimat under vÄr verksamhetsförlagda tid. Varför Àr det oroligt i ett klassrum medan det inte Àr det i ett annat klassrum? Varför fungerar samarbetet och klassrumsklimatet i vissa klassrum medan det inte gör det i andra klassrum? Detta har vi diskuterat och funderat över vad det kan bero pÄ.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Detta arbete syftar till att teoripro?vande analysera och ja?mfo?ra tva? av Graham Allisons teoretiska perspektiv avseende drivkrafterna bakom den argentinska milita?rjuntans agerande och beslut info?r kriget om Falklandso?arna 1982. Den studerade tidsperioden avser a?ren 1976-1982. Fo?r att identifiera milita?rjuntans drivkrafter har Allisons teorier om fo?rklaringsmodeller anva?nts.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med flersprÄkighet i förskolan och om det finns skillnader i arbetssÀtt och förhÄllningssÀtt beroende pÄ var förskolan ligger i landet. Vi ville Àven ta reda pÄ vilka förutsÀttningar flersprÄkiga barn i förskolan kan ha för att tillgodose sig alla sina sprÄk utifrÄn pedagogernas syn pÄ flersprÄkighet.För att komma fram till resultat anvÀnde vi oss av kvalitativ intervjumetod dÀr informanterna gavs möjlighet att berÀtta om sina erfarenheter kring flersprÄkiga barn i förskolan.  Ett av de resultat vi fann var att pedagogernas intresse och förhÄllningsÀtt har stor betydelse nÀr de arbetar med flersprÄkiga barn. Vi kom fram till att pedagogerna arbetar pÄ olika sÀtt för att stimulera flersprÄkiga barn i sina verksamheter. Exempel pÄ metoder som pedagogerna anvÀnder för att frÀmja barns sprÄkutveckling Àr att ha höglÀsning för barnen via projektor; pÄ sÄ vis kan alla följa med under lÀsningen via bÄde bild och text, vilket underlÀttar för, bland andra, flersprÄkiga barn. Pedagogerna i vÄr undersökning menar att detta kan stÀrka barnens lÀsförstÄelse.

Sammanfattning: Min studies syfte Àr att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska utvecklas genom den. Den lyfter Àven fram pedagogernas syn pÄ leken och hur de hjÀlper till för att stötta barnen under tiden de Àr i fritidshemmet.FrÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr vad leken innebÀr för eleverna och hur den pÄverkar elevernas sociala utveckling och hur pedagogerna som arbetar i verksamheten ser pÄ leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling.En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gÄnger med olika barn. Jag intervjuade Àven fyra pedagoger som arbetar i verksamheten.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.