Sammanfattning SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Äk 1-6 upplever dans i Àmnet idrott och hÀlsa och varför dansundervisning ska bedrivas i skolan samt hur eleverna utvecklas genom dans ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv.? Hur upplever lÀrare dans i skolan?? Varför anser lÀrarna att eleverna ska undervisas i dans?? Vad tycker lÀrarna att dansen utvecklar hos barn? MetodStudien bygger pÄ en halvstrukturerad intervjumetod. I undersökningen har jag vÀnt mig till idrottslÀrare som undervisar pÄ lÄg- och mellanstadiet. TvÄ kvinnor och tre mÀn har intervjuats. Alla intervjuer har spelats in och dÀrefter transkriberats. ResultatDe flesta av lÀrare upplever dans som nÄgot positivt och roligt i undervisningen.

 Bakgrund: I de flesta företag och organisationer finns det idag nÄgon form av belöningssystem som har till syfte att motivera anstÀllda till att prestera goda resultat men ocksÄ att göra företaget till en bÄde framgÄngsrik och attraktiv arbetsgivare. Belöningar kan vara av olika slag, materiella, immateriella, individuella, kollektiva, omedelbara eller lÄngsiktiga. Företag och marknaders förutsÀttningar kan Àndras under konjunkturnedgÄngar vilket pÄverkar företagens mÄlsÀttningar och strategier.Syfte: Syftet med denna studie Àr att analysera hur företag anpassar sitt belöningssystem för att motivera sina anstÀllda under konjunkturnedgÄngar.Metod: Studie Àr genomförd med kvalitativ forskningsmetod med en induktiv forskningsansats. Studien har genomförts av en semi?strukturerad intervjumetod dÄ vi intervjuade fyra chefer frÄn fyra olika företag.Slutsats: företagen vÀljer sitt belöningssystem av strategiskt syfte för att pÄverka relationen mellan företag och anstÀllda.

Syftet med studien Àr att bidra till att utveckla större förstÄelse kring förskollÀrarnas tankar om lek och lÀrande, pÄ vilket sÀtt förskollÀrarna Àr delaktiga i barns lek och lÀrande samt vilken betydelse miljö och material har för barnens lek och lÀrande. FörskollÀrares arbetsuppgifter har pÄ senare Är blivit mer komplexa och tar mer tid frÄn barngrupperna. VÄrt syfte har vÀxt fram genom att vi ser detta som ett problem eftersom det begrÀnsar förskollÀrarnas tid för delaktighet i barnens lek och andra aktiviteter. Studien tar utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnÄ studiens syfte och besvara frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av kvalitativ intervjumetod för insamling av empirin.

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

Syftet med studien var att undersöka behovet av stöd hos högstadieelever med hörselnedsÀttning som gÄr integrerat i den ordinarie grundskolan. Jag har anvÀnt mig utav en kvantitativ enkÀtmetod samt en kvalitativ intervjumetod, dÀr jag har genomfört tre telefonintervjuer innan utformningen av enkÀten pÄbörjades. Resultatet av studien grundar sig pÄ 18 enkÀtsvar, av 54 utskickade, samt tre telefonintervjuer med personer som har en hörselnedsÀttning och tidigare har gÄtt integrerat i den ordinarie grundskolan. Resultatet visar att eleverna har anstrÀngande skoldagar till följd av att det krÀvs full koncentration för att höra vad klasskamraterna sÀger. För att de ska ha en chans att följa med i samtalen i klassrummen krÀvs en bra ljudmiljö, det Àr fyra elever som har uppgett att de inte kan följa med i samtalen.

SammanfattningVÄr studie bygger pÄ sex intervjuer av elever frÄn tvÄ yrkesförberedande program pÄ gymnasiet. Syftet var att undersöka vad som kan pÄverka deras motivation till lÀrande i undervisningssituationen genom att utröna vilka faktorer som pÄverkar motivationen.För att nÄ detta mÄl genomförde vi utöver intervjuerna Àven en litteraturstudie för att fÄ en bild av vad tidigare forskare skrivit om elevers motivation i ett skolsammanhang. I vÄr empiriska undersökning utgick vi frÄn en kvalitativ intervjumetod. Intervjumaterialet analyserades genom meningskoncentrering.Resultatet frÄn litteraturstudien och intervjuerna visade att det Àr frÀmst sex faktorer som pÄverkar elevers motivation, dessa Àr: lÀraren, arbetssÀttet, delaktigheten i undervisningen, dialogen i undervisningssammanhanget, nyttan med kunskapen samt intresset för Àmnet. I vÄra intervjuer framkom Àven att de elever som hade ett mÄl med sin utbildning ocksÄ hade en högre grad av motivation.

Denna studie syftar till att undersöka förĂ€ldrars upplevelser i samband med att deras barn kallas till möte med Ungdomsteamet i Örebro, vid oro för droganvĂ€ndning. Med studiens syfte som utgĂ„ngspunkt, valdes en kvalitativ intervjumetod och insamling av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer via telefon. Intervjumanualen konstruerades utifrĂ„n de frĂ„gestĂ€llningar som valts och delar av den litteratur som anvĂ€nts i studien. Det insamlade materialet frĂ„n intervjuer med sex personer utgör underlag för resultatet och tolkas frĂ€mst utifrĂ„n HĂŒbinettes litteratur om drogpreventivt arbete, stĂ€mplingsteori och ekologisk systemteori. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna var positivt instĂ€llda till Ungdomsteamets arbetssĂ€tt, oavsett vad drogtestet visade.

Avsikten med min undersökning var att fÄ mer kunskap om hur förskolepersonal arbetar med pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg i deras dagliga verksamhet. Det Àr ett arbetsverktyg som ska tillÀmpas av all förskolepersonal ute i verksamheten.För att ta reda pÄ vilka erfarenheter förskolepersonal har av pedagogisk dokumentation var en kvalitativ intervjumetod det bÀsta sÀttet eftersom informanterna genom en kvalitativ metod fÄr svara pÄ frÄgorna utifrÄn deras egna erfarenheter. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ hur de gör för att synliggöra varje barns behov.Jag har hÀnvisat till och anvÀnt relevanta tidigare undersökningar för att analysera resultaten frÄn min studie.Resultaten visar att pedagogisk dokumentation Àr ett arbetsverktyg som ska anvÀndas för att synliggöra verksamheten och barnens lÀrprocesser. LÀrprocesser sker nÀr barnen utmanas i deras lÀrande, dÀr nya idéer och kunskaper vÀxer fram. PÄ sÄ sÀtt finns det möjlighet att strukturera verksamheten utifrÄn barnens olika behov och intressen menar mina informanter.

Syftet med denna studie Àr att beskriva nÄgra elevers uppfattning om lÀrande och utveckling genom lÀsning i Àmnet svenska. FrÄgestÀllningarna mot detta syfte Àr: Har den litterÀra bakgrunden betydelse för lÀsupplevelsen och hur i sÄ fall? Har vÀrdering av och intresse för lÀsning betydelse för upplevelsen och hur i sÄ fall? Hur beskriver informanterna lÀsupplevelser? Hur Àr elevernas upplevelser av lÀrande genom lÀsning kopplade till styrdokumentens syfte och mÄl? För att uppnÄ studiens syfte anvÀndes en kvalitativ intervjumetod, samt en litteraturstudie med hermeneutisk teori som tolkningsverktyg. I undersökningen deltog sex elever i grundskolans senare Är (Är 7,8 och9)samtliga frÄn en skola belÀgen i en mellanstor kommun i norra Sverige.Resultatet av denna studie visade att de informanter som deltog upplever att lÀsning berikar deras lÀrande och personliga utveckling. Vidare visar resultatet att informanternas litterÀra historik har betydelse för deras lÀsupplevelse.

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

Personer med pre-diabetes löper hög risk att utveckla diabetes mellitus typ tvÄ, vilket kan medföra flera allvarliga komplikationer. Förbyggande arbete kan minska personligt lidande och samhÀllets kostnader. Flera studier visar att livsstilsinterventioner Àr effektiva och kan skjuta upp eller förhindra debut av sjukdomen. Projektet ?HÀlsosamma levnadsvanor vid förhöjda blodsockervÀrden? Àr ett pÄgÄende projekt, som Àr inriktat pÄ att aktivt finna pre-diabetiker och ge dem stöd.

Syftet med föreliggande studie var att ge en djupare förstÄelse för nÄgra unga kvinnors syn pÄ könsroller och könsskillnader i relation till sin egen sjÀlvbild, i dagens samhÀlle. De frÄgestÀllningar studien baserats pÄ var: Hur uppfattade de unga kvinnorna könsskillnader och könsroller i samhÀllet? PÄ vilket sÀtt har de tagit till sig dessa i sin egen könsroll? Hur sÄg kvinnorna pÄ sina framtida möjligheter som ung kvinna idag? Teoretiskt utgick studien frÀmst frÄn ett socialpsykologiskt perspektiv och forskning om utveckling av sjÀlvbilden, men Àven utvecklingspsykologisk och kognitiv forskning till viss del. Det metodologiska angreppssÀtt som anvÀndes var en semistrukturerad intervjumetod. Intervjuernas lÀngd varierade mellan25 ? 45 minuter och urvalet bestod av fyra kvinnliga studenter.

SAMMANFATTNINGBakgrundSjuksköterskan Àr omvÄrdnadsansvarig i det interprofessionella teamet. Nyutexaminerade sjuksköterskor uppfattar ofta den första tiden i den nya professionen som omvÀlvande. Nya ansvarsomrÄden och kunskaper frÄn utbildningen ska tillÀmpas vilket beskrivs som ett stort steg dÄ höga förvÀntningar ofta finns frÄn erfarna kollegor, och pÄ sig sjÀlva. Detta kan utmynna i lÄg sjÀlvkÀnsla vilket kan resultera i psykisk ohÀlsa och att mÄnga övervÀger att lÀmna yrket inom fem Är.SyfteSyftet var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever den första tiden i professionen inom somatisk vÄrd.MetodEn kvalitativ intervjumetod tillÀmpades för att besvara studiens syfte. Sex semistrukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor som arbetat mellan sju till fjorton mÄnader.

Uppsatsen presenterar till en början hur nyanlÀnda elevers skolgÄng ser ut de första Ären i Sverige. Min studie behandlar nyanlÀnda elever mellan 16-20 Är. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för nyanlÀnda elevers upplevelser av deras inkludering i skola och samhÀlle. HÀr Àr syftet tÀtt sammankopplat till elevgruppens upplevelser av sin skolgÄng samt betydelsen av samhÀllsorientering för dessa nyanlÀnda elever. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ intervjumetod för att fÄ fram mitt resultat.

Examensarbetet bygger pÄ en kvalitativ studie vars syfte Àr att beskriva och analysera hur lÀrare konkret arbetar med vÀrdegrundsuppdraget som de genom lÀroplanen Àr skyldiga att göra. För att ta reda pÄ hur lÀrare kan arbeta med att förmedla vÀrdegrunden i praktiken intervjuades elva yrkesverksamma lÀrare med en kvalitativ intervjumetod. Studien fokuserar kring hur lÀrare förmedlar tolerans till elever och har sin utgÄngspunkt i vÀrdegrunden som finns formulerad i lÀroplanen. De övergripande frÄgestÀllningarna Àr: Vilka faktorer pÄverkar lÀrarens förutsÀttningaratt arbeta med vÀrdegrunden i skolan? Hur förmedlar lÀrare vÀrdegrunden i den didaktiska praktiken? Hur utvÀrderas arbetet med vÀrdegrunden? Resultatet i studien visar att vÀrdegrundsarbetet i mÄnga hÀnseenden Àr problematiskt.