Syftet med vÄr studie Àr att belysa utevistelsens pedagogiska roll i förskolans alla utomhusmiljöer och det medvetna förhÄllningssÀttets betydelse för verksamheten. Litteraturen utgÄr frÄn forskares Äsikter om utomhuspedagogik som kopplas till styrdokumenten. I undersökningen anvÀnds intervjumetod. Intervjuer har gjorts med Ätta förskollÀrare frÄn olika förskolor med sÄ lika förutsÀttningar som möjligt för utevistelse. Vi vill fÄ en inblick i det medvetna pedagogiska förhÄllningssÀttets och helhetstÀnkandets betydelse vid utevistelsen pÄ förskolan.

Bakgrund:IKT-tekniken Àr införd sedan lÀnge i grundskolan och Àr nu pÄ vÀg att införas i förskolan. Det Àr dÀrför intressant att undersöka hur lÄngt införandeprocessen kommit, hur olika pedagoger uppfattar anvisningar frÄn centralt hÄll, likasÄ hur de betraktar sin egen roll och sitt arbete med det nya verktyget. Vad anser pedagogerna sig behöva för stöd för att vidareutveckla arbetet med detta verktyg? Hur formuleras anvÀndningen av Ipad i relation till strÀvansmÄlen?Syftet Àr att belysa pedagogernas arbete, kunskaper och förhÄllningssÀtt till Ipad i nÄgra utvalda förskolor, dÀr man har arbetat med detta verktyg i ca ett Är.Metod:Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ intervjumetod. FrÄgestÀllningarna har fokus pÄ nÀr och hur Ipad anvÀnds, vad som hindrar och underlÀttar anvÀndandet och behovet av utbildning för att anvÀnda detta verktyg.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

I denna uppsats analyseras tvÄ översÀttningar av Jane Austens roman Emma utifrÄn Vinay och Darbelnets indirekta översÀttningstekniker. Det första kapitlet i Jane Austens roman och respektive översÀttning av Sonja Bergvall och Rose-Marie Nielsen utgör materialet. Syftet Àr att undersöka hur de bÄda översÀttarnas val antingen liknar varandra eller skiljer sig Ät och, framförallt, vad dessa val i slutÀndan fÄr för konsekvenser för tolkningen av de bÄda översatta texterna. De fyra översÀttningstekniker frÄn Vinay och Darbelnets teori som appliceras pÄ exemplen Àr transposition, modulation, bruksmotsvarighet och adaption. I de flesta fall har översÀttarna valt olika översÀttningstekniker för samma översÀttningsproblem och genomgÄende kan sÀgas att Bergvall hÄller sig nÀrmare kÀlltexten medan Nielsen oftare gör friare översÀttningar.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur verksamma pedagoger ser pÄ och förklarar begreppen kunskap och lÀrande i förskolan. Vi har undersökt om det finns likheter och skillnader i dessa resonemang med det som uttrycks i lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98). För att besvara frÄgestÀllningarna valde vi att intervjua fyra förskollÀrare verksamma i förskolan. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ intervjumetod som vi kompletterade med filmade observationer av respektive pedagog. Det filmade materialet anvÀndes endast som diskussionsunderlag i intervjuerna.

NĂ„gra faktorer om Ă€r av stor vikt för en lyckad lĂ€kemedelsanvĂ€ndning Ă€r patientens följsamhet och delaktighet i sin behandling. Kunskapen om patientens roll för en framgĂ„ngsrik lĂ€kemedelsbehandling har lĂ€nge varit ett relativt outforskat omrĂ„de.Syftet med denna studie Ă€r att via intervjuer undersöka hur patienter, ordinerade flera olika lĂ€kemedel, ser pĂ„ vĂ€rdet av delaktighet och följsamhet i deras lĂ€kemedelsbehandling och hur de upplevt den lĂ€kemedelsinformation de fĂ„tt.En kvalitativ och semistrukturerad intervjumetod har anvĂ€nts för att besvara frĂ„gestĂ€llningen. Studien genomfördes pĂ„ hjĂ€rtavdelningen pĂ„ Kalmar lĂ€nssjukhus. Åtta inlagda patienter med hjĂ€rtproblem intervjuades.De flesta av respondenterna upplevde att den information som de fĂ„tt var bristfĂ€llig. NĂ€r det gĂ€llde motivation för att följa lĂ€kemedelsordinationerna fanns det en samstĂ€mmighet bland patienterna i att adekvat information motiverade dem.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskor i Sverige har en unik roll i och med att de har ett eget yrkesansvar som ger behörighet att utföra anestesiarbetet sjÀlvstÀndigt. Det finns mÄnga utmaningar som en anestesisjuksköterska stÀlls inför vid sövning av barn, bÄde ur fysiologisk och psykologisk synvinkel. FÄ studier finns gjorda kring anestesisjuksköterskors erfarenheter av barninduktion.Syfte: Studiens syfte var att belysa anestesisjuksköterskors erfarenheter vid barninduktion.Metod: Studien genomfördes pÄ ett sjukhus i mellersta Sverige under vÄren 2011. En kvalitativ intervjumetod anvÀndes med innehÄllsanalys av materialet. Sammanlagt intervjuades 14 anestesisjuksköterskor med varierande yrkeserfarenhet.Resultat: Alla studiedeltagare ansÄg att det Àr en utmaning att söva barn.

Syftet med denna studie var att undersöka vad yrkesverksamma förskollÀrare ansÄg vara viktiga kompetenser för att lÀra ut bild i förskolan. Mina frÄgestÀllningar var: Vilka didaktiska kompetenser tycker förskollÀrarna Àr viktiga för att lÀra ut bild i förskolan?, Vilka sociala kompetenser tycker förskollÀrarna Àr viktiga för att lÀra ut bild i förskolan? och Vilka Àmnes/innehÄllskompetenser tycker förskollÀrarna Àr viktiga för att lÀra ut bild i förskolan? Fyra förskollÀrare och en grundskollÀrare som vidareutbildat sig till förskollÀrare intervjuades med kvalitativ intervjumetod. Resultatet visade att de didaktiska kompetenserna var intresse för bild, att ej vara dömmande, kunna kommunicera, förstÄelse för att lÀrandet inte alltid Àr i fokus, ett varierat arbetssÀtt, att se utvecklingen och att planera, genomföra och utvÀrdera. De sociala kompetenserna var att vara positiv, inspirerande, uppmuntrande, glad, berömmande, demokratisk, intresserad och att vara hjÀlpsam och stöttande.

Syfte: Att undersöka vÄrdpersonalens kÀnslor i mötet med vÄldsutsatta kvinnor inom akutsjukvÄrden. Metod: Kvalitativ studie med halvstrukturerad intervjumetod. Tretton sjuksköterskor och undersköterskor inom akutsjukvÄrden blev intervjuade om mötet med vÄldsutsatta kvinnor genom tio halvstrukturerade frÄgor. Resultat: VÄrdpersonalen saknade kunskap om vÄld i nÀra relationer och kÀnde sig inte beredda att möta en kvinna utsatt för vÄld trots framtagna riktlinjer och handlingsplaner. Mötet med vÄldsutsatta kvinnor vÀckte mÄnga starka kÀnslor som ilska och frustration, men ocksÄ medkÀnsla och empati.

Uganda Àr ett av vÀrldens fattigaste lÀnder i dag. Med en kraftigt utbredd fattigdom som försvÄras av att landet har en bristande demokrati, vilket har lett till utbredd korruption i landet. Vilkoren för att skapa social vÀlfÀrd och att bedriva socialt arbete Àr begrÀnsat. Jag har i detta arbete valt att undersöka hur ett antal personer i Uganda med socialt arbete som specialitet, hur de ser pÄ social vÀlfÀrd i Uganda. Vilka hinder finns och hur ska man kunna bygga upp social vÀlfÀrd som inkluderar hela befolkningen, var nÄgra av frÄgorna jag stÀllde mig.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka elevers och lÀrares uppfattningar om betydelsen av den individuella utvecklingsplanen vad gÀller elevens lÀrande. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod, vi intervjuade fyra lÀrare verksamma i Ärskurs fem, samt tvÄ elever i lÀrarnas respektive klass. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ intervjumetod dÄ det Àr mÀnniskors uppfattningar som vi Àr ute efter i vÄr undersökning. FrÄn resultaten i vÄr studie drar slutsatsen att lÀrare och elever anser att de individuella utvecklingsplanerna Àr av betydelse för elevens lÀrande. Det som lÀrarna och eleverna i undersökningen nÀmnt vara av betydelse för elevens lÀrande Àr att de under det individuella utvecklingssamtalet fÄr insikt i hur eleven förhÄller sig till de uppsatta mÄlen i styrdokumenten, samt vilka mÄl de ska strÀva mot.

Denna studies syfte har varit att utifrÄn förÀldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemÄl som funnits nÀr det gÀller verksamhetens innehÄll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemÄl har förÀldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehÄll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos förÀldrar och assistenter angÄende assistentens roll och ansvar kring tal och sprÄkutveckling hos barn med CI samt vilken pÄverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och sprÄkutveckling?Den metod som har anvÀnts för att kunna undersöka dessa frÄgor Àr en kvalitativ intervjumetod med förÀldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrÄn vÄrt transkriberade material. Det resultat som framkom frÄn intervjuerna var att förÀldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en pÄverkan pÄ tal och sprÄkutveckling för barnet med CI.

I vÄr studie har vi valt att fokusera pÄ hur pedagogerna anser de arbetar matematiskt med de yngre barnen samt pÄ vilket sÀtt de synliggör matematiken för dem. Vi har Àven undersökt om pedagogerna anser om det Àr nÄgon skillnad i arbetssÀtt beroende pÄ vilken Äldersgrupp de arbetar med. I examensarbetet har vi inspirerats av fenomenografi och hermeneutik som metod. Avsikten med vÄrt examensarbete Àr att beskriva hur ett antal pedagoger anser de arbetar med matematik pÄ förskolan med de yngsta barnen samt pÄ vilket sÀtt de synliggör matematiken för barnen. Detta gör vi dels genom att beskriva pedagogernas olika uppfattningar (fenomenografi) men Àven vÄr egen tolkning (hermeneutik) av pedagogernas svar.Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ intervjumetod, dÄ vi har intervjuat fyra pedagoger.

Avsikten med min undersökning var att fÄ mer kunskap om hur förskolepersonal arbetar med pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg i deras dagliga verksamhet. Det Àr ett arbetsverktyg som ska tillÀmpas av all förskolepersonal ute i verksamheten.För att ta reda pÄ vilka erfarenheter förskolepersonal har av pedagogisk dokumentation var en kvalitativ intervjumetod det bÀsta sÀttet eftersom informanterna genom en kvalitativ metod fÄr svara pÄ frÄgorna utifrÄn deras egna erfarenheter. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ hur de gör för att synliggöra varje barns behov.Jag har hÀnvisat till och anvÀnt relevanta tidigare undersökningar för att analysera resultaten frÄn min studie.Resultaten visar att pedagogisk dokumentation Àr ett arbetsverktyg som ska anvÀndas för att synliggöra verksamheten och barnens lÀrprocesser. LÀrprocesser sker nÀr barnen utmanas i deras lÀrande, dÀr nya idéer och kunskaper vÀxer fram. PÄ sÄ sÀtt finns det möjlighet att strukturera verksamheten utifrÄn barnens olika behov och intressen menar mina informanter.

Bakgrund: Vi har valt att skriva om lÀxor eftersom det Àr en viktig del i skolans pedagogiska arbete. Trots detta finns det lite forskning pÄ omrÄdet. LÀxor Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne som diskuteras bland förÀldrar, pedagoger, elever och andra intresserade i samhÀllet. Syfte: VÄrt syfte har varit att undersöka förÀldrars och pedagogers uppfattningar om lÀxornas betydelse och vilken pedagogisk betydelse det har för inlÀrningen i grundskolans tidigare Är. Vi ville Àven studera vilken samverkan som sker mellan hem och skola.