Huvudsyftet med detta arbete var att redogöra för de bakomliggande orsakerna och motiveringarna till att Historia, från och med höstterminen år 2007, blir ett kärnämne på gymnasienivå. De underordnade syftena var vidare att undersöka elevers inställning dels till ämnet historia samt till det faktum att historia skall bli kärnämne på gymnasiet. Detta gjordes genom en enkätundersökning. Även lärares syn på historia som kärnämne undersöktes och analyserades utifrån ett antal Intervjuer. De metoder som användes i arbetet var litteraturstudier, kvantitativa enkätundersökningar, kvalitativa Intervjuer samt komparation.

Syfte: Uppsatsen ska undersöka hur svenska icke professionella investerare använder årsredovisningen i sina val av kapitalplacering och vilken nytta årsredovisningen har i valet. Uppsatsen ska även undersöka om icke professionella investerare har några problem i tolkningen av årsredovisningar.Metod: Uppsatsen använder både kvantitativ och kvalitativ metod i form av Intervjuer och enkät.Slutsats: 50 % av de icke professionella investerarna anser att de har nytta av årsredovisningar vid kapitalplaceringsbeslut. VD-ordet, förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen används mest. Det som upplevs svårast är värderingar i balansräkningen, kassflödesanalys och noter.Förslag till fortsatta studier: Genomföra en liknande undersökning med Intervjuer av icke professionella investerare. Ta reda på vilken hänsyn det tas till investerare med lägre ekonomisk kunskap vid upprättandet av årsredovisningar. .

BAKGRUND: I vår bakgrund beskriver vi Reggio Emilias pedagogiskafilosofi genom litteratur, vår resa till Italien samt aktuellforskning inom förskolan och svenska förskolans läroplan.SYFTE: Syftet med undersökningen är att beskriva arbetssätt ochtankesätt hos sex pedagoger och hur fyra rektorer stödjerverksamheten utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi.METOD: Undersökningen omfattar tio kvalitativa Intervjuer med sexpedagoger och fyra rektorer på sex förskolor där även sexmiljöobservationer har genomförts. Datainsamlingen harbearbetats genom en kvalitativ analys.RESULTAT: Resultatet har visat pedagogernas tankesätt och arbetssätt,vilket utgår ifrån deras barnsyn. Miljönsanvändningsområden har framkommit genommiljöobservationer. Genom Intervjuer med rektorerframkom det hur de stödjer, uppmuntrar och erbjuderpedagogerna fortbildning..

Denna empiriska undersökning av historieundervisningens tillvaratagande av elevernas förkunskaper och inflytande kan fungera som ett underlag för blivande historielärare. Det kan även vara ett underlag för aktivt historieundervisande pedagoger, som är intresserade av hur elevinflytande ser ut och påverkar såväl historieundervisningen som de andra samhällsorienterande ämnena. Utgångspunkten i vår undersökning har varit två skolor med inriktning på grundskolans tidigare år, årskurs 4-6. Undersökningen har vi gjort genom öppna kvalitativa Intervjuer som bygger på frågeställningar till elever och pedagoger. Utifrån dessa Intervjuer har vi fått en inblick i hur elevinflytandet i historieundervisningen kan se ut, samt pedagogernas tillvaratagande av elevernas förkunskaper i ämnet.

Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och analysera hur controllerfunktionen är fördelad inom en organisation, samt att diskutera orsakerna till detta. En kvalitativ tolkningsmetod har använts där delvis ostrukturerade Intervjuer har varit största datainsamlingsmetoden. Uppsatsen har en induktiv ansats. Tre teoretiska perspektiv presenteras i uppsatsen. Först en teoretisk genomgång om vad controllerfunktionen är, därefter en genomgång av Gummessons modell för ansvarsfördelning och sist Byrne & Pierce modell för controllerns roll.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur barn ser på förskolans leksaker. Detta arbete kommer att utgå ifrån ett barnsperspektiv. I litteraturdelen skriver vi bland annat om olika tolkningar vad en leksak är, barns val och på vilket sätt de leker med leksaker ur ett genusperspektiv. Lekmiljöer tar vi upp sist i litteraturdelen. För att få svar på våra frågeställningar gjordes Intervjuer med barn i åldrarna fyra och fem år, dessa Intervjuer genomfördes på en förskola i norra Skåne.

Undersökningens syfte var att granska vilket innehåll samhällskunskapslärare i grundskolans senare år tillskrev hållbar utveckling. Arbetets utgångspunkt var en kvalitativ fallstudie. Där-med utfördes kvalitativa Intervjuer av fem utbildade och verksamma samhällskunskapslärare inom grundskolans senare år. Intervjuer som sedan analyserades med hjälp av intentionell analys. Undersökningen visade ett resultat av tre genomgripande och centrala teman i förhål-lande till undersökningens syfte.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på om det sker en utveckling av problemlösningsförmågan under gymnasieåren. För att uppnå detta syfte genomfördes studier av de elevlösningar som framkommit när elever vid NV-programmets åk 1 och åk 3 fått i uppgift att lösa två problemuppgifter. Eleverna fick lösa dessa uppgifter i grupper om två. Elevgruppernas lösningar analyserades och kategoriserades in i några på förhand definierade metoder och strategier som kan användas vid problemlösning. För att hjälpa till vid denna klassificering genomfördes även observationer och uppföljande Intervjuer med två grupper.

Syftet med denna uppsats är att undersöka prissättningsprocesser för att finna barriärer som förhindrar industriföretag att förbättra sin prissättningsförmåga. Förutom att hitta gemensamma barriärer ska vi även ge ett teoretiskt bidrag gällande hur företag kan förbättra sin prissättningsförmåga, med speciellt fokus på barriärer. Vi har genomfört en multipel case-study på 6 industriföretag samt ett konsultföretag. Vårt tillvägagångssätt var abduktivt och vi inledde vår uppsats genom att utveckla ett teoretiskt ramverk som lade grunden till vår studie. Det teoretiska perspektivet innehåller varierande litteratur gällande prissättning, prissättning som en förmåga samt det resursbaserade synsättet.

Syftet i föreliggande studie är att undersöka en grupp barns uppfattningar av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av öppna Intervjuer. Den information som intervjusvaren gav bearbetades enligt den fenomenografiska ansatsen. 13 Intervjuer genomfördes med barn i åldern 7-11 år på ett fritidshem.Resultatet visar att barnen har en tydlig uppfattning av vad de har delaktighet i och inflytande över i fritidshemmets verksamhet. Barnen beskriver den fria leken, stormötet och social samvaro som tillfällen där de har möjlighet att bestämma.

Syftet med studien är att beslysa de anställdas upplevelse av en påtvingad förändring vid en omställningsprocess och hur processen har hanterats, från att informationen kommit ut om varsel samt till att personer som skall sluta har informerats. Intervjuer med medarbetarna på företaget har genomförts och knutits ihop med relevant teori. Studien är begränsad till medarbetare och deras synpunkt kring förändring. Den kvalitativa metoden har valts och via Intervjuer kom det fram upplysningar som varit värdefulla för att försöka erhålla en förståelse för de berördas upplevelser av omställningsprocessen. Resultatet har visat att bristen eller otydligheten i informationen och kommunikationen har varit det mest kritiska i hela processen.

Studiens övergripande syfte är att skapa fördjupad förståelse kring betydelsen av fysisk aktivitet i förskolan. Mer specifikt är syftet att undersöka vilken betydelse pedagoger tilldelar fysisk aktivitet i den pedagogiska verksamheten. Vår avsikt är också att ta reda på hur pedagogerna uppfattar sambandet mellan fysisk aktivitet och lek. De frågeställningar denna studie tar upp är: Hur ser pedagoger på betydelsen av fysisk aktivitet i förskolan? Hur planerar och genomför pedagoger arbetet med fysisk aktivitet i förskolan? Hur ser pedagoger på sambandet mellan fysisk aktivitet och lek?Detta är en kvalitativ studie, baserad på Intervjuer med sex verksamma förskollärare.

Syftet med vår studie var att se om lärarna i år f - 6 i sin matematikundervisning följde de intentioner som Lpo 94 ger angående individualisering. Vi ville även se vilken innebörd ordet individualisering hade för olika lärare och om de ansåg att det fanns några svårigheter med att individualisera sin matematikundervisning. För att få svar på våra frågeställningar gjorde vi fyra Intervjuer och en enkätundersökning med lärare på åtta olika skolor i södra Sverige. Enkätundersökningen byggde vi utifrån svaren vi fått från våra Intervjuer för att få bekräftelse på om åsikterna var gällande för flertalet lärare. Vi redovisar vad tidigare forskning säger om kunskap, inlärning och individualisering.

Distriktssköterskor möter människor med många olika smärtproblem i sitt dagliga arbete. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att möta personer med smärtproblem inom primärvården. Data samlades in genom Intervjuer med åtta distriktssköterskor i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier.

Arbetet är en kvalitativ undersökning om uppfattningarna kring orsakerna till felrekryteringar. Totalt sex Intervjuer har genomförts med tre rekryterare från bemannings- rekryteringsföretag samt med tre organisationer som har erfarenhet av felrekrytering då de anlitat externt rekryteringsföretag. Genom att jämföra rekryterarnas och organisationernas erfarenheter har vi velat ta reda på och belysa vilka problem som kan uppstå i rekryteringsprocessen. Som vi ser det, och som framhålls i teoriavsnittet, är arbetsanalysen, kravprofilen, kommunikationen, organisationskulturen samt matchningsmodellen faktorer som inverkar på denna process. Bemannings- och rekryteringsföretagens uppgift är att hitta rätt man till rätt plats och vad vi erfarit utifrån Intervjuerna är att detta ibland kan gå snett.