Sökresultat:
3538 Uppsatser om Intervju och enkät - Sida 38 av 236
Faktorer som kan pÄverka handlÀggningstiden för ensamkommande flyktingbarn
Eftersom internationella undersökningar visar att lÀsförstÄelsen sjunker hos svenska
elever, var syftet med detta arbete att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 2 arbetar med
lÀsförstÄelse. Vi undrade vilka lÀsförstÄelsemetoder som anvÀnds och hur
styrdokumenten tolkas. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi tagit hjÀlp av
tidigare forskning och litteratur som behandlar lÀsförstÄelse som Àmne. Vi har anvÀnt
oss av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebÀr intervju och observation.
Resultatet av studien visar att de undervisningsmetoder i lÀsförstÄelse som finns idag
inte förekommer i renodlad form, samt att lÀrarna saknar kÀnnedom om dessa.
Undervisningsmetoder som vi identifierade under studiens observationstillfÀllen Àr en
blandning av beprövade undervisningsmetoder i lÀsförstÄelse. Resultatet visar Àven att
lÀrarna inte prioriterar tiden för arbete med lÀsförstÄelse.
LÀsförstÄelse ur den enskilde individens perspektiv
Syftet med studien Àr att undersöka hur resultaten i lÀsförstÄelse frÄn DLS-tester hos en grupp elever har utvecklats ur ett tidsperspektiv och jÀmföra detta med den enskilde individens perspektiv pÄ sin lÀsförstÄelse.
Med en kvalitativ metod har jag gjort en jÀmförande undersökning i en grundskoleklass. Först har jag genomfört en studie över tid pÄ resultaten av DLS-tester i Är 4, 6 och 8. DÀrefter har jag genomfört en intervju med en urvalsgrupp pÄ fyra elever.
Elevernas resultat frÄn DLS- testen tyder i de flesta fall inte pÄ en positiv utveckling av elevernas lÀsförstÄelse frÄn Är 4-8.
Orsaker till att elever pÄ gymnasiet gör omval
Syftet med föreliggande examensarbete har varit att undersöka vilka orsakerna Àr till att
elever pÄ ett gymnasium i Halmstads kommun vÀljer att göra ett program omval till
Fordonsprogrammet. Uppsatsen bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med elever samt en
intervju med en studie- och yrkesvÀgledare.Ett antal orsaker till omval har framkommit i undersökningens resultat. Eleverna
saknade intresse för det program de kom in pĂ„ eller var osĂ€kra. Ăven skoltrötthet och
bristfÀllig information angavs som skÀl.Tydligen Àr det ocksÄ sÄ att eleverna har en för vag bild utav hur gymnasieskolan Àr
uppbyggd. Flera av eleverna uttrycker att det Àr först nÀr man börjat pÄ gymnasieskolan
som man förstÄr innebörden av hur mycket teori som finns och hur de praktiska Àmnena
Ă€r upplagda.
Att bli sedd som mÀnniska
Syftet med studien var att ta del av sjukskrivna personers upplevelser av sin rehabilitering. I studien kommer vi att berÀtta om patienternas tankar kring rehabilitering och patienternas olika mÄlsÀttningar. Vi har Àven intresserat oss för vilka strategier informanterna har anvÀnt sig av för att fÄ kraft att hantera sin situation. Uppsatsen kartlÀgger Àven samhÀllets olika aktörer vid rehabilitering. Vi har intresserat oss för viktiga komponenter i rehabiliteringsprocessen ur ett patientperspektiv och kommer Àven att redogöra för vad vi anser vara viktiga faktorer.
Ungdomars attityder till hastighetshÄllning i trafiken: En studie gjord pÄ uppdrag av Trafikverket
Syftet med detta arbete var att undersöka ungdomars attityder till hastighetshÄllning i trafiken. Tidigare forskning har visat att mÀn oftast löper en större risk i trafiken och att de oftare Àr in-blandade i olyckor med dödlig utgÄng genom sitt riskfyllda körsÀtt. Semistrukturerade intervju-er genomfördes med fem kvinnor och fyra mÀn i Äldrarna 17-25 Är dÀr svar söktes pÄ följande frÄgestÀllningar: Vad har ungdomar för attityder till att hÄlla hastigheten i trafiken, Finns det omgivande faktorer som pÄverkar attityderna gentemot hastighetshÄllning och Vilka attityder fanns det bland unga mÀn och kvinnor. Resultaten visade att de manliga intervjupersonerna i denna undersökning hade en stark tro pÄ den egna förmÄgan, medan kvinnorna inte hade det. Det kanske mest intressanta resultatet var att ungefÀr hÀlften av deltagarna ansÄg att det Àr mindre riskabelt att köra för fort om nÀtterna..
"Fritidshemmet" - och vÄra barns framtid
I examensarbetet har jag undersökt förÀldrarnas tankar kring fritidshemmet och sökt svar pÄ frÄgan om varför och vilka barn som vÀljer bort fritids. De frÄgorna som arbetet har utgÄtt ifrÄn Àr, vilka barn Àr det som gÄr pÄ fritids och varför, hur ser fritidshemmets uppdrag ut, pÄ vilket sÀtt pÄverkar pedagogers kompetens förÀldrarnas val, vilken roll spelar avgiften för fritidshemmet och hur tolkar vuxna vad fritid Àr? I examensarbetet har jag anvÀnt mig av intervju som arbetsmetod för att kunna besvara frÄgorna. Tidigare forskning kring fritidshemmet och undersökningar om förÀldrars attityder gjorda av skolverket har fÄtt utgöra grunden för mitt arbete. Slutsatsen i arbetet pekar Ät att det Àr fritidshemmet som Àr dÄligt pÄ att hitta barnens sociala arenor dÀr de bÀst kan hjÀlpa dem.
Kritisk granskning av XML, utifrÄn dess anvÀndning inom omrÄdet Elektronisk handel
Alla prognoser tyder pÄ en explosionsartad ökning för elektronisk handel, företag emellan. Detta stÀller krav pÄ att det tas fram verktyg och tekniker som möjliggör för smÄ och medelstora företag att vara med och handla elektroniskt.XML Àr nÄgot som bedöms ha stora möjligheter att underlÀtta denna process. XML Àr en standard som antogs 1998 av World Wide Web Consortium, W3C. XML Àr ett mÀrksprÄk som anvÀnds för att strukturera data pÄ ett sÀtt som Àr plattforms- och applikationsoberoende. Detta möjliggör för applikationer som har stöd för XML att utbyta information pÄ ett sÀtt som tidigare inte var möjligt.I undersökningen studerar jag fördelar och nackdelar och genomför en kritisk granskning av XML.
LÀrares anvÀndning av det nationella provet i matematik A
Sammanfattning
Föreliggande studie undersöker hur matematiklÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder det nationella provet i det pedagogiska uppdraget med fokus pÄ planering och bedömning i förhÄllande till Skolverkets syfte med provet i matematikkursen A. Genom djupintervjuer med fyra lÀrare synliggörs hur dessa lÀrare förhÄller sig till det nationella provet och hur de anvÀnder det i förhÄllande till Skolverkets anvisningar. Resultatet frÄn studien visar att de fyra lÀrarna har en uppfattning om det nationella provets roll, ifrÄga om en likvÀrdig bedömning, som stÀmmer vÀl överens med skolverkets anvisningar. Vidare visar resultatet att inte alla lÀrare anvÀnder provet pÄ ett sÀtt som stÀmmer vÀl överens med Skolverkets anvisningar om hur provet skall anvÀndas, vilket kan pÄverka undervisningsprocessen negativt..
Elevers forskande: att öka elevers anvÀndning av olika verktyg
Eleverna fÄr redan i tidiga Är forska i skolan, men varken arbetssÀttet eller resultatet överenstÀmmer med elevernas lust till att forska. VÄrt syfte var dÀrför att öka elevernas metoder i arbetssÀttet forska genom att ge dem verktyg, hur de kan inhÀmta fakta. Utvecklingsarbetet genomfördes i en Ärskurs fyra. Undersökningsgruppen bestod av 18 elever varav 3 valdes till urvalsgrupp. Eleverna har utifrÄn egen fördjupningsuppgift forskat om medeltiden.
Basal KroppskÀnnedom: ett förhÄllningssÀtt
Ett av dagens stora folkhÀlsoproblem Àr psykosomatiskt betingade besvÀr. Personer med dessa besvÀr Àr en vanlig patientgrupp hos sjukgymnaster inom alla olika omrÄden. Basal KroppskÀnnedom (BK) Àr en sjukgymnastisk behandlingsmetod vid dessa besvÀr. En kvalitativ intervju dÀr data analyserades med hjÀlp av tematisk innehÄllsanalys utfördes för att besvara hur sjukgymnaster anvÀnder sig av BK i sitt arbete, samt upplevda resultat. Sex sjukgymnaster frÄn olika verksamhetsomrÄden med lÄng erfarenhet av Basal KroppskÀnnedom intervjuades.
Att uppleva historia
Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka de metoder och tankar som museipedagoger arbetar utifrÄn. Vi kommer ocksÄ att belysa i vilken utstrÀckning lÀrare i grundskolans tidigare Är anvÀnder sig av museer och museipedagogik i sin historieundervisning. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ de huvudsakliga anledningarna till att lÀrare besöker museer i sin undervisning. VÄr undersökning bestÄr av enkÀter som delats ut till lÀrare, intervju med en museipedagog och ett besök pÄ ett museum. Genom vÄr undersökning har vi kommit fram till att det inte Àr sÀrskilt mÄnga lÀrare som det senaste Äret anvÀnt sig av museer eller museipedagogik som ett komplement till sin historieundervisning.
Genus i modebranschen - Hur gestaltas genus i reklam?
Hur hanteras genus i modebranschens marknadsföring? De senaste Ă„ren har det funnits en pĂ„taglig strĂ€van mot ett mer genusmedvetet, jĂ€mlikt och jĂ€mstĂ€llt samhĂ€lle. Vissa forskare menar att de har mĂ€rkt en ökad sexualisering av utbudet i media och att medierna spelar stor roll för hur samhĂ€llet definierar kvinnligt och manligt. Ăkar den könsstereotypiska reklamen eller Ă€r det vi som blivit mer kritiskt tĂ€nkande? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur modeföretag gestaltar genus i sin marknadsföring samt hur företag kan arbeta med att motverka könsstereotypisk reklam.
Inegrations- och normaliseringsmÄl för personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar : en studie av personalens upplevelser av daglig omsorgsverksamhet i Polen
SammanfattningSyftet med vÄr uppsats Àr att med en komparativ ansats studera hur integrerings- ochnormaliseringsmÄl uppnÄs för personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar inom dendagliga verksamheten i Polen. Vi vill Àven se hur personalen upplever att de uppnÄr dessamÄl. Huvudmetoden för studien var kvalitativ intervju. I vÄr analys har vi valt att anvÀnda ossav KASAM-teorin som kan förklara hur personalen pÄ den dagliga verksamheten upplever attintegrerings- och normaliseringsmÄlen uppnÄs. Vi anvÀnder oss av begrepp somempowerment, normalisering och integration.
Tyst i klassen, med hjÀlp av massage: en studie i hur man kan förÀndra ljudnivÄn i klassrummet och öka barnens respekt till varandras integritet
Syftet med vÄrat arbete har varit att undersöka hur massage kan bidra till att förÀndra ljudnivÄn i klassrummet och öka barnens respekt till varandras integritet. För höga ljudnivÄer nÀmns allt oftare i samband med förskola och skola. Massage nÀmns ocksÄ ofta och har idag pÄ mÄnga skolor blivit en del av verksamheten. VÄra massagestunder byggde pÄ att barnen skulle massera varandra med klÀderna pÄ. Som metod anvÀnde vi en decibelmÀtare för att konkret faststÀlla den exakta ljudnivÄn.
Att handla professionellt. AnvÀnds musik medvetet som pedagogiskt verktyg i förskolan? : Observation och intervju av fyra pedagoger
AbstraktSyftet med mitt arbete var att undersöka hur medvetna pedagoger i förskolans verksamhet arbetar. Vet de alltid varför de gör det de gör, och speciellt hur medvetna Àr dem nÀr de anvÀnder sig av musik som pedagogiskt verktyg.För att komma fram till resultatet bestÀmde jag mig för att följa fyra pedagoger en hel arbetsdag och gjorde videoobservationer. Dessutom genomförde jag kvalitativa djupintervjuer för att knyta ihop pedagogernas handlande och intervjusvar. Vid intervjuarna fick pedagogerna se filmsekvenser och fick dÀrefter frÄgan, varför de gjorde som de gjorde.I mitt arbete jÀmförde jag mina resultat frÄn undersökningen med vad det sÀgs i litteraturen.Det framkom i det slutgiltiga resultatet att pedagogerna Àr medvetna om sitt handlande och bemöter barnen pÄ ett professionellt sÀtt..