Sökresultat:
324 Uppsatser om Interventions - Sida 12 av 22
Långtidsfrisk eller arbetsglädje - vad speglar arbetsrelaterad hälsa?
The work related illness has increased and instead of focusing on what?s causing it more and more efforts are put on trying to find the health factors within and outside the work environment. During the past years the term ?long-term health? has arisen; instead of focusing on the number of employees on the sick-list, the focus should be put on the number of employees that has a record of long-term health within an organization, i.e. health-presence.
Information grundad på patienters erfarenheter ökar self-efficacy och minskar katastroftankar vid långvarig smärta
Långvarig smärta är ett växande hälsoproblem med en komplex symptombild. Precis och igenkännande information är en förutsättning för att komma vidare i den egna hanteringen av långvarig smärta. Syftet med studien var att undersöka om en information om smärta med fokus på egenhantering på en CD-skiva kan påverka self-efficacy och coping hos personer med långvarig smärta. Deltagare i studien (N=22) uppfyllde de uppsatta kriterierna för deltagande och lottades in slumpmässigt i Interventions respektive kontrollgrupp. Studien pågick under en månads tid med självskattning med hjälp av instrument och enkäter vid studiestart, i samband med intervention och vid avslut.
Arbetsterapeutiska interventioner och dess effekt för barn med inlärningssvårigheter : En litteraturöversikt
Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner som görs för barn med inlärningssvårigheter samt dess effekt. Författarna valde att göra en litteraturöversikt över kvantitativa artiklar för att effekten av interventioner skulle vara bedömda och beskrivna. Litteratursökningen genomfördes i fem databaser genom Luleå tekniska universitetsbibliotek och ledde till elva valda artiklar. Författarna använde ett raster vid analys av interventionerna som utgick från Fishers (2009) praxismodeller. Resultat av litteraturöversikten visade att kompensation, aktivitetsträning och förbättring av kroppsfunktioner eller personliga faktorer var strategier som arbetsterapeuten använder sig av vid planering och genomförande av interventioner.
SÖMNBESVÄR : Hur sjuksköterskans omvårdnadshandling kan lindra sömnbesvär
Bakgrund: Tidigare präglades vården utifrån ett synsätt, där vårdgivaren styrde över vården. Detta synsätt har successivt övergått till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information påverkar även graden av delaktighet och förmågan att fatta beslut självständigt. Patientens delaktighet i vården styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vården.
Förebyggande av smärta vid propofolinjektion : Jämförelse mellan lidokain och remifentanil
Propofol is an intravenously administered, hypnotic and short- acting pharmaceutical. One common sideeffect (>1:10) and therefore a disadvantage with propofol is the local pain that arise when the initial injection is given. Why the pain arise is not clearly understood. A majority of different pharmacological treatments, different doses and combinations, alternative administrations methods and physical Interventions have been tried to reduce the pain when injection of propofol is given. One important task for the nurse is to relieve pain for patients.
Utsövd eller sömnlös? : En begreppsutredning om nattsömn på sjukhus
Sömnen är livsviktig för alla människor eftersom det är den tid då kroppen återhämtar sig och behovet av sömn blir därför speciellt viktigt vid sjukdom. Forskning har visat att sjukhusmiljön inte alltid är optimal för att främja sömn, något som vi själva också upplevt under kliniska studier. Syftet med studien var att klargöra vilken betydelse sömn har och hur sömnen kan förstås i relation till hälsa och välbefinnande för patienten i sjukhusmiljön. Studien är en begreppsanalys där sömn har sökts och analyserats i lexikon, vetenskapliga artiklar och facklitteratur. Resultatet visar att sömnen är den tid då kroppen samlar kraft och immunförsvaret byggs upp.
Träningsappar som verktyg i hälsofrämjande syfte : - Användares erfarenheter och upplevelser
Physical inactivity is the fourth leading risk factor for global mortality. To prevent and change this the society need to develop good approaches and Interventions to promote physical activity. The purpose of this thesis was to investigate which experience existing users have of smartphone training applications. Also to study if this can be a possible resource for health promotion. Six active users applied to participation after they had seen an ad in social media.
Omvårdnadsåtgärder som kan lindra obehag vid stickrädsla.
Stickrädsla förekommer bland personer i alla åldrar och kan i vissa fall leda till att den som är stickrädd undviker att uppsöka sjukvård, något som kan påverka personens hälsa. Eftersom blodprovstagningar, injektioner och infusioner utförs varje dag inom sjukvården finns risken att sjuksköterskan förr eller senare träffar på en vuxen person som är stickrädd. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som kan lindra obehag hos vuxna personer med stickrädsla. Resultatet från vetenskapliga publikationer pekar på att olika lindrande omvårdnadsåtgärder finns att tillgå. Studier visar att bemötandet från vårdpersonalen och psykoterapeutiska metoder kan ha betydelse för personer som är rädda för att bli stuckna.
Hypokondri : Upplevelser och behandlingsmetoder
Background: Hypochondriasis is associated with marked impairments in physical and psychological functioning, work performance and increased health care utilization. The prevalence among medical outpatients is estimated to be between 4,2 % and 6,3 %. Notwithstanding there is deficient research in this area. Until recently no specific treatment has been clearly demonstrated to be effective. Objective: The aim was to investigate experiences of what it is like to live with hypochondriasis, but also to examine different treatment options.
Träning och manuell behandling för att minska impingementliknande symptom i skuldran hos idrottare? : En systematisk litteraturstudie
AimThe purpose of this study is to investigate whether there is scientific evidence that exercise and/or manual therapy can improve function, in terms of increased mobility and strength on shoulder impingement-like symptoms among athletes. Another aim is to investigate whether these Interventions can reduce shoulder pain.MethodA systematic review was conducted in the databases PubMed, CINAHL, PEDro and Amed. A total of thirteen articles were selected for further review and compilation. They were then graded for level of evidence according to the PEDro scale and the Swedish Council on Technology Assessment (SBU).ResultsThe systematic review shows that there is strong scientific evidence that acupuncture and heat can reduce pain in athletes diagnosed with supraspinatus-tendiopathy. There is limited scientific evidence that exercise increases strength, limited scientific evidence that stretching increases mobility and insufficient scientific evidence that a combination of treatments, with both exercise and stretching, reduces pain and increases function in overhead athletes.ConclusionsExercise and manual therapy can reduce pain and/or improve function in terms of increased mobility and strength in athletes with shoulder impingement-like symptoms.
Effekter av interventioner vid arbetsrelaterad stress
Bakgrund: Arbetsfrånvaro och långtidssjukskrivningar på grund av arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa ökar. Dess effekter påverkar både individen, organisationen och samhället. Ett bra fungerande arbetsliv bidrar till folkhälsan både genom att minska den arbetsrelaterade ohälsan och de sociala skillnaderna i ohälsa.Syfte: Syftet var att beskriva effekter av interventioner vid arbetsrelaterad stress.Metod: Denna studie var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Artiklarna analyserades, sammanfattades och delades in i tre teman. Resultaten beskrivs med hjälp av dessa tre teman.Reslutat: Vår studie visade att de vanligaste effekterna av interventioner vid arbetsrelaterad stress var förändringar i stressnivåer, ökad kunskap och förståelse för arbetsrelaterad stress samt ökat stöd, förändrade beteenden och attityder.
Hur hjärnskakning påverkar sjukskrivningsdagar
Skallskador är en av de vanligaste orsakerna till att vi söker akut sjukvård. Hjärnskakning är den mildare graden av skallskador. Detta examensarbete har en kvantitativ design och bygger på material insamlat i en tidigare studie. Syftet med examensarbetet var att beskriva antalet individer i arbetsför ålder som hade nedsatt arbetsförmåga under det första året efter hjärnskakning. Skillnader mellan kön, åldersgrupper samt Interventionsgrupp och kontrollgrupp har studerats.
Hälsoekonomi : Ur ett omvårdnadsperspektiv
Behovet av högkvalitativ vård i relation med begränsade resurser har lett till en utveckling av disciplinen hälsoekonomi, vars syfte är att uppnå en effektiv resursfördelning inom sjukvården. Då sjuksköterskan utgör en av sjukvårdens största resurser finns det forskning som visar att sjuksköterskor kan göra påverkan inom hälsoekonomi och uppmuntras samtidigt till en större ekonomisk medvetenhet. Syftet var att beskriva faktorer som kan ge hälsoekonomisk påverkan utifrån sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder. En litteraturöversikt gjordes genom en systematisk sammanställning och analys av vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att faktorer som patientcentrerat omvårdnadsarbete, patientsäker omvårdnad, bra samordning, personalsäkerhet i samband med omvårdnadsåtgärder samt eftersträvan av bra kompetens och kritiskt förhållningssätt, kan ge en hälsoekonomisk påverkan utifrån sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder.
Livskvalitet hos personer som genomgått en total höftledsplastik - en litteraturstudie
The purpose of the study was based on scientific literature to describe the quality of life of persons who have undergone a total hip replacement. The method was a descriptive literature review. The results showed that pain was the most obvious change after surgery. Mild pain before surgery was strongly associated with mild pain after surgery. But despite less pain were experienced early, it took 1 year to achieve the full benefits of improved physical function.
Omv?rdnads?tg?rder mot f?rstoppning hos ?ldre personer : En litteratur?versikt
Bakgrund F?rstoppning k?nnetecknas av sv?righeter att t?mma tarmen, vilket leder till h?rd avf?ring och minskad tarmt?mningsfrekvens. Tillst?ndet p?verkar h?lsan negativt, men uppm?rksammas s?llan som ett allvarligt problem av v?rdpersonal. Detta leder till att ?ldre personer inte alltid f?r det st?d och de omv?rdnads?tg?rder som de beh?ver.