Obesitas är en sjukdom som definieras av att personen i fråga har ett BMI på >30 kg/m2. Orsakerna till obesitas är exempelvis fysisk inaktivitet, för högt intag av energi och arvsanlaget. Följdsjukdomar vid obesitas är bland annat hypertoni, depression och tidig död. Fysisk aktivitet och kirurgi är exempel på behandlingsmetoder för obesitas. Kirurgi har visat sig vara den mest effektiva både på kort sikt och på lång sikt.

Syfte: Var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans tillämpning av evidensbaserad kunskap om trycksår i omvårdnaden.Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design, utfördes utifrån två kvalitativa, sju kvantitativa samt en vetenskaplig artikel med en kombination av ansatser. Vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2002 till 2012 söktes i databasen Cinahl.Resultat: Sjuksköterskans tillämpning av evidensbaserad kunskap i omvårdanden av trycksår, påverkades av attityder, kunskapsnivå samt den organisatoriska struktur som råder på arbetsplatsen. Sjuksköterskan som medverkat i special utformad utbildning eller som arbetar aktivt med kvalitetsförbättringsarbete har uppvisat en förbättrad kunskapsnivå. Vilket tillsammans med en positiv attityd medför en god förutsättning till en förbättrad följsamhet, gällande tillämpning av evidensbaserad kunskap i omvårdnaden av trycksår. Dock förekommer bristfällig, inadekvat såväl som föråldrad kunskap hos en mindre population sjuksköterskor.

Unga vuxna är en grupp som i allt större utsträckning söker stöd för sina psykiska svårigheter. Att hitta samtalsformer som är verksamma är därför av stor vikt för målgruppen. På S:t Lukas Stockholmsmottagning har man valt att erbjuda unga i åldrarna 18-29 år ?Upp till fyra samtal? ? en form av problemformulerande samtal eller counselling. Genom att sätta sig mer in i hur terapeutens arbete gestaltar sig i den här typen av kortare samtalskontakt, kan stödet till målgruppen förhoppningsvis utvecklas ytterligare.

Många människor faller in i ohälsosamma livsstilsmönster som kan vara svåra att ta sig ur. Bristande hälsa kan ofta relateras till felaktig kost, för lite motion och/eller sömnstörningar. För att göra en förändring kan det vara nödvändigt med professionell hjälp, där motiverande samtal kan vara en användbar metod. Syftet med vår litteraturstudie var att undersöka möjligheter med och effekter av motiverande samtal vid livsstilsförändringar, främst beträffande kost, motion och sömn, samt att undersöka sjuksköterskans möjlighet att använda sig av denna metod. För att få svar på syftet har vi granskat 16 vetenskapliga artiklar beträffande motiverande samtal, kost och motion.

Bakgrund: Meditation har utövats i över 5000 år på grund av de positivaeffekterna på hälsa och välbefinnande. ?Mindfulness? har kommit till våra länderfrämst genom Mindfulnessbaserade interventioner. Studier har visat effekt påbland annat stress, ångest och depression. Missbruk och beroende kommer sällanensamt.

Hälsa och friskvård är vanliga begrepp idag. Dagligen finns det rubriker i tidningar om hur viktigt det är att motionera, äta rätt och leva hälsosamt för att må bra. För lite motion och ett stillasittande arbete kan leda till vällevnadssjukdomar såsom övervikt, som i sin tur ökar risken för högt blodtryck, typ II diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar. Ohälsa får ekonomiska konsekvenser både för den enskilde och för arbetsgivaren. Företag kan spara pengar genom att arbeta med friskvård.

Bakgrund Under de senaste ?rtiondena har diagnoser av ADHD ?kat bland barn och ungdomar, troligtvis p? grund av ?kad kunskap och medvetenhet samt utvidgade diagnoskriterier. Vanliga symptom inkluderar bristande uppm?rksamhet och/eller hyperaktivitet impulsivitet. Uppskattningar fr?n Socialstyrelsen placerar f?rekomsten av ADHD bland pojkar i Sverige mellan tio och sex procent, medan f?r ungdomar generellt ?r siffran mellan fem och sju procent.

BakgrundPrevalensen av demenssjukdomar förväntas öka globalt. Det finns många former av demenssjukdomar men gemensamma drag är att hjärnans nervceller bryts ned och dör i snabbare omfattning än normalt. Fortskridandet av sjukdomen leder till att de som insjuknar förlorar många av sina tidiga kognitiva, fysiska och sociala förmågor. Läkemedel är av begränsad nytta och därför är olika former av icke-farmakologiska interventioner en integrerad del av vården av personer med demenssjukdom. Reminiscensterapi är en sådan metod som med hjälp av så kallade minnesväckare framkallar tidiga minnen.

Hypermobilitet är ett tillstånd där rörelseomfånget är ökat. Av världens population beräknas 4-40 % leva med tillståndet. Hypermobilitet förekommer i större frekvens hos kvinnor samt hos individer med ursprung från Asien och Afrika. Hypermobilitet minskar med åldern. Symptom som smärta kan uppkomma men individerna kan lika gärna vara fria från symptom.

Bakgrund:Awareness definieras som när en patient i generell anestesi i efterhand kan minnas händelser eller ha förnimmelser från en operation då han eller hon borde varit medvetslös. Det är en allvarlig anestesiologisk komplikation som kan leda till posttraumatiskt stressyndrom. Av de patienter som genomgår kirurgiska ingrepp i generell anestesi drabbas cirka 0,1 - 0,2 %. Den vanligaste orsaken till awareness är ytlig anestesi, vilket hos särskilda riskpatienter ibland kan vara svårt att förebygga med endast traditionell övervakning. Det finns därför ytterligare metoder att tillgå.

Styrketräning av vaderna för en förbättrad balans kan komma att ha betydelse inom flera olika arenor, exempelvis vid rehabilitering av nedsatt balans och för träning av moment som kräver en förbättrad balans. Träningen kan utföras med eller utan utrustning och tillgängligheten är stor. Syfte: Syftet med studien var att granska de vetenskapliga studier som finns gällande hur styrketräning av vaderna kan påverka balansen och vilket stöd som finns för detta. Metod: Efter en sökning kvarstod 8 interventioner som granskades och poängbedömdes via PEDros evidensskala och senare också via SBU:s gradering av evidensstyrka. Resultat: Flertalet studier genomförde inte sina styrketräningsinterventioner med specifikt fokus på styrketräning av vaderna för ökad balans utan mer för att bibehålla funktionen vid uteblivet stimuli.

Abstrakt I den här uppsatsen i statsvetenskap studeras Rysslands president Vladimir Putins agerande under Krim-krisen. Den har som syfte att söka en rationell förklaring för dennes agerande med åtanke av att ytterst få västerländska bedömare förmådde förutse en rysk intervention på Krim. Samt att på ett bredare plan analysera svårigheterna med att förutse militära interventioner.  För att ge en sådan förklaring används en rally-round-the-flag modell som kompletterande perspektiv. Materialet till studien har funnits i huvudsak i massmediala källor där nyhetsartiklar som analyserar händelseförloppet och motiven bakom det har studerats.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka om intaget av probiotika minskar symptomen vid diagnostiserad atopisk dermatit (AD) m?tt med SCORing Atopic Dermatitis (SCORAD), hos individer sex m?nader till 19 ?r. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. S?kningen genomf?rdes som en avancerad s?kning med fyra s?kblock. Block ett riktades mot populationen, block tv? mot AD och block tre mot probiotika.

Människor rör sig idag i allt större utsträckning mellan olika vårdenheter. För att patienter ska erhålla en god, tillgänglig, säker och effektiv vård krävs det därför att olika vårdenheter samarbetar (Nationell IT-strategi, s. 4, 2008). Jönköpings läns landsting driver tillsammans med universitetet, JIBS, ett forskningsprojekt som bygger på kommunikation och samarbete mellan patienter, närstående och vårdpersonal. Ett område i projektet handlar om att effektivisera behandlingen av patienter med förmaksflimmer genom ett bättre samarbete mellan olika vårdenheter.

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.