Studiens syfte är att, med hjälp av life-history metoden, bidra med en fördjupad förståelse av hur föräldrar med utländsk bakgrund upplever och erfar sitt liv under ankomsten till Sverige och hur de minns och konstruerar sin egen migrationshistoria och sönernas skolgång. Livshistorierna baseras på intervjuer med två föräldrar från Irak och Iran. Föräldrarnas utsagor visar att de livsval som föräldrarna har gjort har haft betydelse för sönernas skolgång. De har valt att undvika att bosätta sig i segregerade områden och de har strävat efter att bli integrerade i det svenska samhället. Familjer med utländsk bakgrund genomgår en ackultureringsprocess och de båda informanterna tillhör assimilerade familjer vilket betyder att de har anammat majoritetskulturens normer. I informanternas utsagor belyses de erfarenheter de har av maktförhållandet mellan minoritetskulturer och majoritetskulturer vilket leder vidare till begreppet Intersektionalitet.

Sweden?s most trusted news distributor, Sveriges Radio (Swedish Public Service radio broadcaster), has high ambitions with the journalism it broadcasts ? especially when it comes to gender equality and diversity. This thesis examines how gender is constructed in Dagens Eko (Today?s Echo) to find if and how power structures are expressed language-wise. Queer theory is used to look at how gender is constructed and how one can look at, and question, gender and gender hierarchies.

Studien syftar till att undersöka upplevelser av hur situationen för invandrarföräldrar med funktionsnedsatta barn som har personlig assistans ser ut i Sverige. Studien undersöker även hur det svenska hjälpsystemet upplevs genom att belysa aspekter som synen på funktionsnedsättningar, mötet med myndigheter samt konsekvenser av personlig assistans och assistansbolagens roll. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod där intervjuer har gjorts med föräldrar, handläggare och assistansbolagsföreträdare där fokus legat på informanternas upplevelser. Resultatet har genom en intersektionell analys samt begreppen exkludering och inkludering visat att invandrare kan ha svårare att tillvarata sina medborgerliga rättigheter på grund av bristande kunskap om det svenska hjälpsystemet samt bristande språkkunskaper. Studien visar även att det kan innebära en dubbel utsatthet att vara invandrare i kombination med att ha ett eller flera funktionsnedsatta barn, då det kan förstärka varandra och leda till en än mer komplex situation.

Syftet med denna studie har varit att beskriva, analysera och diskutera tre barnböcker som är vanligt förekommande i den förskola som ingår i studien. Utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöks och tolkas hur makt konstrueras genom att samverka mellan olika identitetskategorier som kön, ålder, klass, etnicitet och funktionsnedsättning i den valda barnlitteraturen. Detta har även gjorts för att se ifall makt tillskrivs en mångfald av karaktärer, eller ifall makt tillskrivs karaktärer som följer stereotypa könsmönster. Sedan har textanalysen analyserats utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv, för att se vilken inverkan den valda barnlitteraturen kan ha på förskolebarns könssocialisation och identitetsskapande. Studien visar att makt tillskrivs karaktärer som både följer och utmanar stereotypa könsmönster i dessa barnböcker.

Mot bakgrund av globaliseringen, vårt mångkulturella samhälle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i våra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lärande inom det bildpedagogiska fältet. Sverige ligger efter länder som Storbritannien, USA och Canada där forskning och utveckling inom bildämnen med mångkultur, mångfald och identitet i fokus pågått under längre tid. Då den forskning på området som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmänhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt på bildämnet.Utifrån en fältstudie i två mångkulturella skolor undersöks på vilka sätt ett interkulturellt perspektiv kan användas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. Fältstudien bearbetas och diskuteras utifrån teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel på interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar både likheter och skillnader mellan de två skolorna men illustrerar framförallt hur mångkulturalitet kan vara olika.

This thesis emanates from the understanding that it is of importance that transgender-themed literature is indexed in accordance with how people who identify as trans name themselves and interpret the concept of trans. Based on interviews with representatives from controlled vocabularies and LibraryThing users who tag transgender-themed material, existing attitudes towards user influence in controlled vocabularies are described and the significance of tagging for transgender-themed material is looked into. With queer theory and postcolonial theory as its main framework the analysis looks at what possibilities there are for users to influence controlled vocabularies and explores possible strategies for a future library catalog that includes the voice of the Other. The study lands in the understanding that many of the resisting attitudes towards user influence within the systems for subject headings in fact lie in the systems? limitations.

Detta är en kvalitativ studie där vi använder diskursanalys som metod för att undersöka hur media framställer hedersmord och om detta har förändrats över tid. De mest uppmärksammade hedersmorden i Sverige är morden på Maisam Abed Ali (Sara), Pela Atroshi, Fadime Sahindal och Maria Barin Aydin och är föremål för vår granskning. Genom att undersöka de tidningsartiklar som skrevs i samband med morden på Sara, Pela och Fadime, 1996-2002, och jämföra dessa med de artiklar som skrevs efter mordet på Maria, 2012-2013, vill vi identifiera diskursiva skillnader. Vår teoretiska ram består av radikalfeministiskt-, kulturellt- och intersektionellt perspektiv som vi använder för att analysera vårt resultat. Det vi kan konstatera är att det skedde en gradvis skiftning av diskursen under den första perioden, där majoriteten av artiklarna till en början förde en debatt om huruvida hedersmord är kulturellt betingat eller en del av det universella patriarkala våldet.

Normer och värderingar samverkar för att forma människorna i deras miljö. I socialisationsprocessen utvecklas identiteten som handlar om vad som är viktigt och meningsfullt. Bland de främsta identitetskällorna kan nämnas kön, sexualitet, etnicitet och samhällsklass. Medierna påverkar hur vi förstår olika samhällsfenomen och vilket förhållningssätt vi har till personer och grupper som kallas till exempel flyktingar, invandrare, funktionshindrade eller homosexuella. Hatbrott används som ett samlingsbegrepp för rasistiska, främlingsfientliga och homofobiska brott.

Mellan 1300-1500 personer avlider varje år i Sverige till följd av självmord. Det innebär att betydelsefulla medmänniskor och viktiga samhällsresurser försvinner. Denna studie undersöker det självmordsförebyggande arbetet på nationell och lokal nivå i Sverige. Den kvalitativa undersökningen har skett genom textanalys av en nationell rapport med nio suicidpreventiva strategier. Rapporten har tagits fram på regeringens begäran.

Mot bakgrund av globaliseringen, vårt mångkulturella samhälle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i våra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lärande inom det bildpedagogiska fältet. Sverige ligger efter länder som Storbritannien, USA och Canada där forskning och utveckling inom bildämnen med mångkultur, mångfald och identitet i fokus pågått under längre tid. Då den forskning på området som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmänhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt på bildämnet.Utifrån en fältstudie i två mångkulturella skolor undersöks på vilka sätt ett interkulturellt perspektiv kan användas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. Fältstudien bearbetas och diskuteras utifrån teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel på interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar både likheter och skillnader mellan de två skolorna men illustrerar framförallt hur mångkulturalitet kan vara olika.

Bräckt vatten smakar som tårar ? En studie baserad på upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun beträffande hedersrelaterat våld och förtryck.Syftet med studien är att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrågor. Vi vill fånga de olika aktörernas upplevelse och förståelse av fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck.Studien är baserad på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet är analyserat med hjälp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den Mångkulturella triaden.Resultaten visar på att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna väljer att definiera hedersrelaterat våld och förtryck och att detta dels bygger på att de är präglade av postkoloniala tankar om ?Den Andre? och dels att de i större utsträckning anammat ett intersektionellt tänkande genom vilket man förstår fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck ur variabler såsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ?hedersrelaterat våld? som en egen kategori från ?våld i nära relationer?.

Studiens syfte är att undersöka genuspedagogers praktik och upplevelse av sitt arbete. Metoden som används är en kvalitativ enkätundersökning och undersökningsgruppen utgörs av utbildade genuspedagoger i förskola, grundskola och gymnasium. Studien skrivs ur ett socialkonstruktivistiskt intersektionellt feministiskt perspektiv. Resultatet visar att det finns lika många genuspedagogiska inriktningar som det finns genuspedagoger. Detta till trots kan vissa gemensamma mönster urskiljas.

The purpose of this study is to examine how consultants define conceptions of diversity and discrimination. There has also been an aim to find connections to the term intersectionality within the consultants? definitions. The link between consultants and academic research is interesting to examine in order to examine what they base their definitions of different conceptions on. In order to explore these definitions and discussions I have used the qualitative method of interviewing each consultant separately at different occasions.

Med bakgrund i att många lärare använder läroböcker i sin undervisning och att skolan ska låta värdegrunden gensomsyra undervisningen så undersökte vi hur genus och etnicitet uttrycks i böckerna i de två världsspråken engelska och spanska. Vi valde att undersöka genus och etnicitet ur ett intersektionellt perspektiv då vi ser deras växelverkan i identitetsprocessen som sedan påverkar maktstrukturer i samhället. Syftet med detta examensarbete var att i spanska och engelska läroböcker undersöka hur fördelningen i texterna är mellan män och kvinnor, mellan olika länder och hur människor framställs utifrån kön och etnicitet samt se likheterna och skillnaderna mellan de engelska och de spanska läroböckerna. Metoderna för att uppnå detta syfte bestod av en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys med kompletterande bildanalys. Resultaten visade i innehållsanalysen att fler män var representerade i båda ämnen och gällande länder var europeiska länder och USA i fokus.

Mot bakgrund av globaliseringen, vårt mångkulturella samhälle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i våra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lärande inom det bildpedagogiska fältet. Sverige ligger efter länder som Storbritannien, USA och Canada där forskning och utveckling inom bildämnen med mångkultur, mångfald och identitet i fokus pågått under längre tid. Då den forskning på området som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmänhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt på bildämnet.Utifrån en fältstudie i två mångkulturella skolor undersöks på vilka sätt ett interkulturellt perspektiv kan användas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. Fältstudien bearbetas och diskuteras utifrån teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel på interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar både likheter och skillnader mellan de två skolorna men illustrerar framförallt hur mångkulturalitet kan vara olika.