Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt kvinnornas olika roller återspeglas i de analyserade tidningarnas reklamannonser. De frågeställningar som besvaras med hjälp av detta arbete är följande: ? På vilket sätt återspeglar reklamverksamheten i tidskrifterna Hertha samt Tidevarvet kvinnornas roller inom den privata och den offentliga sfären? ? På vilket sätt kan dessa roller analyseras utifrån perspektiven genus, klass samt etnicitet? Det analyserade materialet utgörs av totalt 132 tidningsupplagor utgivna under tidsperioden 1930-1935. Uppsatsens teoretiska ramar har sin utgångspunkt i Norman Faircloughs diskursordningar, Pierre Bourdieus kapitalarter samt Jürgen Habermas privata och offentliga sfären. Yvonne Hirdmans genuskontrakt och Nina Lykkes tankar om Intersektionalitet används också för att besvara minafrågeställningar. Uppsatsens huvudsakliga resultat visar att kvinnans främsta roll var knuten till den privata (intima) sfären. De analyserade reklamverksamheterna återspeglade dock även olika möjligheter inom den litterera samt den politiska offentligheten, med roller inom dessa områden verkade underordnas husmodersrollen.

This master?s thesis problematizes how students in two Swedish secondary schools think and speak about, and relate to, topics such as gender, class, ethnicity, religion and sex, but also how they move in, make use of, and interact within, the school space. What categorizing and positionings, if any, can be found? Students in two Swedish secondary schools, in a medium sized Swedish town, have been observed (using participant observation) and interviewed (open ended), the material was then examined with intersectional theory. A majority of the ethnic Swedish respondents position ?the religious? as ?superstitious?, ?frightening? and/or ?backwards?, also many of them equated religion with ?muslim/islam?, a greater understanding for the others religious outlook was shown by students with an ethnic background from outside Europe.

The Act Prohibiting Discrimination and Other Degrading Treatment of Children and School Students (2006:67) entered into force on 1 of April 2006. The purpose of this Act is to promote equal rights for children and school students and to combat discrimination on the five discrimination grounds of sex, ethnic origin, religion or other belief, sexual orientation or disability. This Act also has the purpose of combating other degrading treatment. According to the Act the organiser of the activity shall insure that there is an equal treatment plan that aims to promote the equal rights for children and school students irrespective of the five discrimination grounds. Discrimination is a result of the social norms which tends to exclude people who does not fit in and therefore considerers as being abnormal.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur annonseringar om reporänteförändringar påverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om räntenivån har en långsiktig effekt på dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det fastställas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa två branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfälle. Studien använder sig av en eventstudiemetodologi med sekundär data där tillkännagivanden angående ränteförändringar från Riksbanken används som eventdag från perioden 2000-2009. Sju företag från OMX Large Cap är indelade i två sektorer där den abormala avkastningen från varje bolag beräknas för att se om det förekommer några skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den årliga räntenivån påverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag på längre sikt.Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporänteförändringar och banker där dock inga avgörande slutsatser angående orsaken till detta kan fastställas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan ränteförändringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frågeställningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för två fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrån genusordningens två grundläggande principer (könens isärhållande samt manligthetsnormen), dels utifrån begreppen homosocialitet, heteronorm och Intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes då studenterna vid flertalet tillfällen betonade att det var individen snarare än dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gånger ge intryck av att kön ändå kan spela/spelar roll.

This study examines how social workers in child and youth units within Social Services perceive and experience working with violence in young people's intimate relationships. The study aims to highlight whether there is a need for a domestic violence team within the child and youth units. Violence in young people?s close relationships is a growing societal issue, with limited establishment within the research field. While research on the frequency of such violence has increased, studies focusing on tailored support measures have lagged behind.

Visor är ett vanligt förekommande inslag i förskolans dagliga samlingar. Syftet med visor i förskolan är främst att skapa glädje, känna gemenskap och utveckla språket. Studiens syfte var att belysa hur urvalet av visor sker och förskollärarnas samt barnens reflektioner kring det som sjungs. Undersökningen berör ytterligare barnens förståelse för textinnehållet. Till grund för studien låg genus- samt Intersektionalitetsperspektivet, för att belysa och problematisera de föreställningar kring könsroller som uttrycks i visor.Studien genomfördes på tre olika förskolor, genom kvalitativa intervjuer av förskollärare och barn, där sex förskollärare samt sex barn deltog.

Vi intervjuade tio högskoleutbildade om hur deras livssituation påverkade deras etableringsprocess på arbetsmarknaden och deras syn på sin yrkeskarriär. Särskilt intresse riktades mot deras syn på pendling och flyttning. De frågeställningar vi sökte svar på var: Finns det skillnader i synen på mobilitet det vill säga pendla och flytta som kan kopplas till kön, familjesituation och klassposition? Påverkar dessa skillnader respondenternas etablering på arbetsmarknaden och yrkeskarriär? Finns det social konstruerade maktordningar som direkt eller indirekt påverkar individens handlingsval och upplevda handlingsutrymme? Vi använde begreppet Intersektionalitet som en tankemodell för att se hur olika maktordningar samverkar. De teorier vi tolkade undersökningsresultat mot bestod av Bourdieus teori om klassposition, teorin om könsmaktsordningen samt Bourdieus familjebegrepp.

Internationell och svensk forskning om betalt hushållsarbete visar att yrket är kvinnodominerat och utgörs av en ökad andel migranter. Främst internationella studier har uppmärksammat hushållsarbetares och migranters problematiska arbetssituation och arbetsvillkor samt avsaknad av rättigheter. Då den svenska forskningen kring detta är begränsad vill vi med denna studie höja några migrerade hushållsarbetares röster i städbranschen i Stockholm. Syftet är att undersöka hur deras yrkesidentitet skapas, hur de upplever sin arbetssituation, kundrelationer samt relation till lagstiftning. Detta problematiseras med hjälp av ett intersektionellt perspektiv som möjliggör en flerdimensionell maktanalys där genus, etnicitet och klass kan studeras som sammanlänkande maktstrukturer.

The main purpose of this study is to show how narrative can be understood as cultural practice, how it can be said to function both internally and externally, and to ask questions about how the narrating subject, through the organizing of narrative, positions it self and mediates between the different discoursive contexts of which it is a part. This is done by an analisys of how six swedish soldiers tells the tale of how they came to choose a military carrer and why they have served or want to serve in peace-keeping missions abroad. The source material is primarily collected through unstructured interviews with theese soldiers, but also through textual analysis of a soldier blog. Theoretically the study draws on a combination of the discourse theory of Michel Foucault, narrative theory, Richard Jenkins theory of the internal-external dialectic of identifikation and intersectionality to construct a framework that allows the narratives to be deconstructed and understood as discoursive products of both the military contexts as such and the larger cultrual context that surrounds it. The conclusions of this study suggests that the organizing of soldier narratives are a complex and multifaceted process, in which the soliders must balance between the ideals, values and norms of the military context while also taking into account how society at large views and interprets the practices and forms of military life.

This study aimed at supplementing the Swedish National Agency for Education?s (Skolverket) study (2006) I enlighet med skolans värdegrund? which investigated whether textbooks in various school subjects went against the fundamental values in the curricula Lpf94 and Lpo 94. Due to this study?s supplementing intention, this study uses a similar title as Skolverket. By adding a new subject (Swedish) to Skolverket?s study, this study also strived to show how discrimination might be present in other subjects than the ones Skolverket involved in their study.

The purpose of this study is to examine a preschool's work to counteract traditional gender roles, which strategies are used and how norms about gender roles are produced and treated. The study also examines whether the preschool has an intersectional perspective in it's gender work, which analyzes how they relate to other categories such as ethnicity, race, class, age and sexuality in their work. I have been observing and conducting four interviews with teachers at a preschool with a gender profile. In my analysis I have used Foucault's theories about discourse and power. The results show that the informants had a high awareness of gender and that the main strategies used were: an individual perspective, seeing the individual and not the sex, and a gender-neutral strategy, removing everything that is gendered, for example, in language and environment.

The aim of this thesis is to critically analyse the subject heading list in the database KVINNSAM at Kvinnohistoriska samlingarna. This list is intended for the retrieval of gender specific information and the subject heading women is implied. The main question is: which woman is represented in the list? The thesis analyses specifically the representation of disability, ethnicity and other sexualities than heterosexuality. Kvinnohistoriska samlingarna, the concept of gender studies and KVINNSAM is presented.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frågeställningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för två fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrån genusordningens två grundläggande principer (könens isärhållande samt manligthetsnormen), dels utifrån begreppen homosocialitet, heteronorm och Intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes då studenterna vid flertalet tillfällen betonade att det var individen snarare än dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gånger ge intryck av att kön ändå kan spela/spelar roll.

Syftet med studien är att undersöka och problematisera olika representationer av familj och släktskap i historieläroböcker, samt att belysa hur och varför familjehistoria bör utgöra en viktig del av historieämnet i skolan. De teoretiska ramarna är feministisk och postkolonial kritik. Uppsatsen har ett intersektionellt perspektiv vars syfte är att synliggöra och problematisera sociala kategorier såsom kön, sexualitet, etnicitet/nationalitet, klass och generation. Metoden är kritisk diskursanalys och komparation av fyra stycken läroböcker i historia för grundskolans senare år. Undersökningen visar att familj och släktskap förekommer i främst två olika sammanhang i läroböckernas beskrivningar: dels i den privata sfären i anslutning till vardagsliv, hem och hushåll, dels i den offentliga sfären i anslutning till den politiska makteliten.