I tidigare studier framkommer det att intresset för lokal mat har ökat i Sverige och att restauranger har en viktig roll i att förmdela lokala mattraditioner. Syftet med denna studien är att undersöka samarbetet mellan lokala livsmedelsproducenter och krögare. Metoden för studien är forskningsintervjuer som har gjorts med krögare och livsmedelsproducenter runtomkring Göteborg. Studien har en kvalitativ ansats och strävar efter kunskap om förutsättningarna för ett sådant samarbete. Informanterna har bland annat tillfrågats om hur samarbetet mellan livsmedelsproducenter och krögare ser ut.

Vi har i det här arbetet inriktat oss på att ur ett elevperspektiv undersöka tendenserna till barns och ungas utveckling i kommunikation och samarbete i de praktisk-estetiska ämnena. Vi har valt att undersöka detta ur ett sociokulturellt perspektiv av den orsaken att vi anser att det är en teori som redan finns inom det praktisk-estetiska fältet. Vår undersökning har grundat sig i följande frågeställningar: Vad betyder begreppen kommunikation och samarbete enligt eleverna? Hur kommunicerar och samarbetar eleverna i dessa ämnen? Kan dessa ämnen bidra till elevernas utveckling i samarbete och kommunikation och i så fall hur? Dessa frågeställningar har vi undersökt med hjälp av enkäter, intervjuer och observationer på två skolor inom Malmö kommun. I undersökningen kom vi fram till att de praktisk-estetiska ämnena har en betydande roll för elevernas utveckling i kommunikation och samarbete. Med stöd av det sociokulturella perspektivet bekräftar vi de praktisk-estetiska ämnenas plats i grundskolan.

Undersökningsobjekten, som ligger till grund för uppsatsen, är de köpande företagen Tetra Pak och SCAN COIN samt leverantörerna AQ Elautomatik och NOTE. Syftet med uppsatsen är att framställa en modell för att studera det köpande företagets strategi/er vid leverantörsintegration. Modellen som har framställts heter DAD-modellen vilket är en procedurmodell för leverantörsintegration. DAD-modellen består av åtta delar, vilka följer en naturlig gång som det köpande företaget skall genomgå vid leverantörsintegra¬tion. I uppsatsen har vi, utifrån problemformuleringarna, bland annat kommit fram till att Tetra Pak och AQ El¬automatik samt SCAN COIN och NOTE uppfattar relationerna på olika sätt.

Den svenska detaljhandeln har under senare år genomgått en betydande förändring. Stora delar av detaljhandeln bedrivs numera på externa handelsområden istället för i stadens centrala delar. Nya områden byggs och med detta följer en ökad konkurrens mellan handelsområdena. Kunden måste ta ett beslut vilket område de vill besöka. Detta beslut tas genom att jämföra hur intressant ett område är i sin helhet i förhållande till ett annat.

Banksektorn är en av flera tjänstesektorer vars företag är uppdelade i olika enheter där de sköter sin enhet själv samtidigt som de delar på gemensamma resurser. Trots det, är de relativt oberoende av varandra, dock är samarbetet däremellan oundvikligt. Samarbete och konkurrens är möjlig att kombineras i ett och samma förhållande, det så kallade begreppet co-opetition. Ett samtidigt samarbete och konkurrens kan ge upphov till negativa effekter inom företag, så som intern oenighet mellan enheter. Ifall de olika egenintressena är i konflikt med varandra kan det leda till att enheter tävlar mot varandra istället för med varandra, vilket påverkar balansen däremellan.

Bakgrund: Traditionellt sett har två från varandra separata förhållanden dominerat marknaden, konkurrens och samarbete. Företag förväntas ofta delta i skilda relationer med sina konkurrenter respektive samarbetspartners. Det går emellertid att finna företag som både konkurrerar och samarbetar med samma företag, något som brukar benämnas som en co-opetitiv relation. En sådan relation går att återfinna inom den svenska försvarsindustrins offsetrelationer. Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att beskriva och förklara hur samarbete och konkurrens förenas i en och samma relation, nämligen en offsetrelation, samt utreda vilka aspekter som är av vikt för att det co- opetitiva förhållandet i nämnda relation skall vara fördelaktigt för alla inblandade parter.

I studien undersöks vilket innehåll mellan- och högstadielärare uppger att eleverna ska bearbeta under årskurs 4-5. Deras utsagor ger ökad kunskap om hur samsynen ser ut på ämnesinnehållet i biologi i rektorsområdet vilket sedan kopplas till om det önskas eller finns ett stadieövergripande samarbete i den här frågan. Till studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt används och intervjuer har genomförts för att ge underlag till studien. I resultatet framgår det att områden kring kroppen, artkunskap och miljö ses som centralt innehåll i årskurs 4-5, men stor vikt läggs också på upplevelser och lustfyllt lärande. Lärarna från de olika stadierna talar dock inte med en gemensam röst när det kommer till vilket djup innehållet ska ha.

Matematikkurser på Kungliga Tekniska Högskolan läses varje år av flera tusen studenter. Genomströmningen är låg relativt andra kurser och att öka andelen studenter som klarar kurserna utan att minska kraven ligger i både studenters och lärares intresse.I detta arbete undersöker vi vilka plattformar för samarbete inom matematik dagens studenter på medieteknik-programmet, KTH, använder, samt hur de används och hur de olika plattformarna upplevs påverka studenternas inlärning av matematik. Detta är relevant då matematikkurserna anses vara de svåraste på KTH. För att besvara frågeställningen bads 20 studenter svara på en enkät. Svaren som skickades in var främst i fritext.Resultaten visar att studenter använder sig av Facebook, Skype, Mathoverflow och Reddit vid samarbete i matematik.

Vi har genomfört ett utvecklingsarbete som bygger på aktionsforskning. Målet med vårt utvecklingsarbete har varit att öka elevernas medvetenhet kring samarbete i klassrummet med betoning på samtal, lyssnande och social interaktion. Vår aktionsforskning har varit av den kvalitativa formen. Vi har använt oss av loggbok, observationer, frågeformulär och utvärderande gruppsamtal för att dokumentera progressionen. Eleverna har fått arbeta i grupp och samtalat i cirkel.

Studiens huvudsyfte är att försöka förstå hur lärare och poliser ser på en samverkan mellan skola och polis. Jag har i mitt arbete sökt svar på hur man skulle vilja samarbeta, vilka fördelar som finns med ett samarbete samt vad som legitimerar ett samarbete. Studien bygger på intervjuer med nio lärare och poliser. Som teoretisk bakgrund till intervjustudien redogör jag för den forskning som finns om ett samarbete mellan skola och polis och ett brottsförebyggande arbete i skolan. Jag presenterar även några teorier om hur barn tar till sig normer och värden, moralutvecklingsteorier.

Trafficking är ett problem som ökat markant under de senaste decennierna i takt med det allt mer globaliserade samhället. Given den transnationella karaktären hos problemet, krävs det ett internationellt samarbete för att komma till en lösning på trafficking. Icke- statliga organisationernas arbete mot problemet är vitalt för att få ett slut på den moderna formen av slavhandel Vi gör en komparativ fallstudie över tre organisationer som, med olika intressen och syn på problemet, föreslår olika åtgärder. Genom denna fallstudie har vi som intention att se till hur dessa organisationers olika formuleringsprocesser snarare bidrar till konflikt än till samarbete. Dessa organisationer ställer vi i relation till FN, som vi menar kan verka som medlande part och ett instrument för organisationerna att få sina röster hörda..

Numera satsar allt fler systemutvecklingsorganisationer på virtuella utvecklingsteam för att därmed öka effektiviteten och konkurrensfördelarna i informationssystemut-vecklingen. Tillämpning av virtuella utvecklingsmetoder skapar stora utmaningar både när det gäller teknik och kommunikation. Virtuell samverkan ställer krav på en helt ny typ av utveckling och implementering då IT-baserade interorganisatoriska informationssystem som knyter samman olika deltagande parter och som ska stödja kommunikation och affärsprocesser i nyskapade virtuella organisationer ska designas. Denna rapport undersöker eventuella skillnader mellan designen av traditionella in-formationssystem och designen av ett webbaserat interorganisatoriskt informationssy-stem för virtuella informationssystemutvecklingsorganisationer. Undersökningen genomförs i form av litteraturstudier då såväl svenska som utländska vetenskapliga publikationer granskas och analyseras.

Sammanfattning idag ställs inför nya strategiska utmaningar där de måste göra mer med färre resurser. För att utvecklas och hålla jämna steg med konkurrenter kan företag samarbeta med sina leverantörer och på så sätt skapa fördelar genom att dela med sig av och tillvarata kunskap. 'Syfte: Vårt syfte är att skapa förståelse för hur företag tillvaratar den explicita och implicita kunskap som uppstår inom ett samarbete. Vi har således för avsikt att undersöka samarbetet mellan ett svenskt tillverkningsföretag och en av dess leverantörer ur ett kunskapsperspektiv. Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att undersöka ett pågående samarbete mellan två svenska tillverkningsföretag.

Under vilka förutsättningar kan ett effektivt samarbete komma till stånd vid humanitära insatser? Den omfattande jordbävningen i Pakistan 2005 kallade till sig ett stort antal aktörer, däribland Röda Korset, Oxfam och CARE, alla NGOs inriktade på humanitära insatser, samt FN och den pakistanska staten. Vi framlägger i vår studie teorin att ett effektivt samarbete främst kan komma till stånd om de inblandade aktörerna delar ett gemensamt mål, gemensamma värderingar samt utbyter information och resurser.Vår metod är teorianvändande när vi applicerar Margaret E. Keck och Kathryn Sikkinks teorier angående nätverk av påtryckar NGOs på vår studie av service NGOs. Studiens resultat visar att förutsättningar för effektiva samarbeten lättare kom till stånd mellan aktörerna när ovannämnda antagande uppfylldes.

Efter införandet av Lagen om valfrihetssystem (LOV) och dess tvingande regler för primärvården började en ny marknad att skapas, en så kallad kvasimarknad. En kvasimarknad består av både offentliga och privata verksamheter där båda parter finansieras av staten, landstingen eller kommunerna. Samarbetet mellan landstingen och privata vårdcentraler kan ses som ett Interorganisatoriskt samarbete där ett ömsesidigt beroende skapar ett behov av att kontrollera varandra. Landstinget behöver kontrollera att de privata vårdcentralerna agerar enligt överenskommelsen, som huvudsakligen är att skapa lättillgänglig vård med hög kvalitet till medborgarna.Syftet med studien är att undersöka hur landstingen styr de privata vårdcentralerna och varför de styr som de gör.För att uppfylla vårt syfte med studien har vi arbetat med en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden vi använde var fallstudie.