SammanfattningExamensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitetEkonomistyrning, FE 3073, VT 2009 Författare: Linda Andersson, Sofie Brodin och Ulrika DietrichsonHandledare: Fredrik KarlssonFöretagets kontaktperson: Annelie Ekstedt, kvalitetschefTitel: Prestationsmätning - Vad är prestation inom VA-avdelningen i Växjö kommun för abonnenterna? Bakgrund: Prestationsmätning är ett mycket aktuellt ämne i dagens samhälle och kraven på organisationer och dess förmåga att förmedla sin verksamhet till sina intressenter ökar ständigt. Inom den kommunala verksamheten för vatten och avlopp finns idag inget standardiserat sätt att mäta prestationen inom verksamheten. Inom VA-avdelningen i Växjö kommun har det sedan länge funnits en missnöjdhet kring verksamhetens prestationsmätningssystem vilken legat till grund för studien. Syfte: Huvudsyftet med studien är att utveckla och ge förslag på ett mätsystem för VA-avdelningen i Växjö kommun. Det här innebär mer konkret att identifiera nya samt utveckla nuvarande nyckeltal ur ett externt abonnentperspektiv som speglar VA-avdelningens prestation samt resursanvändning. Avgränsning: Analysen är avgränsad till VA-avdelningens nyckeltal inom prestationsmätningen, vilket innebär att ingen vidare analys kommer att göras över avdelningens uppsatta verksamhetsmått. Metod: Studiens referensram tar upp relevanta teorier som sedan ligger till grund för den insamlade empirin.

Syftet med denna studie är att få en bredare förståelse kring hur små företag outsourcar sin ekonomifunktion samt anledningarna till val av outsourcing av delar eller hela ekonomifunktionen. Vidare ska studien belysa hur små företag behåller styrningen över ekonomifunktionen när den outsourcas.Det är en kvalitativ studie som utgår ifrån semistrukturerade intervjuer med nio små företag som outsourcar sin ekonomifunktion till en extern part. För att styrka undersökningen och få ett perspektiv från den externa parten har även två intervjuer på en redovisningsbyrå och på en bokföringsbyrå utförts, eftersom de erbjuder tjänster inom ekonomifunktionen. I studien har teorier och tidigare studier använts för att besvara problemformuleringen och syftet.Denna studie visar att alla små företag använder sig av en splittrad outsourcing istället för en integrerad outsourcing vid outsourcing av sin ekonomifunktion. Orsaken till detta är små företag har möjligheten att utföra vissa delar av ekonomifunktionen Internt.

Titel: Pole Position ? en komparativ studie om hur Volvo kan anpassa sitt positioneringsarbete på grund av skillnad i varumärkesuppfattning.Författare: Robin Karlsson och Robert WibergHandledare: Thomas HelgessonNivå: Kandidatuppsats i marknadsföring, 15 HP, vårtermin 2012Nyckelord: Varumärken, varumärkesidentitet, varumärkesuppfattning, märkeskännedom, positionering, positioneringsstrategierProblemställning: Hur kan ett företag, verksamt på olika geografiska marknader, anpassa sitt positioneringsarbete på grund av skillnad i varumärkesuppfattning?Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån den teoretiska referensramen genom kvantitativ och kvalitativ forskning förklara hur ett företag, aktivt på olika geografiska marknader kan positionera sig på de olika marknaderna på grund av skillnad i varumärkesuppfattning.Metod: I uppsatsen har vi haft en abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod. Vi har jämfört ett företags verksamhet i två länder och har således utfört en komparativ uppsats.Teoretiskt perspektiv: Inledningen av den teoretiska referensramen beskriver varumärken i allmänhet. Teorin övergår sedan till en förklaring av varumärken ur ett Internt- samt externt perspektiv. Avslutningenav teorin belyser ämnet positionering och strategier för ändamålet.Empiriskt perspektiv: Empirisk data är insamlad genom en kvalitativ intervju med Volvo Personvagnar AB i Sverige och en intervju via mailmed motsvarigheten i Brasilien.

Vid tillverkning av pappersmassa på sulfatmassabruk kokas vedflisen med kemikalier för att frilägga fibrerna. Kokkemikalierna och andra ämnen från veden, framförallt lignin, återfinns i svartluten efter koket. Ligninet är vedens mest energirika förening som med fördel kan användas som energikälla vid förbränning. Idag förbränns ligninet i svartluten i sodapannan. För att skapa utrymme att förbränna en större mängd svartlut i sodapannan kan en del av ligninet i svartluten separeras, fällas ut, och sedan användas som ett biobränsle. Detta biobränsle, det utfällda ligninet, kan användas antingen Internt på bruket i mesaugnen och på så sätt minska oljeförbrukningen eller externt i någon annan typ av förbränningsanläggning. I detta examensarbete har metoder att fälla ut lignin ur svartlut genom pH- sänkning med CO2(g) eller genom tillsatts av Ca2+-joner studerats.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur utvalda fine dining-restauranger arbetar med att skapa helhetsupplevelser för gästen. Vidare vill vi om möjlighet ges, även ge rekommendationer till hur andra företag i andra branscher kan arbeta för att tillämpa ett likande framgångsrecept.Uppsatsens syfte har uppfyllts genom tillämpning av en kvalitativ forskningsmetod och användning av en abduktiv ansats, för att kunna förstå och tolka empirin.Vår teoretiska referensram har bestått av grundläggande delar som vi antagit hör till en helhetsupplevelse och som vi kommit fram till att fine dining- restauranger tillämpar. Vi har inom den teoretiska referensramen haft helhetsupplevelsen i fokus och utgått från att delarna utgör den helhet som blir upplevelsen för gästen. Produkten, servicen, rummet och organisationen är de delarna vi har tagit fram teorier kring och som utgjort grunden för vårt analysarbete. Vi har intervjuat tre restaurangchefer, en köksmästare, två sommelierer och en kökschef fördelade på fine dining- restauranger i Borgholm, Göteborg, Stockholm och Växjö.

De traditionella flygbolagen verkar på en marknad som kännetecknas av en ökad konkurrens. De är ofta delvis eller helt statligt ägda och präglas av tröga beslutsprocesser. På grund av sin befintliga struktur och gamla affärskultur har de svårt att konkurrera med priset som konkurrensmedel och måste därför fokusera på att skapa kundlojalitet.Uppsatsens syfte var att analysera och utvärdera SAS långsiktiga marknadsföringsstrategier genom en jämförande studie av företagets ledning, anställda samt kunder. För att belysa problemet har en gapanalys genomförts på SAS Sveriges ledning, anställda och kunder. Studiens teoridel är baserad på teorier om mervärdeskapande, organisation och lojalitet.Resultatet visar att gapet mellan SAS ledning och kunder var relativt litet då ledningen har kunskap och insikt om kundernas förväntningar på SAS tjänster.

Syftet med detta arbete är att studera möjligheterna att nyttja de biprodukter som bildas vid integrerad ståltillverkning hos SSAB Tunnplåt i Luleå. Biprodukterna i detta fall är de energirika processgaser som skapas från koksningsprocessen, masugnsprocessen samt LD-processen. Detta arbete har koncentrerats på att titta på de förutsättningar som finns för att separera ut metanet som finns i koksgasen för vidare användning Internt inom SSAB-koncernen. Påpekas bör att en stor del av processgaserna som bildas vid koksverk, masugn och LD redan återanvänds Internt på SSAB Tunnplåt AB som bränsle i flertalet processer. Överskottet av dessa gaser blandas och används sedan bland annat av det närliggande värmekraftverket, Luleå Kraft AB (LUKAB) och Nordkalk.

MacGREGOR är efter 2007 års orderingång världens största tillverkare av kranar för hantering av gods och förnödenheter på fartyg. Tidigare var stora delar av verksamheten knuten till Örnsköldsvik och de flesta processer utfördes Internt. Numera bedrivs ingen produktion och lagerhållning i egen regi, men däremot ett omfattande arbete för att förse produktionsenheterna med komponenter och moduler. Produktionen har alltmer förskjutits till Asien där de mest aktiva varven finns. MacGREGOR´s underleverantörer är till antalet flest i Europa, men ökad införskaffning sker i Asien.

En aktiv databas reagerar automatiskt på händelser som genereras Internt eller externt i databasen. Det aktiva beteendet i ett databassystem kan ses som övervaknings-funktioner för databasen. Det innebär att kritiska system som stridsledning, sjukvård och kärnkraftverk har stor förtjänst i att använda aktiva databaser. En passiv databas, vilket är det vanligaste idag använder sig av polling och embedded code för att åstadkomma aktiviteter som finns i den aktiva databasen. Dessa lösningar genererar dock redundans, överbelastning av systemet och tidvis inkorrekt information.Vid ett systemutvecklingsarbete används oftast en eller ett antal bestämda metoder som tillför riktlinjer och tekniker till utförandet av arbetet.

Under de senaste årtionden har styrningen av den offentliga sektorn alltmer börjat likna den styrning som används inom den privata sektorn, förändringen kallas New Public Management (NPM). NPM består av en samling idéer som är lånade från näringslivet och de privata företagens metoder att styra sina organisationer. En av de styrmodeller som har blivit alltmer vanlig i svenska kommuner är resultatenheter, trots att användandet av resultatenheter i kommuner är relativt vanligt samt att det har använts i årtionden så finns det ingen omfattande forskning om resultatenheter i kommuner. Utifrån att privata och offentliga organisationer skiljer sig åt i sin karaktär så är syftet att beskriva och kartlägga hur kommuner använder sig av resultatenheter samt förklara varför användandet av resultatenheter i kommuner ser ut som det gör.I den teoretiska referensramen förklaras hur litteraturen definierar resultatenheter samt de teorier som är kopplade till området. I den teoretiska referensramen presenteras även tidigare forskning om resultatenheter i kommuner, skillnader på offentliga och privata organisationer beskrivs och institutionell teori förklaras.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare motiverar elever i årskurs nio till lärande i ämnena idrott och hälsa samt textilslöjd på en grundskola i Mellansverige.I studien används metoderna intervjuer och observationer. Totalt intervjuas 20 personer. Två lärare i ämnet idrott och hälsa och två lärare i textilslöjd. Åtta elever i åk 9 intervjuas två gånger, en gång med fokus på idrott och hälsa samt en gång med fokus på textilslöjd. Till studien genomförs också fyra observationer, två stycken i respektive ämne idrott och hälsa samt textilslöjd.I intervjuerna med lärarna framkom att det är väsentligt med en positiv inställning som genomsyrar undervisningen.

Studien tar sin utgångspunkt i den ökande förekomsten av coacher och arbetsförmedlingens upphandling av jobbcoacher. Tidigare var arbetsförmedlingen den självklara aktören för arbetssökande i jakt på ett jobb, idag finns möjligheten att få en jobbcoach, Sveriges snabbast växande yrkesgrupp. Hur skiljer sig en jobbcoach mot en arbetsförmedlare? Hur ser jobbcoacherna på sin yrkesroll? Syftet med studien är att undersöka vad jobbcoach innebär som yrkesroll utifrån jobbcoachernas eget perspektiv, ett område som inte tidigare har studerats. Genom symbolisk interaktionsim, funktionalism, professionsforskning samt aktuell forskning inom coaching beskriver studien hur jobbcoacherna ser på sin yrkesroll.

För en butiks överlevnad har vikten av lojalitet kommit att bli en allt mer central punkt då konkurrensen inom olika branscher ständigt ökar. Då det finns en strävan för företag att behålla sina nuvarande kunder kan företaget, genom att skapa kundlojalitet, bidra till en högre lönsamhet. Det finns olika tillvägagångssätt för ett företag att använda sig utav för att uppnå lojalitet bland konsumenter, frågan är dock vad och vilka metoder som kan tänkas bidra till lojalitet. Beroende på vilken sorts produkt konsumenten söker ser de olika stegen i köpprocessen annorlunda ut då vikten av de olika stegen baseras på konsumenters engagemang kring en produkt. Utifrån denna bakgrund anser i det vara intressant att se om det finns några bidragande faktorer till skapandet av kundlojalitet gentemot en butik.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som kan ligga till grund för högteknologiska företags strategiska direktinvesteringsbeslut i utlandet och därigenom bidra till ökad förståelse för hur tänkandet kring dessa beslut fungerar.Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie av fyra högteknologiska företag; Beijer Electronics AB, CellaVision AB, Qliktech AB samt TAC AB, som har gjort direktinvesteringar i utlandet. Teoretiska ansatser används för att analysera empirin och visualisera de olika elementen i valet av etableringsstrategi.Företag som direktinvesterar i utlandet kan välja förvärv eller uppstart. Den strategiska process som valet utgör delas in i tre grundelement, övergripande strategi, etableringsval och implementering, som analyseras individuellt. Ju mer övergripande de strategiska tankarna är, desto större flexibilitet är nödvändig för företag som befinner sig på internationella marknader med mycket extern påverkan. På detaljnivå kan rationella strategier lättare implementeras.Avgörande för att direktinvestera är behovet av närvaro på strategiskt viktiga marknader och företagens önskan om att behålla vissa resurser Internt i organisationen.

Benämningen Lex Uggla uppkom när artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 då Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med särskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag är tillgångarna i bolaget skattepliktiga hos ägaren så länge det inte rör sig om rörelsetillgångar. Lagens huvudsyfte är att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att på så sätt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna räknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rättsfall visat att det beror på följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framåt.I flertalet av rättsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gått på Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit påförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och påvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget.