Syftet med denna uppsats Àr att studera innovations- processen i ett fallföretag för att öka förstÄelsen för konsumentens betydelse och roll i denna. Studien Àr av kvalitativ, explorativ och abduktiv karaktÀr. PrimÀrdata har samlats in med hjÀlp av djupintervjuer med utvalda personer inom LantmÀnnen och LantmÀnnen Cerealia. SekundÀrdata har samlats in frÄn litteratur, vetenskapliga artiklar samt elektroniska dokument. Kapitlet behandlar teorier om begreppet innovation, innovationsprocesser genom tiderna samt olika sÀtt för att integrera konsumenten i processen.

Sportindustrin blir alltmer marknadsdriven. För att kunna bedriva effektiv marknadsföring blir det allt vanligare att strategiskt arbeta med att utveckla varumÀrken, brand management, som man anvÀnder sig av för att genom olika kommunikationskanaler attrahera konsumenter. MÄnga av Sveriges specialförbund arbetar idag konkret med sport brand management. Svenska Ridsportförbundet (SvRF) har inte tidigare arbetat med sport brand management varav syftet med denna uppsats dÀrför Àr att pÄbörja en varumÀrkesutveckling genom att identifiera och beskriva SvRF:s varumÀrke frÄn ett internt perspektiv samt undersöka hur förbundet genom sport brand management kan utveckla verksamheten.  Uppsatsen bygger pÄ en fallstudie med en kvalitativ innehÄllsanalys som inkluderar semistrukturerade intervjuer med anstÀllda pÄ förbundet. I empirin presenteras SvRF:s erbjudande, varumÀrke och verksamhetsmÄl samt nÄgra av de viktigaste faktorer som pÄverkar ridsportens utveckling.

Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga och visualisera hur all medveten kommunikationen av arbetsgivarvarumÀrket sker internt i företag idag. PrimÀr data har samlats in via tio stycken intervjuer. Samtliga intervjuer har skett semistrukturerat med öppna frÄgor. SekundÀr data har samlats in via tidigare studier inom uppsatsens huvudomrÄden, arbetsgivarvarumÀrket och intern kommunikation i syfte att skapa ett teoretiskt ramverk för att analysera primÀrdata. Kommunikationen av ett arbetsgivarvarumÀrke Àr en process som bestÄr i att i första hand sÀtta förvÀntningar hos arbetstagarna och i andra hand leverera de vÀrden som utlovats.

Ekonomiskt bistÄnd Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne nÀr det kommer till kommunernas socialtjÀnst. Under mÄnga Är har en stadig ökning av bÄde kostnader för ekonomiskt bistÄnd samt lÀngd pÄ bidragsperioden skett i Sveriges kommuner. Och trots med en av vÀrldens mest vÀlutvecklade vÀlfÀrder, har kommunerna inte kommit underfund med den fattigdom som existerar i deras vardag. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga bakom denna ökning av ekonomiskt bistÄnd. Genom en metod som baseras pÄ statistisk analys har ambitionen varit att finna bakgrundsfaktorer med tillrÀckligt starkt samband som kan förklara kostnaderna i utbetalt ekonomiskt bistÄnd i de svenska kommunernas socialtjÀnst.

Bakgrund: Idag förvÀntar sig ett företags konsumenter att de erbjudna produkterna ska fungera i enlighet med vad som utlovas. Funktionalitet och kvalitet Àr dÀrför aspekter som ingÄr i de allra flesta företags produkterbjudande och kan i allt mindre grad anvÀndas som konkurrensfördelar. Det rÀcker inte med en bra produkt för att skapa ett mervÀrde utan en produkt mÄste dessutom förmedla immateriella vÀrden, till exempel emotionella, identitetsförstÀrkande eller estetiska. Om konsumenters sinnen tilltalas genom estetiska vÀrden kan detta fÄ en större genomslagskraft nÀr det gÀller val av produkt, vilket kan skapa större konkurrenskraft Àn traditionell marknadsföring.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att tydliggöra produktens roll i marknadsföringen genom att förstÄ hur estetiska vÀrden kan anvÀndas som konkurrensmedel.Genomförande: Undersökningen Àr baserad pÄ sju intervjuer med företagsrepresentanter inom branschen för hushÄllsapparater samt en organisation som arbetar med design.Resultat: Undersökningen har visat pÄ att produkternas estetiska uttryck har stor betydelse pÄ grund av att konsumenterna visar allt större intresse för dessa aspekter. Ju fler sinnen som kan pÄverkas desto större möjlighet har en produkt att tilltala konsumenten.

En rekrytering kan handla om allt ifrÄn att anstÀlla en sommarvikarie till att hitta en ny chef för ett stort företag. Att anstÀlla en ny chef Àr en omfattande process dÄ det gÀller för företaget att hitta rÀtt person för tjÀnsten. I litteraturen finns mycket beskrivet om hur en rekryteringsprocess gÄr till och denna studie handlar om att undersöka huruvida rekrytering av chefer skiljer sig frÄn rekrytering av övriga medarbetare eller inte samt om det finns nÄgra skillnader mellan intern och extern chefsrekrytering.NÀr en rekryteringsprocess pÄbörjas Àr det viktigt att göra ett grundligt förarbete. Detta kan ske i form av en arbetsanalys, eller en revidering av en befattningsbeskrivning, vilket Àr vanligast vid rekrytering av chefer. DÀrefter utarbetas en kravspecifikation som ligger till grund för den fortsatta processen, det Àr den som specificerar vad det Àr företaget Àr ute efter.Att söka efter kandidater till en tjÀnst kan ske pÄ flera olika sÀtt.

PÄ en konkurrenskraftig marknad Àr det viktigt för företag att differentiera sig genom ett starkt varumÀrke. Genom att vara en ?god medborgare? i form av Corporate Social Responsibility, CSR, kan företagstÀrka relationen mellan kund och företag och pÄ sÄ sett varumÀrket. CSR innebÀr att företag pÄ frivillig grund integrerar sociala och miljömÀssiga hÀnsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen krÀver. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för hur företag arbetar med CSR och vidare diskutera vad som stÀrker ett varumÀrke, för att sedan klargöra om och hur företagens CSR-arbete kan definieras som varumÀrkesstÀrkande.

Majoriteten av vÀrldens lÀnder undertecknade Är 1992 Kyotoprotokollet dÀr de enades om att kraftigt minska utslÀppen av i första hand koldioxid. Europaparlamentet och Europeiska Unionens RÄd beslutade att införa ett handelssystem med utslÀppsrÀtter inom EU-omrÄdet som 2005 inleddes med en treÄrig försöksperiod. IASBs akutgrupp IFRIC publicerade inför handelssystemets början ett förslag till hur företagen skulle redovisa sina utslÀppsrÀtter, dÄ det inte fanns nÄgon rekommendation att följa. I juni 2005 drog emellertid IASB efter pÄtryckningar tillbaka förslaget, med följden att det idag inte finns nÄgra specifika regler för redovisningen. Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur företag valt att hantera situationen i sina Ärsredovisningar för Är 2005 samt hur redovisningen bör se ut i framtiden.

FrĂ„n och med 1 januari 2005 skall alla noterade företag pĂ„ Stockholmsbörsen upprĂ€tta sin Ă„rsredovisning enligt IFRS/IAS, till skillnad frĂ„n det tidigare tillĂ€mpade svenska regelverket RR. En skillnad mot det tidigare svenska regelverket Ă€r att IFRS/IAS tillĂ„ter i vissa fall och krĂ€ver i andra fall vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde, vilket innebĂ€r att tillgĂ„ngen vĂ€rderas till balansdagens marknadsvĂ€rde.I denna studie Ă€r syftet att ge en redogörelse om vad konverteringen frĂ„n RR till IFRS/IAS har inneburit för de noterade företagen samt vad denna har betytt avseende vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde och hur företagen har redovisat denna omstĂ€llning i sina noter.För att besvara studiens Ă€ndamĂ„l genomfördes ett stratifierat urval frĂ„n samtliga företag noterade vid Stockholmsbörsen. Årsredovisningar frĂ„n företagen undersöktes för att se i vilken omfattning vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde har anvĂ€nts samt hur konverteringen till IFRS/IAS har pĂ„verkat företagens finansiella rapportering. En auktoriserad revisor intervjuades för att sĂ€kerstĂ€lla slutsatserna av studien samt förklara identifierade problem som uppkommit under studiens gĂ„ng.I studien framkom det att jĂ€mförbarheten i de finansiella rapporterna, mellan företag, internationellt sĂ€tt har ökat. I de fallen dĂ€r vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde anvĂ€nds innebĂ€r det att företagets resultat och balansrĂ€kning kommer att i en högre grad följa marknadens fluktuationer.

PÄ en konkurrenskraftig marknad Àr det viktigt för företag att differentiera sig genom ett starkt varumÀrke. Genom att vara en ?god medborgare? i form av Corporate Social Responsibility, CSR, kan företagstÀrka relationen mellan kund och företag och pÄ sÄ sett varumÀrket. CSR innebÀr att företag pÄ frivillig grund integrerar sociala och miljömÀssiga hÀnsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen krÀver. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för hur företag arbetar med CSR och vidare diskutera vad som stÀrker ett varumÀrke, för att sedan klargöra om och hur företagens CSR-arbete kan definieras som varumÀrkesstÀrkande.

Denna studie Àmnade undersöka och sÄledes ta sin utgÄngspunkt hos LÄssmeden i UmeÄ. Det har kommit till LÄssmedens kÀnnedom att somliga kunder anlitat företagets konkurrenter för installation av system de inte Àr medvetna om att Àven LÄssmeden tillhandahÄller. Kunderna anses pÄ grund av varumÀrket förknippa LÄssmeden endast med lÄssystem och har dÀrmed inte kÀnnedom om företagets övriga produkt- och tjÀnsteutbud. VÄr studie tog med hÀnsyn till LÄssmedens förutsÀttningar och uppmÀrksammade problem sin utgÄngspunkt internt i företaget. Genom en kvantitativ studie Àmnade vi undersöka bÄde den interna uppfattningen av varumÀrkesidentiteten genom de anstÀllda och den externa uppfattningen av varumÀrkesidentiteten genom kunderna.

Ämnet som vi valt att undersöka Ă€r klagomĂ„lshantering inom bankverksamhet. VĂ„rt syfte Ă€r att finna hur banker styr för att kunna skapa en fungerande hantering av klagomĂ„l och skapa goda kundrelationer. Kundfokusering Ă€r en strategi som krĂ€ver att alla inom ett företag engagerar sig i varje kund och inser vikten av sitt beteende. Det kan dock finnas brister mellan önskad hantering och verklig hantering, vilket gör att utbildning och löpande information behövs. Det finns olika medel för att styra de anstĂ€llda till bĂ€ttre kundbemötande och dĂ€rmed bĂ€ttre hantering av kundklagomĂ„l.

Bakgrund och problem: Det som fokuseras Àr bedömningen av vad som Àr utgifter för utveckling, om dessa ska aktiveras som en tillgÄng i balansrÀkningen eller kostnadsföras löpande, och vad som pÄverkar redovisningen.Syfte: Syftet med studien Àr att öka kunskapen om och förstÄelsen för hur företag redovisar utgifter för FoU. Ett delsyfte Àr att ocksÄ förklara varför de redovisar som de gör. Ett annat delsyfte med studien Àr att undersöka om redovisningen och bedömningen av vad som Àr FoU pÄverkas av subjektivitet.Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ metod med fallstudier som huvudsaklig undersökningsdesign anvÀnts.  Fyra intervjuer har genomförts, varav tre med för studien intressanta företag som har möjlighet att aktivera utgifter för utveckling i balansrÀkningen. För att fÄ en kompletterande bild och ett annat perspektiv genomfördes Àven en intervju med en revisor.Empiri och slutsats: Den frÀmsta orsaken till hur företagen i studien redovisar Àr vad standarden, IFRS, sÀger. Med en tillrÀcklig och övertygande argumentation, sÄ Àr det ÀndÄ möjligt att göra företagsspecifika tolkningar och tillÀmpningar av principerna i IFRS.

FrÄgestÀllning: Vilken uppfattning har bankanstÀllda om begreppet whistleblowing och begreppets anvÀndning som metod för internrapportering?Hur tror bankanstÀllda att deras arbetssituation kommer att pÄverkas av anvÀndandet av whistleblowing som internrapportering?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utveckla förstÄelsen för anstÀlldas uppfattning om begreppet whistleblowing och anvÀndandet av whistleblowing som en metod för internrapportering i den befintliga organisationen och verksamheten.Metod: Studien utfördes med en abduktiv ansats och en kvalitativ undersökning utfördes för datainsamling, det i form av semistrukturerade intervjuer med sju anstÀllda pÄ tre olika banker. Resultatet frÄn intervjuerna analyserades med hjÀlp av en tematisk analysmetod.Slutsats: Studien visar att flertalet av respondenterna vet om att det finns interna rapportsystem inom organisationen men inte hur de ska anvÀnda de om det skulle bli aktuellt. De vet heller inte nÄgot om att Finansinspektionen har kommit med nya regler som behandlar just detta. De sÀger sig vara positiva till att det finns möjlighet till att rapportera internt men skulle helst undvika att behöva rapportera sjÀlva om det var möjligt.

Inledning: Definitionen av begreppet service Àr olika för de flesta mÀnniskor pÄ grund av de olika erfarenheter och förvÀntningar de bÀr med sig. Trots att det Àr svÄrt att faststÀlla betydelsen av ordet sÄ Àr en god service avgörande för eventföretagens framgÄng.Bakgrund: Vid vÀrdering av service finns det mycket att ta hÀnsyn till. För att ett eventföretag ska kunna ge sina kunder en god service Àr det viktigt att de först vet hur de ska arbeta med den interna servicen. Detta för att servicemöten ska kunna hanteras pÄ ett professionellt sÀtt av personalen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur eventföretag arbetar med sin interna service och vad de anser att begreppet service stÄr för.Metod och material: Uppsatsen Àr baserad pÄ tryckt litteratur samt vetenskapliga artiklar som berör Àmnet service inom eventbranschen. Som grund till studien har Àven fem semistrukturerade intervjuer utförts för att ta reda pÄ vad eventföretag anser om Àmnet och hur de arbetar med det.Resultat: I resultatet framkommer respondenternas svar pÄ vad företagen de arbetar pÄ har för syn pÄ service, hur de arbetar med det internt samt vad de har för strategier och mÄlsÀttningar kring det.Slutsats: Företagen inom eventbranschen har liknande vÀrderingar av begreppet service.