Internet har förÀndrat samhÀllet i grunden och har pÄverkat de flesta omrÄden man kan tÀnka sig pÄ nÄgot sÀtt. Ett av de pÄverkade omrÄdena Àr samhÀllsvetenskaplig datainsamling. Med hjÀlp av internet och teknisk apparatur finns det idag fler valmöjligheter vid val av datainsamlingsmetod Àn nÄgonsin tidigare. Studien undersöker hur internetenkÀter fungerar som datainsamlingsmetod inom omrÄdena bortfall, internt bortfall samt ur ett tids- och kostnadsperspektiv. Likt flera tidigare undersökningar av internetbaserade datainsamlingsmetoder jÀmförs resultaten frÄn en internetenkÀt med resultaten frÄn en pappersenkÀt för en population delad i tvÄ identiska grupper med en experimentell design.

Jakten pÄ stordriftsfördelar har skapat en detaljhandel dÀr det Àr enklare att hÀrma andras servicesystem Àn att skapa egna, unika. En detaljhandel dÀr ingen sticker ut och Àr annorlunda! Som kund betyder det att du idag shoppar i sjÀlvvalsdjungeln, dÀr du ska serva dig sjÀlv och inte förvÀnta dig att nÄgon kan hjÀlpa dig nÀr du Àr i ñ€klÀdnödñ€. För personalen har annat att göra Àn att serva dig. Även om kunden tycker att det Àr skönt att vara ensam ibland sÄ behövs en hjÀlpande hand och ett vÀnligt ord i klÀdaffÀren. För ledningen hos svenska detaljhandelskedjor innebÀr effektiviseringen av detaljhandeln utmaningar kring att erbjuda kunden servicekvalitet samtidigt som personalstyrkan i butiken bestÄr av fÀrre antalet anstÀllda med fler arbetsuppgifter.

VerkstÀlligheten av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Hallands lÀn karakteriseras huvudsakligen av policyinlÀrning utifrÄn ett instrumentellt synsÀtt dÀr policyns mÄluppfyllelse Àr central. I Kungsbacka kommun har policyinlÀrning till viss del ersatts med policyanpassning utifrÄn den berörda mÄlgruppens premisser. I Varbergs kommun har policyinlÀrning kompletterats med internt upprÀttade regler. I Falkenbergs kommun hÀrleds verkstÀllighetens utfall av den spÄrbundenhet som uppstÄtt i och med kommunens historiska roll som omsorgskommun.I samtliga kommuner, utom Halmstad, förekommer en maximal decentralisering dÀr politiken i realiteten utformas pÄ förvaltningsnivÄ i mötet mellan byrÄkrat och klient. I Varberg exemplifieras detta till sin ytterlighet dÄ utrymmet för den individuella bedömningen anses sÄ stor att det Àventyrar rÀttssÀkerheten för den enskilde.TvÄ kommuner har inte kommunalt upprÀttade riktlinjer, i dessa förekommer en grÀnsdragning mellan politik pÄ central nivÄ och förvaltning pÄ lokal nivÄ.

Ett företags vÀrdeskapande aktiviteter kan indelas i operativa, investerings- samt finansieringsaktiviteter. Företagets framgÄng avgörs i hög grad av kvalitén pÄ de beslut som fattas med avseende pÄ de vÀrdeskapande aktiviteterna. Finansieringsbeslutet innefattar sammansÀttningen av kapitalstrukturen dvs. andelen eget kapital och skulder som finansierar verksamheten. Inom corporate finance finns ett antal teorier som förklarar denna sammansÀttning och mest kÀnd Àr Miller & Modiglianis teori om kapitalstrukturens irrelevans för maximering av bolagets vÀrde.

Konsekvenserna för vÄrt fallföretag av att anvÀnda utbrÀndhet Àr framförallt att man attraherar fler kunder dÄ utbrÀndheten fÄngar de vÄrdsökandes ögon och intresse. DÄ vÄrt fallföretag inte arbetar med ?utbrÀndhet? internt, leder anvÀndandet till ett bollande med olika symboler för att legitimera den egna verksamheten inför omvÀrlden. Detta löser man genom att sortera in utbrÀndhet under psykosomatiska Äkommor. Begreppet utbrÀndhet Àr idag nÄgot som mÄnga mÀnniskor kÀnner igen, men tolkningen av dess betydelse Àr vid.

Under senare Är har det frÄn mÄnga hÄll hÀvdats att redovisningen Àr förÄldrad och ger en felaktig bild av företagens vÀrde. Kritiker menar att det inte finns nÄgon koppling mellan ett företags redovisade vÀrde och dess marknadsvÀrde. Detta beror frÀmst pÄ att redovisningen inte beaktar det intellektuella kapitalet. Intellektuellt kapital bestÄr bland annat av humankapital, varumÀrke, patent, kundrelationer och informationssystem. DÄ ett varumÀrke kan anses vara en betydande tillgÄng i sig vill vi avskilja det frÄn det intellektuella kapitalet och behandla det separat.Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur intellektuellt kapital och varumÀrke kan aktiveras som tillgÄngar i Föreningen Uppsalaekonomernas redovisning och vilka monetÀra vÀrden det skulle ge.

Examensarbetet har utförts pÄ företaget AP&T Presses AB i Tranemo. AP&T tillverkar hydrauliska pressar med en presskraft frÄn 100 ton upp till 20000 ton. Kunderna finns frÀmst inom bilindustrin men Àven vitvaru- och inomhusklimatbranscherna finns representerade. Syftet med arbetet har varit att utarbeta ett underlag för LCC-kalkyler avseende hydrauliska pressar. DÀrefter skall mallen tillÀmpas pÄ en press av modell ZM-8000-30/22.

Bakgrund och problem: Intellektuellt kapital har pÄ senare tid blivit en viktigare del avföretags vÀrdeskapande. Samspelet mellan intern och extern rapportering av intellektuelltkapital Àr dÀremot inte sÀrskilt utvecklat. Enligt vissa författare bör kunskap om ickefinansiellavÀrdedrivarmÄtt pÄverka sÄvÀl val av interna prestationsmÄtt som externrapportering. Detta har dock ofta förutsatts implicit i litteraturen inom omrÄdet, senareforskning ger Àven anledning att betvivla styrkan i kopplingen mellan intern och externrapportering.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva samspelet mellan företags interna- och externarapportering av intellektuellt kapital.Metod: Information till teoretisk referensram samlades frÀmst in frÄn vetenskapliga artiklaroch böcker. Den empiriska informationen har samlats in via innehÄllsanalyser av deundersökta företagens Ärsredovisningar och genom intervjuer av respektive företagsekonomichefer.Resultat och slutsatser: Vi har undersökt tre börsnoterade, Göteborgsbaserade bolag för attfÄ en inblick i hur den interna och externa rapporteringen av intellektuellt kapital ser ut.

Bakgrund:VarumÀrken utgör idag en allt viktigare tillgÄng och i tillÀgg till nya internationella regler och dagens samhÀllsutveckling medför att allt fler företag redovisar sina immateriella tillgÄngar sÄ som varumÀrken. Idag dock ingen enhetlig metod eller tillvÀgagÄngssÀtt för hur man skall redovisa varumÀrken. Detta Àr ett problem eftersom det inte finns nÄgra öppna och jÀmförbara vÀrderingsprocesser som företag och intressenter kan följa och dÀrmed förstÄ vad som ligger bakom varumÀrkens vÀrde och vilka faktorer det Àr som pÄverkat dessa vÀrden.Problem:Hur ser revisorer och varumÀrkesvÀrderare pÄ dagens vÀrdering av varumÀrken och vad anser man om trovÀrdigheten och framtidutsikterna? Varför anvÀnds olika vÀrderingsmetoder vid olika situationer?Syfte:Syftet Àr att utreda varför det idag inte finns nÄgon enhetlig metod för vÀrdering av varumÀrken, om det skulle vara möjligt att utveckla en gemensam metod eller standard och vad det skulle innebÀra för företag/intressenter med en mer jÀmförbar och accepterad vÀrdering.Metod:En litteraturstudie och sju kvalitativa intervjuer har genomförts. Dessa har sedan analyserats och sammankopplats för att kunna besvara vÄra problemformuleringar och vÄrt syfte med studien.Slutsats:Revisorer och varumÀrkesvÀrderare anser att det idag inte finns nÄgon enhetlig och vÀl fungerande metod och för att skapa en accepterad varumÀrkesvÀrdering som skulle anvÀndas i större utstrÀckning krÀvs istÀllet en mer enhetlighet/standard för tillvÀgagÄngssÀttet och dokumenteringen.

Synen pÄ ett företags viktigaste konkurrensmedel har under de senaste Ären förÀndrats frÄn att ha varit resursorienterat till att bli kunskapsorienterat. Detta innebÀr att det inte lÀngre Àr företagets immateriella resurser som Àr företagets frÀmsta konkurrensfördel, utan kunskapen som finns lagrad inom företaget och dess anstÀllda. Eftersom dagens industriprodukter blir alltmer komplexa ter det sig inte lÀngre sjÀlvklart för ett företag att tillhandahÄlla alla tekniska lösningar till sina produkter pÄ egen hand. DÄ konkurrensen frÄn lÄgkostnadslÀnderna dessutom ökar stÀller detta nya krav pÄ vÀstvÀrldens industriföretag. För att möta denna konkurrens och detta tekniskt intensiva marknadsklimat finns ett ökat behov av samarbete mellan företag.

Kurs: Kandidatuppsats inom Företagsekonomi, C-uppsats 10 p Syfte: Syftet Ă€r att utreda i hur stor utstrĂ€ckning projekt utvĂ€rderas och om det föreligger nĂ„gra skillnader mellan IT-Telekom och Övriga branscher. Syftet Ă€r Ă€ven att utreda vilka kritiska moment och problem som framkommer vid utvĂ€rdering och utlĂ€sa eventuella samband mellan utvĂ€rdering av projekt, lĂ€rande och effektivisering. Metod: En positivistisk inriktning gĂ„r att utlĂ€sas som en röd trĂ„d genomgĂ„ende i de valda metodansatserna i uppsatsen. Genom enkĂ€tundersökning per telefon med projektledare, frĂ„n slumpmĂ€ssigt utvalda företag inom IT-Telekom samt Övriga branscher, samlades empiri in för bearbetning och analysering. Slutsatser: Vad det gĂ€ller utvĂ€rdering av projekt framkom en viss skillnad mellan IT-Telekom och Övriga branscher.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken utstrÀckning företag noterade pÄ OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 samt om tre oberoende variabler, omsÀttning, bransch och revisionsbyrÄ, har nÄgon inverkan pÄ i vilken utstrÀckning företagen följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134. Mot bakgrund av syftet har vi kommit fram till följande frÄgestÀllningar.I vilken utstrÀckning följer företagen redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134? Har företagens omsÀttning nÄgon inverkan pÄ efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Har företagens val av revisionsbyrÄ nÄgon inverkan pÄ efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Har bransch nÄgon inverkan pÄ efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Metod:Vi har i denna uppsats anvÀnt oss av en kvantitativ metod för att samla in information. Vi har studerat litteratur, artiklar samt Ärsredovisningar frÄn företag noterade pÄ OMX-börsen i Stockholm för att i analysdelen undersöka om det finns ett samband mellan vÄr beroende variabel och vÄra oberoende variabler.Resultat & slutsats: Resultatet av vÄr undersökning visar att medelvÀrdet pÄ företagens efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 Àr 55,08 %. Undersökning visar att det inte finns nÄgra statistiskt sÀkerstÀllda samband mellan den beroende och vÄra oberoende variabler.Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att undersöka andra oberoende variabler, göra en liknande undersökning igen om nÄgra Är samt att undersöka om hÄrdare sanktioner vid dÄlig efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 skulle förbÀttra efterlevnaden.Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att denna uppsats skall visa och belysa i vilken utstrÀckning företag noterade pÄ OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134..

Bakgrund: Fusioner har blivit en allt vanligare företeelse, inte minst bland svenska banker och försÀkringsbolag. VarumÀrken Àr ett annat aktuellt omrÄde och starka varumÀrken anses vara en av företagens viktigaste tillgÄngar. Stora forskarinsatser har gjorts om dessa tvÄ omrÄden men kunskapen om hur varumÀrken skall hanteras vid fusioner Àr fortfarande liten.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den varumÀrkesproblematik som uppstÄr vid en fusion hanteras av svenska bank- och försÀkringsföretag och utifrÄn detta ge en egen option pÄ hur denna hantering bör gÄ till.Genomförande: För att besvara syftet har vi utgÄtt ifrÄn litteratur och genomfört intervjuer med sex svenska bank- och försÀkringsföretag samt med tre varumÀrkeskonsulter och tre anstÀllda vid reklambyrÄer. UtifrÄn dessa intervjuer och den befintliga litteraturen har vi gett en egen option pÄ hur varumÀrkeshanteringen vid fusioner bör bedrivas.Resultat: Vad företag mÄste göra innan en fusion Àr att se över om de kÀrnvÀrderingar som finns i respektive varumÀrke gÄr att kombinera, samt om en lösning pÄ varumÀrkeshantering som Àr acceptabel bÄde för företagens anstÀllda och kunder kan nÄs. Kan en acceptabel lösning pÄ dessa frÄgor nÄs Àr en fusion möjlig.

I denna uppsats har jag försökt fÄ en uppfattning om hur kommun X skulle kunna anvÀnda sina studie- och karriÀrvÀgledare som en resurs för att utveckla personalutvecklingsarbetet gÀllande kommunens anstÀllda. UtifrÄn tankar om att samhÀllsresurser mÄste anvÀndas pÄ ett effektivt sÀtt och att vi alla mÄste vara mer flexibla i vÄra arbeten. DÄ mÄste förutsÀttningar finnas för att ha beredskap för, samt en vilja till, förÀndring. Med samhÀllsresurser menas frÀmst, i det hÀr fallet, mÀnniskor anstÀllda i kommun X. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur kommun X arbetar med personal- och verksamhetsutveckling i stora drag.

FrÄn och med den 1 januari 2005 ska alla noterade företag inom den Europeiska Unionen (EU) tillÀmpa internationellt enhetliga redovisningsstandarder (IFRS) vid upprÀttandet av koncernredovisning. Ett omrÄde dÀr förutsÀttningarna har förÀndrats vÀsentligt rör redovisning av företagsförvÀrv enligt IFRS 3. De nya reglerna stÀller betydligt högre krav pÄ redovisning av företagsförvÀrv Àn tidigare normgivning och avsikten med de strÀngare reglerna Àr att underlÀtta bedömningen av företagsförvÀrv för utomstÄende. Uppsatsens syfte Àr att redogöra för de förÀndringar som övergÄngen av redovisningsregler frÄn RR 1:00 till IFRS 3 har haft för svenska börsnoterade företag. VÄr ambition Àr att redogöra för övergÄngen till IFRS i fyra företag som genomfört företagsförvÀrv under 2005.