Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera vilka faktorer som Àr motiverande samt vilka belöningar som Àr av betydelse för de medarbetare som tillhör den yngre generationen vilken Àr född pÄ 70- och 80-talet.Metod: För att uppfylla vÄrt syfte och för att fÄ en bred teoretisk bakgrund har vi genomfört en litteraturstudie inom omrÄdena personalidé, motivation och belönings-system. Vi har Àven studerat tidigare empiriska under-sökningar som har utförts gÀllande den yngre genera-tionens vÀrderingar och attityder. Uppsatsen Àr av förstÄelsekaraktÀr och av den anledningen har vi nyttjat intervjuer som insamlingsmetod för vÄrt empiriska material.Resultat: VÄra slutsatser Àr att möjlighet till utveckling och lÀrande i en förÀnderlig arbetsmiljö, stimulerande arbetsuppgifter, god personalidé med bra vÀrderingar, individuell kompetensplanering, sjÀlvstÀndighet, social gemenskap, flexibilitet, samt utrymme för delaktighet och eget ansvar Àr viktiga faktorer för den yngre gene-rationen vid deras val av arbetsplats. Den yngre gene-rationen motiveras framförallt av utveckling, ett meningsfullt arbete, den rÄdande sociala gemenskapen och företagskulturen. Faktorer sÄsom lön, arbetsmiljö, trygghet, flexibilitet och balans i livet blir viktigare ju Àldre de blir.

I denna studie undersöks hur TP (Tetra Pak) genom högre grad av legitimitet kan förbÀttra sitt miljöarbete. För detta ÀndamÄl har TP:s miljöarbete undersökts bÄde ur ett internt och externt perspektiv men Àven ur ett uppifrÄn och ner-perspektiv. Legitimitet och nyinsitutionalism har anvÀnts som teoretiska verktyg i uppsatsen. VÄr analys Àr en fallstudie över TP:s miljöarbete. De slutsatser vi har kommit fram till baseras pÄ de resultat som erhÄllits genom bÄde interna och externa intervjuer.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och kartlÀgga hur socialpedagoger arbetar pÄ sÀrskilt boende. Studien belyser hur delaktighetsbegreppet Àr kopplat till lÀrande i vardagliga situationer för personer med funktionshinder. Studien fokuserar pÄ begreppen delaktighet och lÀrande samt hur socialpedagoger arbetar med detta. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr: Vad Àr socialpedagogernas roll pÄ gruppboenden? Hur arbetar socialpedagoger för att fÄ brukaren delaktig i vardagliga situationer pÄ gruppbostÀder? PÄ vilket sÀtt arbetar socialpedagoger med att frÀmja brukarens lÀrande i vardagsarbetet pÄ gruppbostÀder? Metoden i studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med grund i ett fenomenologiskt perspektiv.

Syftet med vÄr uppsats Àr att utreda var utrymme för subjektivitet finns nÀr svenska företag skall redovisa sin goodwillpost enligt de nya IFRS/IAS reglerna. Syftet Àr Àven att undersöka hur företagen skall göra för att minska subjektiviteten och göra redovisningen mer jÀmförbar enligt de grundlÀggande principerna. Vi har i vÄrt tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnd oss av en kvalitativ metod, denna har vi har valt för att fÄ en djupare förstÄelse för Àmnet. Det finns inte nÄgra befintliga teorier och dÀrför har vi utgÄtt frÄn verkligheten. Vi har arbetat med en öppen ansats utifrÄn ett förstÄende och förklarande syfte, en induktiv strategi.

Polisens beteende och förhÄllningssÀtt Àr stÀndigt ett aktuellt diskussionsÀmne. Vi har Ätskilliga gÄnger fÄtt höra hur cyniska poliser Àr och vi har ofta förbryllats över den negativa syn som allmÀnheten har gentemot kÄren. UtifrÄn egna reflektioner och erfarenheter i kombination med nyfikenhet har vi dÀrför valt att studera just cynism inom polisyrket. Syftet med vÄr studie Àr att försöka förstÄ om cynism förekommer och hur den i sÄ fall pÄverkar Polisens attityd och signalvÀrde.Vi har studerat Àmnet genom att tolka relevant litteratur samt genom att skicka ut en enkÀt till en svensk, medelstor Polismyndighet. Vidare har vi med ett par utvalda personer utfört uppföljande telefonintervjuer för att fÄ mer utvecklade och djupgÄende svar.Resultaten har genomgÄende varit nÄgotsÄnÀr av samma mÄtt men givetvis Àven med avvikelser.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur en företagsledning bör arbeta för att skapa goda förutsÀttningar för gÀsten att fÄ en helhetsupplevelse. För att avgrÀnsa vÄrt syfte har vi valt att titta nÀrmare pÄ Gröna Lunds organisation. Vidare har vi samlat empiri till studien utifrÄn tre perspektiv; konsulter, företagsledning och gÀster. För att nÄ ett resultat har vi genomfört kvalitativa intervjuer med personer som representerar de tre nÀmnda perspektiven, som sedan kompletterats med en litteraturstudie för att definiera relevanta begrepp. I analysen har vi sedan tolkat resultatet och tagit in litteratur för att till sist nÄ vÄra konklusioner.

VarumÀrken kan i dag vara allt frÄn Findus, Pampers och ICA till Lunds kommun.PÄ Lunds kommuns hemsida finns en lÀnk som heter "VarumÀrket Lund" dÀr man kan lÀsa om kommunens kÀnnetecken.VÄrt syfte har varit att identifiera vad som utgör Lunds varumÀrke, dels utifrÄn offentliga dokument, dels utifrÄn intervjuer med chefer i nyckelpositioner. Vi har Àven fokuserat pÄ hur kommunens förvaltningar sprider varumÀrket internt.Med termen "varumÀrket Lund" menar vi genomgÄende alla de kÀnnetecken, vÀrden och profileringar som Lunds kommun framhÄller. VarumÀrket rymmer en mÀngd olika begrepp vilket gör det relativt abstrakt och öppet för tolkning. Chefer som vi har intervjuat kÀnner alla till varumÀrket men anvÀnder inte alltid denna term. De arbetar i olika stor utstrÀckning med varumÀrket samt anammar dess innehÄll pÄ olika sÀtt beroende pÄ förvaltningens egen verksamhet..

Det saknas metoder att mÀta informationssÀkerhet inom företag och företagets tillgÄngar har förÀndrats frÄn ett fokus pÄ maskiner och rÄvaror till kunskap (intellektuellt kapital). Rapporten utforskar om det finns delar av företags intellektuella kapital som beskyddar företagets tillgÄngar och processer. Detta kapital kallas sÀkerhetskapital. Hur skulle företags informationssÀkerhet kunna tydliggöras genom dess intellektuella kapital och hur kan begrepp inom informationssÀkerhet och företagsvÀrdering hÀnga samman? Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen hur informationssÀkerhet Àr relaterat till intellektuellt kapital. Rapporten bygger pÄ litteraturstudier om intellektuellt kapital och informationssÀkerhet.

Uppsatsen behandlar Economic Value Added som ett vÀrderingsverktyg för företag. EVA Àr först och frÀmst ett internt styrmedel och prestationsmÄtt, framtagen av konsultfirman Stern & Stewart. Modellen har dock börjat nÀmnas mer och mer i vÀrderingssammanhang. Enkelt uttryckt bygger EVA pÄ att ge aktieÀgare och lÄngivare en skÀlig avkastning pÄ deras satsade kapital. RÀcker inte företagets avkastning till detta ÀndamÄl har ej en acceptabel prestationsnivÄ uppnÄtts.

Syfte: Syftet Ă€r att beskriva och analysera budgetprocessen i en kommun indelad i stadsdelsnĂ€mnder och speciellt diskutera budgetprocessen internt inom en stadsdelsnĂ€mnd. Metod: VĂ„r studie av budgetprocessen i Stadsdel Centrum Ă€r att karaktĂ€risera som en fallstudie. Teoretiska perspektiv: Litteraturen behandlar budgetprocessens olika delar. I huvudsak anvĂ€nds litteratur inriktad pĂ„ offentlig verksamhet. Även allmĂ€n företagsekonomisk litteratur anvĂ€nds dock för att visa pĂ„ skillnader mellan offentlig och privat verksamhet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur ett globalt management konsultföretag arbetar internt med kunskapsöverföring över landsgrÀnser av den svÄruttryckliga erfarenhetsbaserade kunskapen som en konsult innehar. Den kvalitativa data som anvÀnds i empirin samlades in genom intervjuer med anstÀllda pÄ fallföretaget Accenture. Resultatet av undersökningen visade att praktisk kunskap överförs genom formella sammankomster samt en ?learning by doing? modell dÀr konsulter av olika nationaliteter och grad av erfarenhet arbetar tillsammans pÄ olika projekt. Erfarenheter frÄn projekt samlas, lagras och överförs till databasen Knowledge Exchange, i en process dÀr den praktiska kunskapen transformeras till teoretisk kunskap och görs tillgÀnglig för hela företaget.

Syfte: Syftet Àr att analysera konsekvenserna av nedskrivningstestet och om detta kommer att leda till en mer rÀttvisande bild. För att uppnÄ detta ger vi en deskriptiv bild av förslaget samt redogör för skillnaderna gentemot det rÄdande redovisningssÀttet i Sverige. Metod: För att fÄ en förstÄelse för uppsatsomrÄdet har vi utgÄtt frÄn befintlig teori, genom att huvudsakligen undersöka lagar, rekommendationer samt förslaget ED 3. Vi har Àven gjort intervjuer med personer som har kunskap inom omrÄdet. Intervjuerna gjordes med utgÄngspunkt frÄn en kvalitativ metod pÄ grund av att uppsatsen i första hand föresprÄkar ett förstÄende syfte.

Inom Service Management, dyker problematisering kring prissÀttning av tjÀnster upp. LikvÀl ses den problematiken inom den grafiska- och konstnÀrliga branschen, en bransch som allt för ofta glöms bort i det sammanhanget. Kreatörers arbeten syns överallt runtomkring oss och deras arbete Àr av stor betydelse i dagens samhÀlle dÀr Design Management har kommit att bli allt viktigare.I den grafiska branschen finns ingen tydlig koppling som i den traditionella prissÀttningen dÀr produktionskostnad och pris samspelar. Det Àr betydligt besvÀrligare att sÀtta ett pris pÄ en kreatörs arbete dÄ det innefattar lÄngt mer Àn slutprodukten. Syftet med den hÀr studien att ta reda pÄ hur den problematiken ska kunna lösas för kreatörerna.Syskonen Brogren Àr en byrÄ inom grafisk designverksamhet och det allra största problemet de upplever Àr prissÀttningen.

Uppsatsens syfte Àr att granska företag noterade pÄ A-listan vid Stockholmsbörsen för att undersöka huruvida ersÀttningen till den VD hos dessa kan förklaras av företagets storlek, vinst, absolut kursutveckling och relativ kursutveckling ur ett aktieÀgarperspektiv. Undersökningen kommer att genomföras med kvantitativ induktiv ansats och grundar sig pÄ numerisk data och statistisk analys. Uppsatsen kommer att behandla samtliga företag vid Stockholmsbörsens A-lista, dÀr utlÀndska företag exkluderas. DÀrefter kommer en regressionsanalys att göras för att faststÀlla huruvida det föreligger ett samband mellan valda variabler. Av de undersökningar vi genomfört har vi kommit fram till att storleken pÄ företaget har den största pÄverkan pÄ VD:s fasta ersÀttning, men har Àven inverkan pÄ den rörliga ersÀttningen.

Idag Àr det fÄ som motsÀger sig att mÀnniskan Àr ansvarig för de klimatförÀndringar vi börjat uppleva. Globala överenskommelser visar sig vara svÄra att formulera men regioner sÄsom EU har infört handeln med utslÀppsrÀtter och allt fler enskilda nationer och verksamheter sÀtter nu upp egna mÄl för reduktioner av skadliga utslÀpp. Vissa verksamheter gÄr steget lÀngre och har skapat interna kompensationssystem för sina aktiviteters klimatkonsekvenser. Studien har med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersökt sex verksamheter i Sverige som frivilligt valt att klimatkompensera internt. HÀr presenteras bakgrunderna till det interna valet, hur arbetena utformats liksom vilka lÀrdomar som kan dras frÄn deras erfarenheter.