Extern marknadsföring anvÀnds av företag för att skapa en relation till sin omgivning. Att intern marknadsföring Àr minst lika viktig för detta ÀndamÄl Àr det inte alla som tÀnker pÄ. Genom att de anstÀllda har god förstÄelse för företagets identitet i form av mÄl, visioner och kultur, förmedlas dessa vÀrden till kunderna, precis som vid en lyckad extern reklamkampanj. Inom servicebranschen Àr intern marknadsföring ett sÀrskilt betydelsefullt begrepp dÄ ett serviceföretags personal i mÄngt och mycket kan ses som en del av produkten och dess identitet. En naturlig frÄga till följd av detta pÄstÄende Àr:- Hur arbetar företagsledare i svenska företag med intern marknadsföring för att stÀrka mÀrkesidentiteten internt? Genom en studie av tvÄ svenska serviceföretag Àmnar vi svara pÄ denna frÄgestÀllning.

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Dagens förÀnderliga vÀrld har medfört att en stor del av det vÀrde som skapas i företag idag sker i de immateriella tillgÄngarna som företagen har. VarumÀrken har funnits sedan lÄngt tillbaka och dess ursprungliga funktion var att locka till sig icke lÀskunniga arbetare som skickades ut för att göra hushÄllens inköp. Under medeltiden började varumÀrket anvÀndas för att sÀrskilja en tillverkares produkter frÄn andras. Denna funktion Àr en av varumÀrkets viktigaste Àven idag dÄ konkurrenter snabbt kan kopiera framgÄngsrika produkter och detta medför att varumÀrket har ett stort vÀrde för företagen. Det blir dÀrför viktigt för intressenter att fÄ tillgÄng till information om varumÀrken dÄ de har en vÀsentlig betydelse för företagen och det blir dÀrför nödvÀndigt att varumÀrket vÀrderas samt redovisas i Ärsredovisningar.

?The language of management is money?, har nÄgon sagt. I affÀrslivet gÀller det att veta vilka ÄtgÀrder som lönar sig. Vi har i vÄr uppsats fokus pÄ design som en strategisk resurs; skapande av mervÀrde. Kunskapsbaserade tillgÄngar, Àr mycket viktiga för företagens framgÄng i dagens hÄrda konkurrenssituation.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur organisationer inom banksektorn motiverar sina anstÀllda till att prestera och leverera de resultat som organisationen efterstrÀvar, samt om de anstÀllda upplever de metoder som anvÀnds som motiverande.Uppsatsens teoretiska referensram bestÄr av etablerade teorier inom omrÄdet arbetsmotivation. Uppsatsen beskriver fyra olika teorier; Maslows behovshierarki, Herzbergs tvÄfaktorteori, Vrooms förvÀntningsteori och Ryan och Decis sjÀlvbestÀmmande teori.En kvalitativ fallstudie pÄ Nordeas kundtjÀnstavdelning i Uppsala har genomförts, dÀr primÀrdata insamlats genom semistruktuerade intervjuermed chefer samt anstÀllda. SekundÀrdata har inhÀmtats frÄn litteratur, sÄsom tryckta lÀroböcker, samt vetenskapliga artiklar frÄn etablerade tidskrifter. De faktorer som mÀttes i intervjuerna grundade sig pÄ Herzbergs motivations- och hygienfaktorer, dÀr frÄgorna Àmnade undersöka hur det existerande belöningssystemet sÄg ut och de anstÀlldas uppfattning kring systemet.  För att motivera sina anstÀllda anvÀnder Nordea frÀmst immateriella belöningar som till exempel feedback och verbal uppmuntran.

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att ?ka kunskapen om journalisters upplevelser av m?tet med den offentliga sektorns organisationer, och vad som ?r de bakomliggande orsakerna till deras upplevelser. Teori: Teorier av Lundquist (2001) om tj?nstem?nnens lojalitetsdilemman samt agerande vid oegentligheter p? arbetsplatsen. ?ven tidigare forskning inom intraorganisatorisk tystnadskultur i offentliga organisationer anv?nds.

Kommunikation a?r oerho?rt viktigt, speciellt viktigt a?r det att kommunicera internt till organisationens ansta?llda ba?de innan, under och efter en kris har intra?ffat. Att ha bra relationer och dialog till vardags, kan vara avgo?rande fo?r hur en kris kommer att utveckla sig. Tidigare forskning inom kriskommunikation har fra?mst fokuserats pa? den externa aspekten, vilket medfo?r att det finns ett stort behov av forskning kring den interna kriskommunikationen.

Bakgrund: Sk?rmtid hos barn har ?kat markant de senaste ?ren. Idag har b?de sp?dbarn och sm? barn tillg?ng till sk?rm och den anv?nds till s?v?l avledning, underh?llning och som avlastning till f?r?ldrar. Specialistsjuksk?terskan inom barnh?lsov?rden tr?ffar m?nga barn och f?r?ldrar och har genom sitt h?lsofr?mjande uppdrag m?jlighet att arbeta proaktivt och informera f?r?ldrar och ge kunskap om sk?rmtid.

Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att öka förstÄelsen för hur varumÀrkeskapitalets dimensioner pÄverkas av en nedÄtgÄende vertikal brand-extension. Med en kvantitativ metod och en experimentell undersökning, med 440 svarande studenter, har vi belyst omrÄdet. Experimentet baserades pÄ en fiktiv lÄgprislinje för ett starkt varumÀrke inom dagligvaruhandeln, i vÄrt fall Uncle Ben?s. Den teoretiska referensramen kommer frÄn omrÄdena varumÀrkeskapital och brand-extension.

Syftet ? Syftet med denna uppsats Àr att studera hur MTG Radio och TV4 har valt att anvÀnda sig av grön marknadsföring. Vidare undersöker vi om företagen har ett helhetsperspektiv med den gröna marknadsföringen, det vill sÀga om de tydligt arbetar med miljöfrÄgorna bÄde externt och internt.Design/metodologi/tillvÀgagÄngssÀtt ? Efter en kort historisk bakgrund redogör vi för den teoretiska bakgrunden till hur företag bör utforma den gröna marknadsföringen sÄ att den effektivt nÄr ut till kunder. Vi studerar sedan tvÄ företag, MTG Radio och TV4, för att se hur dessa arbetar med grön marknadsföring.

Inom ekonomistyrning berörs den betydande aspekten angÄende företags formulering ochimplementering av en utformad strategi. Avsikten med strategier Àr att de ska vÀgleda företagför att de pÄ lÀmpligaste sÀtt ska uppnÄ sina ekonomiska mÄl. Det problem mÄnga företag oftabemöter Àr implementeringen av strategin. Företag lÀgger stora resurser pÄ formuleringen avstrategier men kontrollerar inte sedan i vilken utstrÀckning den utformade strategin faktisktimplementerades i verksamheten.För mÄnga företag har ocksÄ patent och immateriella tillgÄngar blivit en viktig faktor för attkonkurrera pÄ marknaden. Immateriella tillgÄngar innebÀr stora konkurrensfördelar, menalldeles för mÄnga företag Àr ouppmÀrksammade om dess styrkor.

Den hÀr uppsatsen handlar om HTF:s och Sif:s arbete med jÀmstÀlldhet och mÄngfald. Hur de som fackförbund Àr förebilder med möjlighet att pÄverka samhÀllet. Uppsatsens syfte Àr att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka och ge exempel pÄ hur förbunden arbetar med jÀmstÀlldhet och mÄngfald, internt mot de anstÀllda och externt mot medlemmar samt hur de hanterar sin roll som förebild. De frÄgor som jag stÀllt mig har varit följande; Vilka exempel pÄ skillnader finns det mellan retorik och praktik? Hur formuleras syftet med arbetet? Vad stÄr begreppen jÀmstÀlldhet och mÄngfald för, vilka attityder och instÀllningar finns? Vilka exempel pÄ olikheter finns det pÄ förbundens sÀtt att arbeta med frÄgor om jÀmstÀlldhet och mÄngfald? Uppsatsen Àr uppbyggd kring tanken om att organisationen och dess medlemmar interagerar och Äterskapar tankar om genus och mÄngfald.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur de ansvariga för jÀmstÀlldhetsarbetet pÄ Folksam arbetar med jÀmstÀlldhet. Syftet Àr Àven att undersöka vilka normer och kulturer som kan pÄverka deras jÀmstÀlldhetsarbete. Detta undersöks genom fyra stycken semistrukturerade intervjuer med tvÄ stycken som arbetar internt, med att fÄ just Folksam mer jÀmstÀllt, och tvÄ stycken pÄ Folksam som arbetar externt, med att fÄ andra företag bÄde i Sverige och utomlands att bli mer jÀmstÀllda. Slutsatsen Àr att respondenterna pÄ Folksam blir pÄverkade av normer frÄn till exempel politiken, för att politiken krÀver att de ska vara jÀmstÀllda, men ocksÄ för att deras kunder vill det. Det Àr Àven en lönsamhetsfrÄga samt en mÀnsklig rÀttighet och dÀrför vill de Àndra den rÄdande normen.