En affÀrsplan Àr ett nedskrivet formellt dokument som bland annat omfattar företagets affÀrsidé, mÄl, produktion, interna och externa intressenter, budget och finansiering. Samtliga undersökta institutioner med riktad rÄdgivning till entreprenörer föresprÄkar att affÀrsplanen upprÀttas för att öka företagets möjligheter till framgÄng. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur affÀrsplanen i dagslÀget anvÀnds av smÄföretag och dess externa intressenter, samt jÀmföra resultatet med rÄdgivning och tidigare forskning inom omrÄdet. Enligt teorin Àr affÀrsplanen av stor betydelse bÄde internt och externt. Internt kan affÀrsplanen till exempel verka som styrmedel och utvÀrderingsinstrument samt vid utvÀrdering av affÀrsidén.

En affÀrsplan Àr ett nedskrivet formellt dokument som bland annat omfattar företagets affÀrsidé, mÄl, produktion, interna och externa intressenter, budget och finansiering. Samtliga undersökta institutioner med riktad rÄdgivning till entreprenörer föresprÄkar att affÀrsplanen upprÀttas för att öka företagets möjligheter till framgÄng. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur affÀrsplanen i dagslÀget anvÀnds av smÄföretag och dess externa intressenter, samt jÀmföra resultatet med rÄdgivning och tidigare forskning inom omrÄdet. Enligt teorin Àr affÀrsplanen av stor betydelse bÄde internt och externt. Internt kan affÀrsplanen till exempel verka som styrmedel och utvÀrderingsinstrument samt vid utvÀrdering av affÀrsidén.

Bakgrund och problemformulering: IFRS har medfört att företag globalt ska bli mer jÀmförbara, men Àr Àven ett principbaserat regelverk vilket innebÀr mÄnga subjektiva bedömningar hos företagen. Detta gÀller exempelvis val av vÀrderingsmetod och nyttjandeperioder för materiella anlÀggningstillgÄngar. Till skillnad mot immateriella- och finansiella anlÀggningstillgÄngar har inte sÄ mÄnga nyheter tillkommit för materiella anlÀggningstillgÄngar, men Àven om utvecklingen gÄtt mot att andra tillgÄngar Àn materiella tagit mer plats sÄ Àr fortfarande de materiella anlÀggningstillgÄngarna en stor del av mÄnga företags balansrÀkning och viktiga. Redovisningen av materiella anlÀggningstillgÄngar regleras av IAS 16, men det tillkommer ett antal standarder som mÄste tas hÀnsyn till dÄ exempelvis vÀrdering eller nedskrivning ska göras.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att se vilka likheter och skillnader som finns mellan ett antal svenska noterade företag inom tillverkningsindustrin gÀllande redovisning och vÀrdering av materiella anlÀggningstillgÄngar. Författarnas syfte Àr Àven att belysa mer praktiska frÄgor och problem som kan uppkomma inom omrÄdet, samt se hur balansrÀkningarna utvecklats frÄn förr till nu.

AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess pÄverkan pÄ ett företag. Rebranding innebÀr förÀndring. NÀr ett företag genomgÄr denna förÀndring innebÀr det att de vill Àndra sin vision samt Àndra sitt budskap. FörÀndringen innebÀr Àven att företag vill hÄlla sig relevant i nutiden för att vara framgÄngsrik.Syfte ? Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmÀrket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.

Bakgrund: Br?stcancer ?r en global h?lsoutmaning som drabbar m?nga kvinnor. Enligt WHO diagnostiserades 2,3 miljoner kvinnor med br?stcancer under 2020. I Sverige f?r cirka 8 000 kvinnor varje ?r diagnosen br?stcancer.

Managementkonceptet CSR Àr ett komplext koncept med mÄnga definitioner som dras mellan att vara frivilligt och pÄtvingat för organisationerna. Uppsatsen fokuserar pÄ organisationer som Àr verksamma i VÀstra Götalandsregionen och jobbar för att skapa ett lÄngsiktigt hÄllbart nÀtverkande mellan organisationer. Uppsatsen Àmnar till att besvara varför organisationer arbetar med CSR och hur integrerat CSR Àr i deras verksamhetsstruktur utifrÄn ett internt och externt perspektiv. Uppsatsen syftar ocksÄ till att besvara hur utbytet fungerar mellan organisationer och hur de nyttjar den samverkan som vÀxt fram för att frÀmja deras egna CSR-arbete.Uppsatsen har genomförts genom en kvalitativ metod, dÀr 5 semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att samla in det empiriska materialet. Den teoretiska referensramen tar upp organisationernas motiv till att arbeta med hÄllbarhet, hur de kan arbeta med hÄllbarhet pÄ intern och extern nivÄ, strukturer och strategier vid tillÀmpning och de olika riktlinjerna för hÄllbarhet.Undersökningen har visat att hÄllbarhetsarbetet Àr unikt frÄn verksamhet till verksamhet eftersom CSR-arbetet Àr indelat i internt och externt perspektiv för att tillgodose bÄde organisationens och yttre intressenters förvÀntningar.

 Dagens ekonomi Àr i mycket större utstrÀckning Àn tidigare inriktad mot tjÀnst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förÀndring, det immateriella kapitalet Àr pÄ vÀg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. DÀrför Àr det viktigt att synliggöra denna förÀndring och anpassa redovisningen för att kunna skapa vÀl fungerade arbetsmetoder för företagen. MÄlet med redovisning Àr att redovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning. Vilka tillgÄngar som skall redovisas i balansrÀkningen för att ge en sÄ rÀttvisande bild som möjligt Àr en svÄr frÄga.Ett företags tillgÄngar kan vara bÄde materiella och immateriella. Kraven för att fÄ aktivera en utgift som en immateriell tillgÄng i balansrÀkningen Àr hÄrda.

AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess pÄverkan pÄ ett företag. Rebranding innebÀr förÀndring. NÀr ett företag genomgÄr denna förÀndring innebÀr det att de vill Àndra sin vision samt Àndra sitt budskap. FörÀndringen innebÀr Àven att företag vill hÄlla sig relevant i nutiden för att vara framgÄngsrik.Syfte ? Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmÀrket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.

Denna studie tar sin ansats i hur system och strategier för hantering av kunskap mynnar ut i olika hinder vid kunskapsöverföring inom managementkonsultföretag. Fallstudien bygger pÄ fyra managementkonsultföretag varav tvÄ tillÀmpar en codification strategi och de andra tvÄ tillÀmpar en personalization strategi.Alla företagen har mer eller mindre inslag av bÄda strategierna men tyngdpunkten ligger i en av dem medan den andra har ett understödjande roll i respektive företag. Av studien framgÄr att kunskapssystem och strategier hÀnger tÀtt ihop, och Àr beroende av vilken vikt företaget lÀgger vid att dokumentera och lagra kunskap.Beroende av vilken kunskapsstrategi företagen i fallstudien tillÀmpade stÀlldes de inför olika hinder. Codification strategin renderade i hinder i form av rapportering, informationens kvalitet, anvÀndarvÀnlighet i databasen samt medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom att dokumentera projekt. TillÀmpade företagen en personalization strategi stÀlldes företagen inför hinder i form av outtalad kunskap och medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom social interaktion som exempelvis sammantrÀden, telefonsamtal och e-post..

För att vara konkurrenskraftigt i dagens samhÀlle krÀvs det att företagen stÀndigtförbÀttrar sig, optimerar sina metoder och utvecklar sina produkter. FörbÀttringsprocesserna hos företagen sker till stor del i projektform. En intressant frÄgaatt undersöka Àr hur en projektgrupp skapas till ett internt utvecklingsprojekt. NÀr det kommer till skapandet av projektgruppen till ett förbÀttringsprojekt dyker det upp en del frÄgor som företaget mÄste ta stÀllning till, om vad som ska prioriteras. Vid valet av projektledare Àr det intressant att fördjupa sig i just vem som enligt företaget ÀrbÀst lÀmpad att fylla denna position.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskola och i f?rskoleklass uppfattar ?verg?ngen mellan verksamheterna f?r barn som uppvisar spr?klig s?rbarhet. Studien har genomf?rts utifr?n en fenomenografisk kvalitativ metod. Vidare har det i studien genomf?rts semistrukturerade intervjuer med sju informanter.

För drygt ett decennium sedan började marknaden för tryckpapper att vika. Den svenska pappers- och massaindustrin fick en ny annorlunda konkurrent genom introduktionen av till exempel smarta telefoner och surfplattor. Utvecklingen har medfört att svenska pappers- och massaföretag i högre utstrÀckning har börjat titta pÄ mer radikala innovationer i sin produktutveckling dÀr nya anvÀndningsomrÄden för trÀrÄvaran utforskas, en inriktning som krÀver kompetenser utöver de som bolagen besitter internt.Studiens syfte Àr att undersöka olika samarbetsformer inom svensk pappers- och massaindustri för att kartlÀgga vilka faktorer som varit, och Àr, framgÄngsrika för produktinnovationer. Ambitionen Àr ocksÄ att undersöka om det skett en förÀndring i samarbetenas karaktÀr under de senaste 25 Ären. De företag som deltagit i studien ÀrSCA, Södra Cell, Holmen/MoDo, Stora Enso, BillerudKorsnÀs och Rottneros samt ett antal samarbetspartner till dem.Resultaten visar att sÄvÀl samarbetsformer som vilka aktörer svensk skogsindustri samarbetar med har förÀndrats i stor utstrÀckning.

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur offentliga organisationer arbetar med att attrahera och behÄlla kompetenta medarbetare. Jag har stÀllt mig följande tvÄ frÄgor; Hur resonerar offentliga organisationer kring behovet av att arbeta med arbetsgivarvarumÀrket internt och externt? Vilka strategier anvÀnder offentliga organisationer i det interna och externa arbetet att attrahera och behÄlla medarbetare? UtifrÄn syftet för undersökningen har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med fem HR/personalstrateger och en kommunikatör i olika organisationer i offentlig sektor.Resultaten visar att de offentliga organisationer som deltog i undersökningen saknar en tydlig strategi att arbeta med sitt arbetsgivarvarumÀrke men har redan pÄbörjat ett aktivt arbete med att stÀrka det. Anledningen Àr att konkurrensen om medarbetare kan komma att intensifieras i framtiden och för att kunna attrahera och behÄlla kompetenta medarbetare behöver offentliga organisationer arbeta aktivt med sitt arbetsgivarvarumÀrke. Offentliga organisationer mÄste dock först kartlÀgga och analysera nulÀget och sina framtida behov.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur tvÄ företag inom energibranschen arbetar och kommunicerar Corporate Social Responsibility (CSR) internt. Vi har i vÄr studie undersökt, genom dels intervjuer och dels annat material, hur tvÄ kommunalt Àgda energiföretag arbetar med CSR, samt undersökt varför de arbetar som de gör. Vidare undersöks hur dessa företag kommunicerar CSR inom företaget och om det finns nÄgra skillnader och likheter i sÀttet att arbeta med CSR-frÄgor.Tidigare forskning indikerar att arbetet med CSR ser likartat ut för företag inom samma bransch. VÄrt resultat pekar dock pÄ att sÄ inte alltid Àr fallet. Anledningarna till att det kan se olika ut Àr flera.

Bakgrund och problemdiskussion: EfterfrÄgan pÄ svensk industridesign ökar. Trots detta har fortfarande omsÀttningen för svenska industridesignföretag varit lÀgre Àn nÀrliggande branscher. Lönsamheten för svenska industridesigners ökade heller inte nÀmnvÀrt efter den satsning regeringen gjorde pÄ design mellan Ären 2003-2005. HÀr Àr det nÄgot som haltar dÄ resurser förbrukas i för stor grad i förhÄllande till de inkomster rörelsen ger. Redovisningsinformation kan hÀr vara till hjÀlp dÄ den kan verka som ett kommunikationsmedel dels internt i företaget, dels externt.