Denna kvalitativa uppsats har studerat hur ett företag i Mellansverige arbetar med att internt vara en attraktiv arbetsgivare. Vidare har uppsatsen identifierat att företagets vÀrderingar har en viktig betydelse för det interna arbetet med employer branding. Företagets grundlÀggande vÀrderingar benÀmns kÀrnvÀrden och Àr nÄgot som genomsyrar hela verksamheten. PÄ grund av att företaget lÀgger stor vikt vid sina kÀrnvÀrden var vi intresserade av att ta reda pÄ hur företaget arbetar med dessa. Vi identifierade att företaget anvÀnder sig av olika kÀrnvÀrden internt och externt och ville dÀrför undersöka om detta skapade nÄgra problem för personalen.

Belöningar finns pÄ alla arbetsplatser, men sÀttet de tar sig uttryck pÄ kan vara mycket varierande. De kan vara av ekonomisk, materiell eller immateriell karaktÀr och har alla till uppgift att motivera de anstÀllda. Ekonomiska belöningar Àr belöningar i form av pengar och kan exempelvis utgöras av en bonus. Materiella belöningar innebÀr en kostnad för företaget men utdelas i annan form Àn pengar till de anstÀllda, exempelvis genom studieresor eller personalfester. Immateriella belöningar, sÄsom feedback eller en befordran, utgör ingen kostnad för företaget utan delas ut för att motivera pÄ ett psykologiskt och socialt plan.

Bakgrund: Av tradition har det funnits tvÄ redovisningsmodeller i de industrialiseradelÀnderna, den anglosaxiska respektive den kontinentala. USA Àr ett exempel pÄ ett landdÀr man tillÀmpat den anglosaxiska modellen medan man i Sverige sedan lÀnge hartillÀmpat den kontinentala. Under senare Är har den anglosaxiska redovisningsmodellenkommit att dominera över den kontinentala. Sedan januari 2005 gÀller inom EU ett nyttregelverk som svenska noterade koncernbolag har att följa, vilket Àr framtaget av IASB.Detta har medfört tÀmligen stora förÀndringar i redovisningsarbetet. I USA harmotsvarande regelverk framtaget av FASB tillÀmpats sedan 2002, vilket bidragit till attman dÀr har större erfarenhet av de nya bestÀmmelserna och kunnat fÄ fram en merinarbetad praxis bland företagen.

Studiens syfte Àr att utifrÄn tvÄ företags perspektiv, utforska innebörder i Employer Branding som fenomen och begrepp samt hur detta relaterar till arbete med Human Resources. Avsikten Àr vidare att belysa arbetsmarknadens utveckling med fokus pÄ immateriella vÀrden och flexibilitet, i förhÄllande till begreppet Employer Branding. Arbetsmarknadens utveckling skapar, vad Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg (2006) beskriver som ?det nya arbetslivet? vilket prÀglas av bland annat ökade krav pÄ flexibilitet för sÄvÀl individer som organisationer. En effekt av det nya arbetslivet Àr enligt Allvin et al.

Uppsatsen behandlar den framgÄngsrika affÀrsformen merchandising utifrÄn ett rÀttsligt perspektiv. Den för denna uppsats relevanta betydelsen av begreppet kan formuleras enligt följande; Merchandising Àr metoder för att Ästadkomma försÀljning och marknadsföring av artfrÀmmande produkter, genom att utnyttja det kommersiella vÀrdet i en immateriell tillgÄng. Karakteriserande för merchandising Àr det sekundÀra utnyttjandet av den immateriella rÀttigheten, vilket innebÀr att merchandisingprodukten tillhör en annan varusfÀr Àn den som ursprungligen förknippats med det immateriellt skyddade objektet. Merchandising bygger pÄ licensiering och affÀrsformen för med sig sÀrskilda fördelar. För licensgivaren kan merchandising generera inkomster i form av försÀljningsroyalties och samtidigt ge tillgÄng till en ny produktmarknad, till en relativt lÄg kostnad och risk.

För att kunna upphandla ett elsystem med erforderlig prestanda till en havsbaserad vindkraftpark krÀvs att köparen stÀller krav pÄ sÀljaren. För att kunna göra detta krÀvs att ett antal utredningar görs. För detta behöver bl.a. ett internt kabelnÀt designas. En kabels vÀxelströmsresistans bestÄr av en likströmskomponent och en tillsatskomponent.

Arbetsmarknaden har den senaste tiden utvecklats frÄn tung industri till mer tjÀnsteinriktade verksamheter dÀr det intellektuella kapitalet fÄtt en allt större betydelse. Dagens redovisningsregler, som innebÀr svÄrigheter att redovisa immateriella tillgÄngar, gör det svÄrt för företagen att redovisa en rÀttvisande bild av företagets vÀrde. Problemet har lett till att mÄnga företags bokförda vÀrde skiljer sig markant frÄn marknadsvÀrdet. IstÀllet lÀmnar mÄnga företag idag en omfattande kompletterande information om det intellektuella kapitalet för att förmedla företagets verkliga vÀrde till intressenterna. Syftet med denna uppsats var att belysa analytikernas behov av information om det intellektuella kapitalet vid företagsvÀrdering.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer som utsÀtts för negativ publicitet bör kommunicera med medarbetarna, för att bibehÄlla deras förtroende för organisationen. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie dÀr vi samlat in vÄr empiri genom semistrukturerade intervjuer. UpprÀttandet av en dialog Àr det effektivaste kommunikationsmedlet för att kommunicera med medarbetare. För stora organisationer Àr det svÄrt att upprÀtta en genomgÄende dialog pÄ alla nivÄer, och Àven om den i viss mÄn förekommer i den dagliga kommunikationen, sÄ uppstÄr svÄrigheter nÀr negativ publicitet ska kommuniceras pÄ ett internt plan. Trots att begrÀnsade resurser kan hindra optimal kommunikation vid negativ publicitet, Àr det viktigt att ledningen inte tiger, utan kommenterar det intrÀffade.

Grunden i svensk insolvenslagstiftning utgörs av konkurslagen. Lagen om företagsrekonstruktion trÀdde i kraft för ett drygt decennium sedan och syftar till att rÀdda verksamheten och göra den lönsam igen. Ett effektivt saneringsförfarande kan bidra till att upparbetade vÀrden kan behÄllas inom företaget och att verksamheten genom vissa ingripanden, som till exempel byte av företagsledning, effektivare produktion eller andra effektiviserande ÄtgÀrder kan omorganiseras och Äter bli lönsam. Framför allt kan detta förfarande rÀdda arbetstillfÀllen och bibehÄlla immateriella vÀrden som exempelvis upparbetad goodwill eller know-how, vilka ofta utanför sitt sammanhang knappast kan tillmÀtas nÄgot vÀrde. Lagen har dock inte haft den genomslagskraft som avsetts och kritik har riktats mot den nuvarande lagstiftningen.I Tyskland finns sedan 1 januari 1999 en enhetlig insolvensordning i vilken motsvarigheterna till konkurslagen och lagen om ackordsförfarande slogs ihop.

Tidigare var ett företags vÀrde i de flestas ögon detsamma som de finansiella tillgÄngarna. Idag har dock allt fler fÄtt upp ögonen Àven för de ?mjuka? delarna av företaget, sÄsom exempelvis varumÀrke, rykte och personalens kompetens. Detta blir speciellt tydligt i de företag dÀr de huvudsakliga tillgÄngarna Àr immateriella. Företag med en lÄg andel fysiska tillgÄngar har ofta en stor skillnad mellan marknadsvÀrde och bokfört vÀrde.

Bakgrund och problem: Redovisning av immateriella tillgÄngar har lÀnge varit ett omdebatterat Àmne. SamhÀllet gÄr mot mer och mer kunskapsbaserad produktion och resurser av immateriell karaktÀr utgör en central roll i företagens ekonomiska situation.Forskning har visat att resurser i form av forskning och utveckling anses vara viktiga resurser och av stor betydelse för företagens tillvÀxt. DÀrför ligger denna studies fokus pÄ redovisning av forsknings- och utvecklingsutgifter. Problematiken pÄ detta omrÄde Àr frÀmst kopplad till om utgifter för denna typ av arbete ska aktiveras i balansrÀkningen eller kostnadsföras i takt med att de uppkommer.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att tydliggöra för anvÀndare av Ärsredovisningar hur svenska noterade elektronik- och maskintillverkare hanterar utgifter för forskning och utveckling i dess redovisning inom ramen för International Financial Reporting Standrards (IFRS). FrÄgestÀllning:? Hur presenteras utgifter för FoU i Ärsredovisningen hos svenska maskin- och elektroniktillverkare?? Hur hanteras redovisningsvalet omedelbar kostnadsföring kontra aktivering?Metod: Sex stora företag inom vald bransch har studerats.

Denna studie utreder ifall big bath förekommer i företag pÄ Stockholmsbörsen. Big bath Àr en form av resultatmanipulering dÀr ledningen justerar resultatet för att gynna sina egenintressen genom att exempelvis göra stora nedskrivningar. Tidigare studier har bevisat att big bath förekommer nÀr det sker förÀndringar i företags ledning. Undersökningens syfte var att studera om verkstÀllande direktörer i svenska börsnoterade bolag genomfört stora nedskrivningar av immateriella tillgÄngar under sitt första Är som ledare för bolaget. Om sÄ var fallet tyder det pÄ att VD:n genomfört ett big bath ett Är för att gynna kommande Ärs resultat.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka vilka motiv ett kunskapsföretag kan ha för att behÄlla hela sin rekryteringsprocess internt istÀllet för att outsourca den. I uppsatsen har vi utgÄtt frÄn en tolkande ansats och har dÀrför anvÀnt oss av den kvalitativa och abduktiva metoden samt genomfört semistrukturerade intervjuer. UtifrÄn vÄr analys av empirisk data och valda teorier har vi resonerat om att Nimetöns rekryteringsprocess inte kan kategoriseras som kÀrnkompetens. Eftersom Nimetön Àr ett kunskapsföretag Àr det dock troligt att rekryteringen Àr nÀra kopplad till human kapitalet, som Àr företagets kÀrnkompetens. DÀrmed anser vi att det skulle kunna vara en av anledningarna till att företaget valt att behÄlla rekryteringen internt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka nytillsatta förstalinjes chefers upplevelser i en nyskapad tjÀnst, som benÀmns funktionschef, med 50 procent arbete i produktionen och 50 procent chefsuppgifter. Cheferna har tilltrÀtt tjÀnsten internt och har ingen erfarenhet av ledarskap sen tidigare. Uppsatsen bygger pÄ nio intervjuer och materialet analyserades genom en grundlÀggande kvalitativ metod. Resultatet visar att funktionscheferna upplever det positivt att ha blivit internt tillsatt till tjÀnsten dÄ de har en större förstÄelse för myndigheten och arbetsuppgifterna samt en kÀnnedom om sina medarbetare. Funktionscheferna upplever att en tjÀnst med tvÄ befattningar, arbete i produktionen och chefsuppgifter, Àr positivt för egen utveckling och gynnar arbetsgruppen och myndigheten.

Through this study we want to enlighten how different companies work with their internal branding and how well they succeed in this process. We also want to examine if there are any differences in this work depending on the companies market position. Following question is used to investigate this process;- In what way and how well are companies working, depending on market position to implement and maintain their work with the internal brand?For the study a theoretical model was created based on our existing theory. The model contains three main variables; create, communicate and uphold; i.e.