Sökresultat:
801 Uppsatser om Internt skadestćndsansvar - Sida 28 av 54
UtvÀrdering av SBAR som kommunikationsverktyg vid överrapportering av patienter
ABSTRAKTBakgrund: HÀlso- och sjukvÄrden Àr en komplex och riskfylld arbetsmiljö dÀr det stÀndigt överförs stora mÀngder kritisk information mellan patienter, sjuksköterskor och lÀkare. Ineffektiv kommunikation mellan vÄrdpersonal Àr en bidragande faktor till mÄnga skador som drabbar patienter i vÄrden. Syftet med denna studie var att undersöka anvÀndandet av SBAR som kommunikationsmall vid överrapportering av patienter. Metoden som anvÀndes var kvantitativ observationsstudie med strukturerade enkÀtfrÄgor till deltagarna. Totalt 37 observationer genererade i 111 enkÀter dÄ tre bedömningar gjordes vid varje överrapportering; observatörens, sÀndarens och mottagarens.
KvalitetssÀkras intern kontroll via en ?kod? för svensk bolagsstyrning?
Börsnoterade bolag har ett stort ansvar att förvalta bolaget och skapa ett förtroende ut mot aktieÀgarna. Kraven har skÀrpts pÄ hur företag skall organisera och rapportera hela kedjan av bolagets styrning och interna kontrollsystem. För att förbÀttra den svenska bolagsstyrningen och dess interna kontroll, frÀmja förtroendet för nÀringslivet har ett förslag till ?kod? för bolagsstyrning presenterats, Svensk Kod för Bolagsstyrning. Studiens syfte Àr att beskriva ett antal börsnoterade företags uppfattningar kring god intern kontroll samt huruvida dessa företag anser att den interna kontrollen kan kvalitetssÀkras via Svensk kod för Bolagsstyrning, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.
Hen - En pragmatisk, praktisk sprÄkreform eller ett politiskt stÀllningstagande?
Denna uppsats Àr en studie av hur Socialstyrelsen och FörsÀkringskassan hanterar ordet hen med sÀrskilt fokus pÄ Ätta medarbetares attityder till ordet och vilka ideologier dessa bottnar i. Metoden Àr kvalitativa forskningsintervjuer och mejlintervjuer dÀr medarbetarna har fÄtt resonera kring hur de stÀller sig till ordet och till att anvÀnda det pÄ sin respektive myndighet. Ytterligare tvÄ komponenter har i enlighet med Bernard Spolskys teori om sprÄkpolicies, undersökts - den explicita sprÄkvÄrden med avseende pÄ hen samt om ordet förekommer i sprÄkbruket internt och externt pÄ myndigheterna. För tydlighetens skull Àr uppsatsens analysdel indelad efter dessa tre komponenter: den explicita sprÄkvÄrden, attityder och ideologier och sprÄkbruket. Informationen om den explicita sprÄkvÄrden och det interna och det externa sprÄkbruket bygger frÀmst pÄ informanternas egna erfarenheter och observationer.
Basel II - redovisnings - och rapporteringseffekter för banker i Sverige
Titel: Basel II, redovisnings - och rapporteringseffekter för banker. Seminariedatum: 2007-06-07 Ămne/kurs: FEK 591. Magisteruppsats i redovisning. 10 p (15 ECTS). Författare: Lourdes Bendeck Berrios och Sofie Elving Handledare: Ek.
Att sÀga ifrÄn - ett sÀtt att utvecklas? : En studie om varför uppstÄr populism i KungÀlvs kommun?
  Den hÀr fallstudien försöker beskriva uppkomsten av populism i KungÀlvs kommun. Innan valet 2010 fanns inga aktiva populistiska partier i KungÀlvs kommunfullmÀktige, efter valet 2010 hade drygt var 10:e invÄnare i kommunen röstat pÄ ett populistiskt parti och efter valet finns det numera tvÄ aktiva populistiska partier i kommunen, Sverigedemokraterna och Utvecklingspartiet.Den hÀr studien riktar sig frÀmst mot att undersöka existensen av Utvecklingspartiet, eftersom jag drar slutsatsen att Sverigedemokraternas intÄg i kommunfullmÀktige beror pÄ rikstrenden, dÄ det saknas en kommunal politik.  Utvecklingspartiet uppstod som effekter av ett internt politiskt brÄk inom Moderaterna och som ett resultat av olika uppfattningar om hur kommunen bör ledas och organiseras. Uppsatsen tar med hjÀlp av kÀnda forskare som Erlingsson, Panizza och Peters fram orsaker till varför de kommunala partierna har ?misslyckats? med styret, som gjort att tvÄ nya partier har fÄtt grogrund och lyckats etablera sig.    Orsakerna har bland annat visat sig vara att den nya organisationsmodellen POF har givit uttryck för mÄnga olika Äsikter om hur kommunen skall agera samt att en avsaknad av policys kring hur den politiska dialogen skall praktiseras har givit uttryck för missnöje bland politikerna. Detta missnöje Àr grunden för skapandet av Utvecklingspartiet och det tillsammans med redan existerande kommunala ?misslyckanden?, olika projekt som har retat upp olika delar av kommunens invÄnare i sakfrÄgor, har utvecklat populismen inom KungÀlvs kommun..
Val av avskrivningsmetod & införande av komponent-avskrivningar K3 : En studie pÄ kommunala energibolag
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur kommunala energibolag resonerar vid val av avskrivningsmetod samt hur kommunala energibolag har förberett sig inför införandet och hur de förhÄller sig till implementeringen av komponentavskrivningar.Teorier: De teorier som anvÀnts i uppsatsen finner vi vara relevanta och applicerbara utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar. Vi har bl.a. anvÀnt oss av Burns & Scapens ramverk som ingÄr i den institutionella teorin, vilket Àr den teori som studien utgÄtt ifrÄn.Metod: Studien utgÄr ifrÄn den kvalitativa ansatsen med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer och dokumentgranskning.Empiri: Empirin innefattar intervjuer med 5 kommunala energibolag inkluderande granskning av relevant dokumentation.Slutsatser: Studien har visat att de kommunala energibolagen upplever avskrivningsval som en svÄrbedömd process som prÀglas av en inre tröghet pÄ grund av pÄverkande faktorer och inrotade regler och rutiner. I och med tolkningen och införandet av BFNs regelverk avseende komponentavskrivningar har ett internt motstÄnd byggts upp pÄ grund av svÄra och godtyckliga bedömningar. Detta har bidragit till en spretighet, vilket har pÄkallat behovet av tydligare rekommendationer och direktiv.
Kunskapsspridning vid arbete i projektform : En fallstudie pÄ E.ON VÀrme Sverige
Bakgrund och problem: I dagens samhĂ€lle vĂ€ljer mĂ„nga företag att driva sina verksamheter i projektform. Ăven kunskapshantering har blivit en viktig frĂ„ga, speciellt inom projekt. E.ON VĂ€rme Sverige beskrev att de inte hade nĂ„got system för kunskapsspridning mellan projekt. De beskrev Ă€ven att de hade en databas dĂ€r slutrapporter frĂ„n projekt med lĂ€rdomar lagrades. Databasen var dock inte organiserad och utnyttjades inte heller av de anstĂ€llda.Syfte: Syftet med vĂ„r studie Ă€r att ge ett förslag pĂ„ hur E.ON VĂ€rme Sverige kan forma ett system för att kommunicera lĂ€rdomar frĂ„n projekt vidare i organisationen.Metod: Vi har gjort en fallstudie pĂ„ företaget E.ON VĂ€rme Sverige AB.
Kvalitetskontroll inom revisionen - en oberoende granskning?
Problem UtgÄngspunkten för kvalitetskontrollen Àr EG-kommissionens rekommendation av den 15 november 2000 om kvalitetssÀkring av lagstadgad revision i Europeiska unionen och tar sikte pÄ alla kvalificerade revisorer som Àr ledamöter av FAR respektive SRS och deras tillÀmpning av god revisionssed och god revisorssed. De större byrÄerna har ofta ett byrÄinternt kvalitetskontrollsystem och FAR/SRS utför granskning av detta och substansgranskningen av enskilda revisorer görs av kollegiala kontrollanter. Hos en mindre revisionsbyrÄ finns sÀllan nÄgot internt kvalitetskontrollsystem utvecklat. FAR/SRS kontrollanter utför dÄ substansgranskning av revisorns arbete genom hela revisionsprocessen. Efter utförd kvalitetskontroll avger kontrollanten en rapport till den aktuella byrÄn och till KvalitetsnÀmnden medan en kollegial kontrollant rapporterar till kontorschefen.
Mobilt motorförbrÀnningsanalysverktyg : Baserat pÄ varvtalsvariationerna hos vevaxeln
Detta examensarbete har utförts pÄ Saab Automobile AB i SödertÀlje pÄ gruppen förfunktion och prestanda. Arbetet har bestÄtt i att specificera, bygga och verifiera enmobil mÀtutrustning (hÄrd- och mjukvara) som baserat pÄ vevaxelnsvarvtalsvariationer relativt motorblocket, bland annat skall ge vÀrden pÄförbrÀnningsstabilitet, momentant resulterande moment samt momentant ochmedelvÀrdesbildat (IMEP - Indicated Mean Effective Pressure) cylindertryck.Utrustningen Àr tÀnkt anvÀndas vid provning och utvÀrdering av bilarnas motorer ifÀlt. Den stora fördelen med verktyget Àr att det kan möjliggöra upptÀckten aveventuella fel och problem som inte uppstÄr i provcell utan enbart vid körning pÄ vÀg.En annan fördel med verktyget Àr att enklare mÀtningar som för tillfÀllet krÀverkostsam och tidskrÀvande körning i provcell, kan utföras med en relativt billigutrustning som Àr snabb och enkel att rigga samt endast krÀver en person förmÀtning/utvÀrdering.Det slutgiltiga mÄlet med utrustningen Àr att den skall fungera pÄ alla mÀrken ochtyper av motorer samt kunna ge vÀrden pÄ bland annat förbrÀnningsstabilitet, IMEPoch cylinderindelat arbetstillskott med acceptabel noggrannhet.Den första versionen av mÀtutrustningen, resultatet av detta examensarbete, bestÄr avhÄrd- och mjukvara som med hjÀlp av tvÄ stycken högupplösta pulsgivare verkande pÄsvÀnghjulets kuggkrans, samlar in och utvÀrderar mÀtvÀrden pÄ vevaxelnshastighetsvariationer för en rak fyrcylindrig motor. Eftersom relevanta delar (hÄrdvaraoch utvÀrderingsprogram) bygger pÄ inom Saab kÀnd teknik, finns det godamöjligheter att fortlöpande anpassa samt utveckla utrustningen internt inom Saab..
Vistelsen pÄ Ronald McDonald Hus : PÄverkar vistelsens lÀngd hur nöjda förÀldrarna Àr med den fysiska och psykosociala boendemiljön?
Ronald McDonald Hus Àr en ackommodering som ger familjer med sjuka barn möjlighet att kunna bo och uppleva en hemlik miljö samtidigt som deras barn vÄrdas pÄ sjukhuset. Syftet med studien var att undersöka om det förelÄg nÄgot samband mellan vistelsens lÀngd pÄ Ronald McDonald Hus och hur nöjda förÀldrarna var avseende den fysiska och psykosociala boendemiljön. Vistelsens lÀngd i denna studie definierades som ?mindre Àn tre nÀtter? och ?mer Àn tre nÀtter.? Metoden var en komparativ och kvantitativ enkÀtstudie. Konsekutivt urval anvÀndes för att rekrytera deltagare.
Produktkalkylering inom omrÄdet fjÀrrvÀrme pÄ ett kommunalÀgt energibolag
En verksamhet strÀvar efter att uppnÄ en viss effektivitet. För att det ska vara möjligt mÄste verksamheten styras, det vill sÀga planeras, samordnas och kontrolleras. Företag kan idag vÀlja att jobba med olika styrmedel. Ett av det mest anvÀndbara styrmedlet Àr produktkalkylering. Produktkalkylering anvÀnds bland annat för att bestÀmma pris pÄ produkter, lönsamhetsberÀkning, kostnadskontroll och produktval.
Energieffektiv ventilation
Syftet med detta examensarbete Àr att konkretisera och visa pÄ de grundlÀggande problemen med inomhusklimatet i BrogÄrdsfabriken i Vetlanda, för att utifrÄn detta komma fram med ÄtgÀrdsförslag för att minska dem. Detta samt att utreda möjligheterna att ta till vara den i fabriken internt genererade överskottsvÀrmen och minska energianvÀndningen.Arbetet har skett i ett top-down-perspektiv, vilket betyder att fabriken ses som ett slutet system dÀr tillförd energi in i systemet stÀlls mot bortförd energi ut ur systemet. Stor del av arbetet har bedrivits i simuleringsprogrammet IDA ? Indoor Climate and Energy till vilket data samlats in genom fysiska mÀtningar i fabriken och genom intern dokumentation pÄ företaget.Problemen med inomhusklimatet för de anstÀllda ute i produktionen Àr av olika karaktÀr i olika delar av fabriken och varierar Àven i intensitet beroende pÄ vilken tid pÄ Äret som studeras. Dock Àr de bakomliggande orsakerna till problemen alltid desamma.
Employer branding pÄ Q-Med : En fallstudie i hur företagsspecifika vÀrden förmedlas till potentiella och befintliga medarbetare
Sammanfattning"Employer branding pÄ Q-Med ? En fallstudie i hur företagsspecifika vÀrden förmedlas till potentiella och befintliga medarbetare"Datum: 19 januari, 2011NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för hÄllbar samhÀlls? och teknikutveckling, HST, MÀlardalens HögskolaFörfattare: Erik Ljungmark 29 januari 1980, Stina Nilsson 25 april 1983Titel: Employer branding pÄ Q-Med ? En fallstudie i hur företagsspecifika vÀrden förmedlas till potentiella och befintliga medarbetareHandledare: Sara MelénNyckelord: Employer branding, arbetsgivarvarumÀrke, företagsspecifika vÀrdenFrÄgestÀllning: Vilka företagsspecifika vÀrden avser Q-Med att förmedla till potentiella och befintliga medarbetare? Vilka strategier anvÀnder Q-Med i sitt arbete med employer branding?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva hur det medicintekniska företaget Q-Med arbetar med employer branding, bÄde internt och externt, samt beskriva hur deras employer branding-process ser ut.Metod: Undersökningen bestÄr av en kvalitativ fallstudie baserad pÄ sekundÀra och primÀra kÀllor. Insamlad primÀrdata utgörs av intervjuer med representanter frÄn fallföretaget. Utöver fallstudien har sakkunniga inom omrÄdet employer branding intervjuats.Slutsats: Studien visar att Q-Med avser att förmedla vÀrdeorden affÀrsmÀssighet, enkelhet och nytÀnkande till potentiella och befintliga medarbetare. Dessa vÀrdeord ska Äterspegla Q-Meds företagsspecifika vÀrden.
En undersökning om tillvÀxtsvÄrigheter bland smÄföretagare i GÀvle kommun
ProblemomrÄde: Svenskt NÀringslivs sammanstÀllningar av Sveriges kommuners företagsklimat visar att GÀvle kommun har ogynnsamma förutsÀttningar för smÄföretagare att utveckla och öka sin tillvÀxt. I och med de smÄ företagens betydelse för att skapa arbetstillfÀllen kan en grundlÀggande uppfattning antas att GÀvle kommun, med dess höga arbetslöshet och ofördelaktiga företagsklimat, drastiskt bör förÀndra den situation som idag rÄder. Metod: Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kvalitativ telefonintervju-undersökning med semistrukturerade frÄgor. Urvalet av respondenterna Àr genomfört ur ett bekvÀmlighetsurval och har bestÄtt av smÄföretagare i GÀvle kommun ifrÄn flertalet olika branschomrÄden sÄsom bygg, ekonomi, telemarketing och detaljhandelsbranschen. Resultat: Under och genom studien identifierades fyra tillvÀxthinder, tvÄ av intern karaktÀr och lika mÄnga dÀrtill externa.
Lika kön leka bÀst? : en historiskt jÀmförande genusperspektivsanalys pÄ skolan dÄ och nu
Den hÀr uppsatsen handlar om HTF:s och Sif:s arbete med jÀmstÀlldhet och mÄngfald. Hur de som fackförbund Àr förebilder med möjlighet att pÄverka samhÀllet. Uppsatsens syfte Àr att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka och ge exempel pÄ hur förbunden arbetar med jÀmstÀlldhet och mÄngfald, internt mot de anstÀllda och externt mot medlemmar samt hur de hanterar sin roll som förebild. De frÄgor som jag stÀllt mig har varit följande; Vilka exempel pÄ skillnader finns det mellan retorik och praktik? Hur formuleras syftet med arbetet? Vad stÄr begreppen jÀmstÀlldhet och mÄngfald för, vilka attityder och instÀllningar finns? Vilka exempel pÄ olikheter finns det pÄ förbundens sÀtt att arbeta med frÄgor om jÀmstÀlldhet och mÄngfald? Uppsatsen Àr uppbyggd kring tanken om att organisationen och dess medlemmar interagerar och Äterskapar tankar om genus och mÄngfald.