Hen - En pragmatisk, praktisk språkreform eller ett politiskt ställningstagande?
Denna uppsats är en studie av hur Socialstyrelsen och Försäkringskassan hanterar ordet hen med särskilt fokus på åtta medarbetares attityder till ordet och vilka ideologier dessa bottnar i. Metoden är kvalitativa forskningsintervjuer och mejlintervjuer där medarbetarna har fått resonera kring hur de ställer sig till ordet och till att använda det på sin respektive myndighet. Ytterligare två komponenter har i enlighet med Bernard Spolskys teori om språkpolicies, undersökts - den explicita språkvården med avseende på hen samt om ordet förekommer i språkbruket internt och externt på myndigheterna. För tydlighetens skull är uppsatsens analysdel indelad efter dessa tre komponenter: den explicita språkvården, attityder och ideologier och språkbruket. Informationen om den explicita språkvården och det interna och det externa språkbruket bygger främst på informanternas egna erfarenheter och observationer. Materialet består av 6 kvalitativa forskningsintervjuer på drygt 256 minuter samt två mejlintervjuer. Analysen visar att det inte bedrivs något explicit språkvårdsarbete på myndigheterna med avseende på hen. Vill medarbetarna uttrycka sig könsneutralt rekommenderas de att skriva han eller hon eller den. Ingen av myndigheterna har någon officiell hållning vad gäller hen men medarbetare rekommenderas att undvika hen så länge det finns risk för att provocera mottagaren. Analysen visar också att majoriteten av informanterna är positivt inställda till ett könsneutralt pronomen men att det inte nödvändigtvis måste vara ordet hen som fyller den funktionen. De negativa attityderna till hen lägger många av informanterna hos andra människor.