Sökresultat:
801 Uppsatser om Internt skadestćndsansvar - Sida 24 av 54
InternetenkÀter, en vÀl fungerande datainsamlingsmetod?
Internet har förÀndrat samhÀllet i grunden och har pÄverkat de flesta omrÄden man kan tÀnka sig pÄ nÄgot sÀtt. Ett av de pÄverkade omrÄdena Àr samhÀllsvetenskaplig datainsamling. Med hjÀlp av internet och teknisk apparatur finns det idag fler valmöjligheter vid val av datainsamlingsmetod Àn nÄgonsin tidigare. Studien undersöker hur internetenkÀter fungerar som datainsamlingsmetod inom omrÄdena bortfall, internt bortfall samt ur ett tids- och kostnadsperspektiv. Likt flera tidigare undersökningar av internetbaserade datainsamlingsmetoder jÀmförs resultaten frÄn en internetenkÀt med resultaten frÄn en pappersenkÀt för en population delad i tvÄ identiska grupper med en experimentell design.
Att mÀta mÀnniskor - En fallstudie pÄ ett nordiskt byggföretag
SammanfattningExamensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid MÀlardalens Högskola, Kandidatuppsats i ekonomistyrning, vÄrterminen 2008.Datum: 2008-06-04NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hpFörfattare:Carolina Ampuero och Martin Sloberg.Titel: Att mÀta mÀnniskor ? en fallstudie pÄ ett nordiskt byggföretagHandledare: Matti Skoog, universitetslektorProblem:Humankapital Àr svÄrt att mÀta eftersom företaget varken kan Àga eller fullt kontrollera resursen. Problemet uppstÄr vid bestÀmmandet av vad som Àr relevant att mÀta och hur man ska mÀta det för att uppnÄ högre prestation.Syfte:Uppsatsens syfte Àr att genom en fallstudie fördjupa förstÄelsen av hur organisationer internt mÀter och analyserar sitt humankapital samt vilka potentiella konsekvenser detta kan ha för styrningen av organisationen.Metod:Denna studie omfattar en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med personalen pÄ företaget NCC.Slutsats:Humankapital Àr svÄrt att mÀta men med hjÀlp av mÀtinstrumentet Humankapitalindex (HKI) kan mÀtningen förenklas. Nyttan med HKI faller bort helt eller delvis lokalt i vissa fall p.g.a negativa mÀtningsfaktorer. Att nyttan ibland faller bort lokalt pÄverkar dock inte den strategiska nyttan.Sökord: Humankapital, intellektuell kapital, mÀta, kunskap, kompetens, immateriella tillgÄngar..
?Implementeringen av LSS i Hallands kommuner : En studie om policyinlÀrning och normbildning inom kommunal verksamhet
VerkstÀlligheten av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Hallands lÀn karakteriseras huvudsakligen av policyinlÀrning utifrÄn ett instrumentellt synsÀtt dÀr policyns mÄluppfyllelse Àr central. I Kungsbacka kommun har policyinlÀrning till viss del ersatts med policyanpassning utifrÄn den berörda mÄlgruppens premisser. I Varbergs kommun har policyinlÀrning kompletterats med internt upprÀttade regler. I Falkenbergs kommun hÀrleds verkstÀllighetens utfall av den spÄrbundenhet som uppstÄtt i och med kommunens historiska roll som omsorgskommun.I samtliga kommuner, utom Halmstad, förekommer en maximal decentralisering dÀr politiken i realiteten utformas pÄ förvaltningsnivÄ i mötet mellan byrÄkrat och klient. I Varberg exemplifieras detta till sin ytterlighet dÄ utrymmet för den individuella bedömningen anses sÄ stor att det Àventyrar rÀttssÀkerheten för den enskilde.TvÄ kommuner har inte kommunalt upprÀttade riktlinjer, i dessa förekommer en grÀnsdragning mellan politik pÄ central nivÄ och förvaltning pÄ lokal nivÄ.
Besluten kring finansiering och kapitalstruktur : En fallstudie av 3 förvÀrvsintensiva företag
Ett företags vÀrdeskapande aktiviteter kan indelas i operativa, investerings- samt finansieringsaktiviteter. Företagets framgÄng avgörs i hög grad av kvalitén pÄ de beslut som fattas med avseende pÄ de vÀrdeskapande aktiviteterna. Finansieringsbeslutet innefattar sammansÀttningen av kapitalstrukturen dvs. andelen eget kapital och skulder som finansierar verksamheten. Inom corporate finance finns ett antal teorier som förklarar denna sammansÀttning och mest kÀnd Àr Miller & Modiglianis teori om kapitalstrukturens irrelevans för maximering av bolagets vÀrde.
Mer Àn ett tillstÄnd - en studie av utbrÀndhetbegreppets anvÀndande
Konsekvenserna för vÄrt fallföretag av att anvÀnda utbrÀndhet Àr framförallt att man attraherar fler kunder dÄ utbrÀndheten fÄngar de vÄrdsökandes ögon och intresse. DÄ vÄrt fallföretag inte arbetar med ?utbrÀndhet? internt, leder anvÀndandet till ett bollande med olika symboler för att legitimera den egna verksamheten inför omvÀrlden. Detta löser man genom att sortera in utbrÀndhet under psykosomatiska Äkommor. Begreppet utbrÀndhet Àr idag nÄgot som mÄnga mÀnniskor kÀnner igen, men tolkningen av dess betydelse Àr vid.
Livscykelkostnad
Examensarbetet har utförts pÄ företaget AP&T Presses AB i Tranemo. AP&T tillverkar hydrauliska pressar med en presskraft frÄn 100 ton upp till 20000 ton. Kunderna finns frÀmst inom bilindustrin men Àven vitvaru- och inomhusklimatbranscherna finns representerade. Syftet med arbetet har varit att utarbeta ett underlag för LCC-kalkyler avseende hydrauliska pressar. DÀrefter skall mallen tillÀmpas pÄ en press av modell ZM-8000-30/22.
Intellektuellt kapital - samspelet mellan intern och extern rapportering
Bakgrund och problem: Intellektuellt kapital har pÄ senare tid blivit en viktigare del avföretags vÀrdeskapande. Samspelet mellan intern och extern rapportering av intellektuelltkapital Àr dÀremot inte sÀrskilt utvecklat. Enligt vissa författare bör kunskap om ickefinansiellavÀrdedrivarmÄtt pÄverka sÄvÀl val av interna prestationsmÄtt som externrapportering. Detta har dock ofta förutsatts implicit i litteraturen inom omrÄdet, senareforskning ger Àven anledning att betvivla styrkan i kopplingen mellan intern och externrapportering.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva samspelet mellan företags interna- och externarapportering av intellektuellt kapital.Metod: Information till teoretisk referensram samlades frÀmst in frÄn vetenskapliga artiklaroch böcker. Den empiriska informationen har samlats in via innehÄllsanalyser av deundersökta företagens Ärsredovisningar och genom intervjuer av respektive företagsekonomichefer.Resultat och slutsatser: Vi har undersökt tre börsnoterade, Göteborgsbaserade bolag för attfÄ en inblick i hur den interna och externa rapporteringen av intellektuellt kapital ser ut.
UtvĂ€rdering av projekt : IT-Telekom gentemot Ăvriga branscher
Kurs: Kandidatuppsats inom Företagsekonomi, C-uppsats 10 p Syfte: Syftet Ă€r att utreda i hur stor utstrĂ€ckning projekt utvĂ€rderas och om det föreligger nĂ„gra skillnader mellan IT-Telekom och Ăvriga branscher. Syftet Ă€r Ă€ven att utreda vilka kritiska moment och problem som framkommer vid utvĂ€rdering och utlĂ€sa eventuella samband mellan utvĂ€rdering av projekt, lĂ€rande och effektivisering. Metod: En positivistisk inriktning gĂ„r att utlĂ€sas som en röd trĂ„d genomgĂ„ende i de valda metodansatserna i uppsatsen. Genom enkĂ€tundersökning per telefon med projektledare, frĂ„n slumpmĂ€ssigt utvalda företag inom IT-Telekom samt Ăvriga branscher, samlades empiri in för bearbetning och analysering. Slutsatser: Vad det gĂ€ller utvĂ€rdering av projekt framkom en viss skillnad mellan IT-Telekom och Ăvriga branscher.
VarumÀrkeshantering vid fusioner
Bakgrund: Fusioner har blivit en allt vanligare företeelse, inte minst bland svenska banker och försÀkringsbolag. VarumÀrken Àr ett annat aktuellt omrÄde och starka varumÀrken anses vara en av företagens viktigaste tillgÄngar. Stora forskarinsatser har gjorts om dessa tvÄ omrÄden men kunskapen om hur varumÀrken skall hanteras vid fusioner Àr fortfarande liten.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den varumÀrkesproblematik som uppstÄr vid en fusion hanteras av svenska bank- och försÀkringsföretag och utifrÄn detta ge en egen option pÄ hur denna hantering bör gÄ till.Genomförande: För att besvara syftet har vi utgÄtt ifrÄn litteratur och genomfört intervjuer med sex svenska bank- och försÀkringsföretag samt med tre varumÀrkeskonsulter och tre anstÀllda vid reklambyrÄer. UtifrÄn dessa intervjuer och den befintliga litteraturen har vi gett en egen option pÄ hur varumÀrkeshanteringen vid fusioner bör bedrivas.Resultat: Vad företag mÄste göra innan en fusion Àr att se över om de kÀrnvÀrderingar som finns i respektive varumÀrke gÄr att kombinera, samt om en lösning pÄ varumÀrkeshantering som Àr acceptabel bÄde för företagens anstÀllda och kunder kan nÄs. Kan en acceptabel lösning pÄ dessa frÄgor nÄs Àr en fusion möjlig.
En vÀg att nÄ livslÄngt lÀrande
I denna uppsats har jag försökt fÄ en uppfattning om hur kommun X skulle kunna anvÀnda sina studie- och karriÀrvÀgledare som en resurs för att utveckla personalutvecklingsarbetet gÀllande kommunens anstÀllda. UtifrÄn tankar om att samhÀllsresurser mÄste anvÀndas pÄ ett effektivt sÀtt och att vi alla mÄste vara mer flexibla i vÄra arbeten. DÄ mÄste förutsÀttningar finnas för att ha beredskap för, samt en vilja till, förÀndring. Med samhÀllsresurser menas frÀmst, i det hÀr fallet, mÀnniskor anstÀllda i kommun X.
Syftet med arbetet Àr att undersöka hur kommun X arbetar med personal- och
verksamhetsutveckling i stora drag.
Unga, arga och missnöjda : den autonoma vÀnsterrörelsen
Ett Àmne som idag tar mer och mer plats i media och som bÄde berör och upprör Àr den autonoma vÀnsterrörelsen. Arbetet belyser nÄgra av de mer framtrÀdande grupperingarna, vad de stÄr för samt vilka metoder de Àr villiga att anvÀnda för att framföra sina Äsikter. VÄr uppfattning Àr att vi i polisyrket mÄste kÀnna till grupperingarnas bakgrund för att kunna förstÄ och förutspÄ sammandrabbningar och vÄldsamheter. Under arbetets gÄng har vi valt att anvÀnda oss av insamling av fakta frÄn de berörda gruppernas hemsidor pÄ internet samt tidningsartiklar. FrÄn polishÄll har vi kunnat fÄ till stÄnd bÄde intervjuer och skriftlig information med foton.
VĂ€gen tillbaka - en studie av Reputation Repair
Företags renommé uppmÀrksammas allt mer, bÄde inom nÀringslivet och bland forskare. BÄda grupperna verkar vara överens om att ett gott renommé Àr en stor konkurrensfördel, och mycket forskning finns om vad ett renommé bestÄr av och hur det bör förvaltas. DÀremot verkar det finnas fÄ undersökningar om hur ett renommé kan repareras efter att det har blivit skadat, trots att detta borde vara en viktig frÄga för företag. Syftet med vÄr uppsats Àr att analysera omrÄdet ?Reputation Repair?, det vill sÀga förstÄ vad som krÀvs av företag för att ÄterupprÀtta ett skadat renommé.
Ănnu ett mode? : ĂvergĂ„ngen till aktivitetsbaserat arbetssĂ€tt
Bakgrund: Kontorens utformning pĂ„verkar hur organisationer upplevs internt och externt. Utformningen har förĂ€ndrats genom tiden vilket till viss del beror pĂ„ samhĂ€llsutvecklingen och moden. Aktivitetsbaserat arbetssĂ€tt Ă€r ett nytt sĂ€tt att utforma kontor pĂ„ och allt fler organisationer vĂ€ljer idag att implementera ett aktivitetsbaserat arbetssĂ€tt.Syfte: Att skapa förstĂ„else för modets inverkan pĂ„ organisationers utveckling genom att studera implementeringen av ett aktivitetsbaserat arbetssĂ€tt. Metod: Studien bygger pĂ„ en deduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Studien Ă€r en tvĂ€rsnittsstudie med datainsamling frĂ„n mer Ă€n ett fall. Ă
tta kvalitativa intervjuer och tvÄ observationer har genomförts.
UtvĂ€rdering av projekt: IT-Telekom gentemot Ăvriga branscher
Kurs: Kandidatuppsats inom Företagsekonomi, C-uppsats 10 p
Syfte: Syftet Àr att utreda i hur stor utstrÀckning projekt utvÀrderas och om
det föreligger nĂ„gra skillnader mellan IT-Telekom och Ăvriga branscher. Syftet
Àr Àven att utreda vilka kritiska moment och problem som framkommer vid
utvÀrdering och utlÀsa eventuella samband mellan utvÀrdering av projekt,
lÀrande och effektivisering.
Metod: En positivistisk inriktning gÄr att utlÀsas som en röd trÄd genomgÄende
i de valda metodansatserna i uppsatsen. Genom enkÀtundersökning per telefon med
projektledare, frĂ„n slumpmĂ€ssigt utvalda företag inom IT-Telekom samt Ăvriga
branscher, samlades empiri in för bearbetning och analysering.
Slutsatser: Vad det gÀller utvÀrdering av projekt framkom en viss skillnad
mellan IT-Telekom och Ăvriga branscher. UtvĂ€rdering av projekt sker i regel pĂ„
de flesta företag, men oftare inom IT-Telekom Ă€n inom Ăvriga branscher, dock
inte efter samtliga avslutade projekt.
Investeringar och l?nsamhet i privata n?ringslivet
Syftet med denna studie ?r att belysa om ett samband p? kort sikt finns mellan l?nsamhet och investeringsniv? i det privata n?ringslivet. ?tta industrigrenar med f?rmodat h?ga investeringsbehov har valts ut f?r huvudstudien och inkluderar stora nationer inom den Europeiska Unionen. ?tta andra industrigrenar har valts ut f?r en k?nslighetsanalys.