Fler och fler människor får tillgång till Internet och antalet Internetbanksanvändare ökar ständigt. Internet möjliggör en ny miljö för bankärenden som kan utnyttjas för att utveckla nya erbjudanden. När bankkunderna börjar utföra sina bankärenden via Internetbanken förändras bankernas sätt att kommunicera med kunden. Om tekniken används på rätt sätt förbättras företagets möjlighet att behålla kunder. Det finns dock en osäkerhet hos vissa kunder att använda Internetbanken och högre krav ställs på kunden att kunna utnyttja den nya tekniken.Idag finns banker som erbjuder sina tjänster via både bankkontor och Internetbank, men även banker som enbart driver sin verksamhet genom Internetbank.

Då tekniken med rask takt gått framåt de senaste åren har de flesta företag dragit nytta av dess fördelar. Flertalet stora framsteg har gjorts på denna front och många organisationstyper har gjort stora implementeringar av nya IT-system i syfte att uppnå konkurrenskraft på marknaden. En väldigt betydande sådan är internetbankens införande i bankvärlden. Detta är något de allra flesta banker idag erbjuder sina kunder. Denna införande har säkerligen haft en inverkan på både kunders syn på banken och även hur banker arbetar för att kunna anpassa sig till teknologiutvecklingen.

Under de senaste åren har teknologiska förändringar medfört att banker ändrat utformningen av sina tjänster. Pengar har digitaliserats och individer har minskat användningen av kontanter. Flera banker har avvecklat den manuella kontanthanteringen över disk och erbjuder kunderna alternativa tjänster som exempelvis internetbank och kontokort. En del upplever nytta och nöje med tjänsterna, medan andra möts av svårigheter som gör att de inte använder dem. När en bank genomgår förändringar är det viktigt den tar hänsyn till kunderna för att behålla dem vilket leder oss in på studiens problemformulering: Hur ska en bank hantera sina kunder när organisationen avvecklar den manuella kontanthanteringen över disk och erbjuder alternativa tjänster? Huvudsyfte är att, genom en studie av Swedbank, skapa förståelse för hur relationen mellan bank och kund påverkas av förändringarna.

Inom bankbranschen har IT blivit ett betydelsefullt verktyg för att uppnå en ökad kvalitet på service och tjänster. För att företag ska kunna skapa en konkurrensfördel gentemot andra företag inom samma bransch, krävs det en förståelse för vilka problem som finns idag och som leder till försämrad användbarhet. Syftet med denna studie är att identifiera de brister som är väsentliga ur ett användbarhetsperspektiv för en Internetbank, samt identifiera enskilda funktioner som fungerar sämre ur en användbarhetssynpunkt. Med hjälp av teoretiska ramar har vi genomfört en kvantitativ enkätundersökning på Swedbanks Telefon- och Internetbank. Resultaten av denna enkätundersökning har pekat på de brister som användarna upplever på Internetbanken.

Under de senaste åren har teknologiska förändringar medfört att banker ändrat utformningen av sina tjänster. Pengar har digitaliserats och individer har minskat användningen av kontanter. Flera banker har avvecklat den manuella kontanthanteringen över disk och erbjuder kunderna alternativa tjänster som exempelvis internetbank och kontokort. En del upplever nytta och nöje med tjänsterna, medan andra möts av svårigheter som gör att de inte använder dem. När en bank genomgår förändringar är det viktigt den tar hänsyn till kunderna för att behålla dem vilket leder oss in på studiens problemformulering: Hur ska en bank hantera sina kunder när organisationen avvecklar den manuella kontanthanteringen över disk och erbjuder alternativa tjänster? Huvudsyfte är att, genom en studie av Swedbank, skapa förståelse för hur relationen mellan bank och kund påverkas av förändringarna.

This essay has its background in the work I?ve been conducting organizing and cataloging two personal archives concerning the life and work of two vicars, Johan Axel Björkman and P.A. Björkman. The time span of the papers stretches from 1823 to 1982.The main problems I?ve been confronted with during this work have to do with respecting provenance and original order.

Studiens syfte är att utveckla storbankernas Retail Banking verksamheter genom att studera detaljhandeln, de nya bankaktörerna och storbankerna. Det empiriska materialet baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med chefer inom bank- och detaljhandelsbranschen Studien konstaterar att storbankerna måste utveckla sina Retail Banking verksamheter för att bemöta konkurrensen från andra bankaktörer. Genom förbättrade CRM-system, bättre nyttjande av distributionskanaler och mer försäljningsinriktade organisationer är storbankerna redo för framtidens Retail Banking..

Syfte: Identifiera vad befintliga företagskunder vill ha för service. Detta för att banken ska behålla och vårda sina kunder samt skapa konkurrensfördelar.Metod: För att komma fram till svaret på vår problemformulering använder vi oss av intervjuer, enkäter och företagsbesök. Informationen vi får fram ur dessa jämför vi sedan med våra teorier.Slutsats: Kristianstads Sparbank har i nuläget ett serviceutbud som stämmer väl överens med vad deras företagskunder efterfrågar. Banken har lyckats väl med sanningens ögonblick då företagen generellt ger höga medelbetyg på den service som banken erbjuder. De mest intressanta slutsatserna har vi kunnat dra utifrån kommentarerna på enkäten.

SammanfattningSyfte:                       Syftet med denna uppsats är att undersöka missnöjeshantering hos Nordea Bank. Uppsatsen undersöker hur Nordeas missnöjeshantering överensstämmer med en egen utformad modell för missnöjeshantering. Utfallet förväntas resultera i en reviderad modell för missnöjeshantering samt att utreda om Nordea Bank kan förbättra sin missnöjeshantering.Metod:                     Studien utgörs av kvalitativa intervjuer. Lokalkontor i Västerås och Sala har intervjuats, samt Nordeas kundombudsman, pressansvarig och privatmarknadschef . Utifrån litteraturundersökningen konstruerades en modell som bygger på de variabler som förväntas påverka missnöjeshanteringsprocessen.

SammanfattningSyfte:                       Syftet med denna uppsats är att undersöka missnöjeshantering hos Nordea Bank. Uppsatsen undersöker hur Nordeas missnöjeshantering överensstämmer med en egen utformad modell för missnöjeshantering. Utfallet förväntas resultera i en reviderad modell för missnöjeshantering samt att utreda om Nordea Bank kan förbättra sin missnöjeshantering.Metod:                     Studien utgörs av kvalitativa intervjuer. Lokalkontor i Västerås och Sala har intervjuats, samt Nordeas kundombudsman, pressansvarig och privatmarknadschef . Utifrån litteraturundersökningen konstruerades en modell som bygger på de variabler som förväntas påverka missnöjeshanteringsprocessen.

JAK medlemsbank arbetar idag med att förbättra servicen genom att göra Internetbanken mer användarvänlig samt öka medlemmarnas tillgänglighet till insatta sparmedel. Traditionellt har JAK förmedlat sparande och lån men med den förändring som nu genomförs kommer det även vara möjligt att i större utsträckning göra transaktioner till och från JAK-konton. Banken är inte med i Riksbankens gemensamma betalsystem, RIX, och använder sig inte av dagslånemarknaden för att få krediter. Utlåningen utgörs av de insatta sparmedlen och för att kunna genomföra transaktioner måste banken hålla sig med likvida medel. Denna uppsats undersöker dagens kontoformer utifrån ett kontraktsperspektiv och konstaterar att i det bundna sparandet gäller ett monetärt lånekontrakt och det fria sparandet ett oregelbundet depositionskontrakt.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka när och på vilket sätt små- och medelstora företag i Västerås vill sköta sina bankärenden samt att undersöka vilken betydelse bankens tillgänglighet har för dessa.Problemfrågor: Vilken betydelse har tillgängligheten för bankens företagskunder? När och på vilket sätt vill företagskunderna sköta sina bankärenden?Tillvägagångssätt: Utifrån en djupdykning bland sekundärdata kring relationer till banken utformades en enkät utifrån den teori som ansågs relevant för utredningen. För att kunna uppfylla syftet och besvara problemfrågorna har vi med hjälp av enkäten genomfört strukturerade telefonintervjuer för att samla in primärdata.Resultat: Företag anser att kontakten med deras kontaktperson i banken samt hur och när de kan kontakta banken är av stor betydelse. Majoriteten vill kunna kontakta och besöka sin bank mellan kl.10.00-15.00, medan en liten del vill kunna göra detta mellan kl.08.00-17.00, något utökat från de ordinarie banktiderna. Mest betydelsefullt för bankens tillgänglighet är utbudet av tjänster och betydelsen av Internet och Internetbanken framhävs av ett stort antal respondenter som det vanligaste sättet som företagarna själva vill sköta sina bankärenden på.

Titel:                        Missnöjeshantering i banker - En fallstudie av Sala SparbankSeminariedatum:    19 januari, 2012Institution:              Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, Mälardalens  HögskolaNivå:                        Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFörfattare:              Odhiambo Opee och Charlotte SkinnarHandledare:            Carl G ThunmanNyckelord:              Klagomål, banker, missnöje, Word-of-Mouth, Sala SparbankSyfte:                       Syftet med denna uppsats är att beskriva missnöjeshantering hos Sala Sparbank. Uppsatsen undersöker hur studieobjektets missnöjeshantering överensstämmer med en egenutvecklad modell för missnöjeshantering. Resultatet av uppsatsen förväntas utmynna i en reviderad modell för missnöjeshantering samt att utreda om Sala Sparbank kan förbättra sin missnöjeshantering.Metod:                     En egen modell utvecklades utifrån den teori som samlats genom litteratursökning i artiklar, böcker och olika internetsidor. Modellen och teorin låg sedan till grund för de tre fokusgruppintervjuer som genomfördes. Resultatet bearbetades genom ?klipp och klistra? metoden och analyserades sedan utifrån modellen.

Tekniken har under senare årtionden fått allt större betydelse i samhället. Som en naturlig följd av detta har bankernas verksamhet förändrats, bland annat genom ökat utbud av tekniska tjänster. Då det är av vikt för banker att se till kundernas skilda behov, förmå dem att använda befintliga tjänster på önskat sätt samt möjliggöra framställning av nya önskvärda tekniktjänster, är det av relevans för dem att känna till vilka faktorer som påverkar individers attityder till erbjudna tjänster. Universitetsstudenter utgör en i detta sammanhang intressant grupp, grundat i att de är många till antalet samt att de genom sin utbildning har potential för framtida god inkomst.Denna studie syftar till att utifrån ett antal förklaringsvariabler kartlägga universitetsstuderandes attityder till tekniska banktjänster. Med utgångspunkt i för attitydstudier relevanta teorier har en integrerad modell framställts, vilken legat till grund för de hypoteser som därefter testats med hjälp av regression.