Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur instrumentalpedagoger och elever ser på webbaserade instrumentallektioner. Forskningsfrågorna är riktade mot att undersöka vilka skillnader samt vilka för- och nackdelar som finns mellan traditionell och webbaserad instrumentalundervisning. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med två verksamma instrumentalpedagoger och fyra elever. Resultatet av dessa intervjuer visar att varken pedagoger eller elever ser några större skillnader mellan de olika undervisnings-formaten. Det geografiska oberoendet anses vara den största fördelen med webbaserade lektioner medan den fördröjning av ljudet som uppstår i kommunikation över internet anses vara den största nackdelen.

SammanfattningSkyddet för arbetstagarens personliga integritet är ett aktuellt ämne där teknikutvecklingenger arbetsgivaren ökade möjligheter att kontrollera arbetstagaren. Därmed äventyras skyddetför arbetstagarens personliga integritet. Det finns i dagsläget inte någon direktspecialanpassad lagstiftning till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet och svensklagstiftning saknar en enhetlig definition på begreppet personlig integritet. Det är oklart vilkamöjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollåtgärder av arbetstagarens Internet- och epostanvändningsamt vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet.Syftet med uppsatsen är att reda ut vilket rättsligt skydd arbetstagaren på den svenskaarbetsmarknaden har för sin personliga integritet, vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidtakontrollåtgärder av arbetstagarens Internet- och e-postanvändning, samt vad begreppet godsed på arbetsmarknaden i detta fall innebär. För att uppnå syftet används en rättsdogmatiskmetod, som innebär att aktuella rättskällor det vill säga lagtext, förarbeten, praxis frånArbetsdomstolen och doktrin kommer att studeras.Arbetsgivaren ges möjlighet att vidta integritetskänsliga åtgärder såsom kontroll avarbetstagarens Internet- och e-postanvändning med stöd av den allmänna arbetsledningsrätten,avtal, kollektivavtal eller lagstiftning.

I denna uppsats undersöks två svenska ideella organisationer utifrån hur de marknadsför sig i sociala medier. Utgångspunkten ligger i olika teorier om hur Internet i och med Web 2.0 blivit en plattform för social interaktion och vilka sociala medier som når ut till många människor. Fokus ligger både på hur organisationerna resonerar kring marknadsföring samt vilka användarbeteenden som finns och hur dessa kan påverka den virala spridningen av marknadsföring på Internet. För att få en inblick i detta har vi utfört intervjuer med representanter med ansvar för sociala medier i de två organisationer som undersökts samt utfört kvantitativa datainsamlingar där vi fört statistik över organisationernas utveckling i de sociala medierna sett till siffror. Utifrån teorier om olika aspekter kring sociala medier samt den kvalitativa och kvantitativa datan har vi kunnat se mycket som pekar mot att sociala medier idag är framstående när det gäller marknadsföring på Internet..

Syftet med uppsatsen är att genom en småskalig, kvalitativ, intervjustudie åskådliggöra hur vuxna upplever att social kommunikation via internet påverkar deras var­dags­liv, med fokus på upplevelsen av egen kontroll och styrning. Forsk­nings­frågorna: Vilka är för- och nack­del­arna? Ökar känslan av social ge­men­skap eller ger kom­munika­tion via inter­net en upp­levelse av isolering? Vad är verklighet i samman­hanget? Hur upplever individ­erna att den soci­ala kom­munikationen tar plats i deras vardags­liv? Upp­levs en känsla av kon­troll eller be­ro­ende?Teorierna som används finns i spänningsfältet mellan teknikdeterminism och bilden av en eman­ciperad an­vänd­are. De baseras på resonemang från Sherry Turkle om hur vi fjät­tras till kommunikationsredskapen och Maria Bakar­djievas syn på att internetanvändning kan ha en frigörande effekt samt att att män­niskor gör ak­ti­va och överlagda val. Som metod för in­sam­ling av empiriskt material an­vänds den kvalitativa forsk­nings­intervjun, för att komma åt det unika i varje persons be­rättelse.

Detta examensarbete behandlar ämnet elektronisk handel på Internet och fokuserar på uppfattningar kring säkerheten inom detta område.Elektronisk handel på Internet är fortfarande en relativt ny företeelse som snabbt sprider ut sig. Trots detta finns det vissa faktorer som hämmar utvecklingen inom området. En av dessa faktorer är att säkerheten i samband med Internethandeln inte uppfattas som tillräckligt hög av potentiella kunder. Detta examensarbete undersöker hur uppfattningarna om säkerheten i samband med Internethandel ser ut i dagsläget.För att erhålla svar på min problemställning har jag dels intervjuat ett antal företag och dels ett antal privatpersoner.Jag har kommit fram till att företag som idkar Internethandel anser att deras tjänster är tillräckligt säkra i dagsläget. Privatpersonerna däremot, anser att det inte går att lita på säkerheten hos alla företag på Internet.

I den här rapporten beskrivs hur elever mellan åtta och tolv år upplever användningen av datorn och Internet i skolan. Genom att studera användningen av Internet med hjälp av intervjuer, deltagande observationer och informella samtal har författaren i den här rapporten valt att utifrån elevernas perspektiv beskriva deras situation. Utifrån den etnografiska studie och de konstruktionistiska teorier författaren gjort utnyttjas sedan erfarenheter från utbildningstiden för att försökta skapa ett koncept om hur ett framtida klassrum skulle kunna komma att se ut. Undersökningar har gjorts om hur information, kunskaper och erfarenheter utbyts i klassrummet och vilken betydelse det har för användningen av Internet. Men även hur elevernas själva utvecklas och skapar sig ett kritiskt tänkande och att lära sig sortera, för dem, relevant information. Jag har även studerat hur lärarens roll förändras och hur det påverkar undervisningskulturen.

Sekretessbelagd.

Barthelsson, Marie & Zetterman, My (2009). ?Man vill ju inte se helt knäpp ut liksom ? en kvalitativ studie av en grupp ungdomars relation till bilder på internet. (You Don't Want to Look All Crazy ? a Qualitative Study of a Group of Young People and Their Relations to Pictures on the Internet).

 Heterosexual individuals who live in a culture of honor are exposed to honor oppression in today?s Swedish society is well known. However, it is not equally recognized that LGBT-people from a culture of honor are exposed to honor oppression. The study aims to investigate how eight individuals belonging to the LGBT-group and the culture of honor feel about their ability to develop their true identity and live out their sexual orientation. The study is qualitative and the collected empirical material constitutes of chat interviews with young LGBT-people.

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utsläpp, där de flesta urval baserats på OECD medlemsländer, har fått varierande resultat. Den här studien använder sig av både OECD medlemsländer och länder som inte är medlemmar i OECD. Urvalets data baseras på åren 1971-2010 för totalt 57 länder från runt om i världen. Resultaten visar tecken på ett inverterat U-format förhållande mellan koldioxidutsläpp och inkomstnivå, men att ett monotont stigande förhållande inte kan avfärdas. Enligt de uppskattade ekvationerna är inkomstnivån där utsläppen tenderar att minska lägre för hela urvalet än för både OECD-medlemsländerna och länderna som inte är medlemmar i OECD.

Titel: Dyslexi, internet och stigma ? en netnografisk studie av nätbaserad kommunikation hos personer med dyslexiFörfattare: Helena TaubnerHandledare: Åsa WengelinExaminator: Magnus TidemanMagisteruppsats (30 hp) i handikappvetenskap vid Högskolan i Halmstad, våren 2013Uppsatsen är skriven på svenska.Vår kommunikation förändras ständigt, och internet är en viktig faktor i den utvecklingen. Nya sätt att effektivisera skriften, som till exempel förkortningar och specialtecken, växer fram. Vi blandar det skrivna språket med foton, filmer, ljudklipp och länkar. Normerna för vad som anses vara korrekt språk förändras. När omgivningens förväntningar på oss inte motsvaras av våra förmågor uppstår ett stigma.

I dagens samhälle har internet blivit en stor del av vårt dagliga liv. Nu utför man nästan alla sina ärenden på internet via olika webbplatser. Man handlar böcker, elektronik, utför bankärenden och läser nyheterna. Många antar att dessa webbplatser är säkra, men de flesta är medvetna om någon typ av hot på internet. De vet att man inte ska öppna program eller filer man inte känner igen, dock finns det fler faror.Vårt projekt går ut på att skapa en automatiserad process som visar dessa faror.

Uppsatsen huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur lagstiftningen är rustad för den tekniska utvecklingen. Arbetet har visat på samspelet mellan grundlag och allmän lag som reglerar Internet som kommunikationsform och skyddet för de yttranden som framförs där. Fokusen i arbetet har legat på hur IT-brottslighet förebyggs och motverkas. Sedvanlig juridisk metod, med studier av lag, doktrin, praxis och förarbeten har använts. Arbetet fick även i viss mån ett EU- perspektiv då EU-rättslig reglering med fokus på informationsteknologin och IT-brott har implementerats i Sverige.

Samtidigt som relationsmarknadsföringen breder ut sig på den fysiska marknaden, ökar handeln via Internet igen efter den stora IT-kraschen i början av 2000-talet. Många butiker som finns på den fysiska marknaden har etablerat sig på Internet och med dessa även de medföljande kundklubbarna. Utöver dessa butiker är det en majoritet av de virtuella återförsäljarna som enbart kan nås via webben. Med unika möjligheter att samla in kunddata samt smidiga och billiga sätt att nå ut till konsumenterna, har dessa butiker alla förutsättningar för att med rätt kommunikationsmedel inleda och förstärka relationen till konsumenten. Detta innebär att webbutikerna har möjlighet att föra register över samtliga kunder (till skillnad från de fysiska butikerna som enbart specifikt kan registrera kundklubbmedlemmarnas transaktioner) och därmed har tillgång till samma informativa segmenteringsbas som en renodlad kundklubb bidrar med.

Bakgrund: Trots att spel har positiva effekter på majoriteten av alla spelare har en till fem procent av befolkningen i varje land runtom i världen spelproblem. Detta folkhälsoproblem medför hälsomässiga, ekonomiska och/eller sociala negativa konsekvenser. I Sverige utgör främst män med låg utbildning och inkomst i åldersgruppen 18-24 år riskgruppen. Ett skäl till varför problemspelandet ökat på senare år är att allt fler spelare väljer internet som spelplattform där de flesta av problemspelarna befinner sig. Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi är två metoder som använts vid preventiva åtgärder mot spelproblem.