Uppstatsens huvudsyfte är att försöka finna tänkbara förklaringar till varför grundskoleelever i Finland presterar bättre i internationella kunskapsmätningar än svenska elever. Genom en jämförande fallstudie, av typen mest lika design, där alternativa förklaringar utesluts genom att de förekommer i båda utbildningssystemen isoleras effekten av den avsedda förklaringsvariabeln. Förutsättningarna för ledarskapet på olika nivåer inom utbildningssystemen utgör variabeln som avser förklara resultatskillnaden mellan Sverige och Finland i internationella kunskapsmätningar. Ledarskapet delas upp i kategorierna förvaltningsmodell, utvärdering, decentralisering och professionen. Varje kategori operationaliseras och undersöks separat inom båda utbildningssystemen.

Standarder används i alla organisationer som en frivillig överenskommelse om att lösa ett återkommande problem eller en rekommendation på ett arbetssätt.Standarder inom industriell automation SIS/TK 279 har använts inom tillverkningsindustrin under lägre tid men pga. många faktorer begränsades dess användning.Syftet med detta arbete är att undersöka vilka faktorer som orsakades de nuvarande begränsningarna och hur skulle kunna reducera både tid och kostnader genom att nyttja dessa standarder, och på så sätt demonstrera behovet av standarder för industriell automation. Genom att använda sig av kvalitativa metoder skall kartläggningen ge en överblick av de befintliga internationella standarderna inom industriell automation . Behovsinventering skall ske genom att intervjua aktiva personer inom automation och litteratur studie. Sedan skall föreslås hur olika standarder för industriell automation kan fylla behovsgap och öppna upp för nya möjligheter inom den svenska tillverkningsindustrin.Analysen resulterades i de nuvarande begränsningsproblem som orsakades av följande; Bristande kunskaper om standarder som förekommer i alla delar av näringslivet. Bristandande resurser i form av brist på kunniga personer och ekonomiska hinder.Svårigheter för tolkning och tillämpning av standarder.Ovanstående och många andra faktorer minskar intresset för deltagning och framtagning av nya standarder inom industriell automation.

I dag är det inte längre resurser som till exempel kapital, mark, maskiner och teknologi som är de viktigaste tillgångarna för organisationer, utan snarare individers intellektuella resurser så som kunskap. Detta har blivit en av de viktigaste ingredienserna i konkurrensen mellan organisationer. Studiens syfte var att få en djupare förståelse för hur organisationer kan arbeta med att underlätta överföringen av den tysta kunskapen vid omsättning av personal. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi gjort en studie inom en svensk kommunal förvaltning. Resultatet visar fyra olika tillvägagångssätt som används för att behålla den tysta kunskapen inom förvaltningen; överlappning, öppen stämning, utvecklingsgrupp och mentorskap..

Denna studie behandlar hur konflikthantering på arbetsplatsen, ett alltid aktuellt ochekonomiskt viktigt område för många större organisationer, kan appliceras på mindreföretag och deras förutsättningar. Forskningen har hittills varit fokuserad på hur storaorganisationer kan hantera och förebygga konflikter, men det här arbetet menar attmindre organisationer har fundamentalt annorlunda förutsättningar som gör att ettnytt synsätt måste tillämpas i deras fall. Det finns ekonomisk och social vinning ävenför mindre företag att förebygga och hantera konflikter och studien visar att för attvara framgångsrika i det avseendet måste de fokusera på att utveckla sina icke-påtagligaresurser..

Syftet med uppsatsen är att se hur kultur påverkar strategiutveckling för ett internationellt företag. Vi vill åskådliggöra kopplingen mellan kultur och strategi och hur denna koppling påverkar det internationellt verksamma företagets agerande och dess strategiutveckling. Vi har valt att skapa en modell som beskriver hur kulturella skillnader påverkar ett företags internationella strategiutveckling. För att verifiera modellen, valde vi att genomföra en kvalitativ fallstudie och illustrera modellen med hjälp av Pharmacia och dess globala varumärke Nicorette. Den internationella marknaden blir allt mer homogen, men trots det krävs anpassningar till de kulturella skillnader som råder.

Globaliseringen som ständigt ökar kan i samband med utveckling av destinationer bli påverka de av kulturella interaktionerna på platsen. Förutom att olika nationaliteter befinner sig på en destination så ökar även de kulturella olikheterna/de olika nationaliteterna i de företag och organisationer som finns på platsen.Forskning som är inriktad på enhetligt samarbete mellan chefer och övriga anställda i organisationer, de människor som kommer ifrån olika kulturer och som kämpar för att förstå likheter och skillnader, ökar drastiskt. Globalisering av företag blir mer vanligt vilket gör att företag bör ändra sin "makeup" till en med mångkulturell struktur. Kraven för att utmana kulturella hinder för att nå konkurrensfördelar beror på andra grundläggande orsaker. När världen krymper genom globalisering och allt fler människor bor och arbetar i andra länder så ökar kontakten med människor som kommer ifrån mycket diversifierade ursprung.En förbättring och hantering av människor med olika kulturella ursprung kräver en utveckling av motivation, ledarskap och produktivitet för att utvecklas så effektivt som möjligt som företag.

Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån IFRS 8 beskriva och förstå regleringsprocessen vid antagandet och godkännandet av nya internationella redovisningsstandarder. Uppsatsen ska bidra med information till redovisningskunniga personer om vilka aktörer som har makt att påverka i denna process och hur besluten legitimeras. Metod: Denna uppsats är en dokumentstudie med kvalitativ ansats. En fallstudie av IFRS 8 har genomförts för att kunna beskriva regleringsprocessen. Studiens syfte är deskriptivt och tillvägagångssättet induktivt.

Arbetet handlar om Sveriges roll som normentreprenör i den internationella biståndspolitiken. Vi utgår från Sveriges utvecklingssamarbete med Tanzania som ett exempel på svensk biståndspolitik. Utifrån detta försöker vi bedöma huruvida Sverige har utövat inflytande som normentreprenör vid tillkomsten av det internationella fördraget Parisdeklarationen. Till vår hjälp tar vi socialkonstruktivistisk teori, i synnerhet normforskningen.Våra resultat tyder på att Sverige kan ha fungerat som normentreprenör i samanhanget. Motsatsen kan inte bestyrkas..

I dagens hårda konkurrens blir det allt viktigare för organisationer att koncentrera sig på sina kärnkompetenser och minska sina kostnader. Detta kan göras genom outsourcing som har blivit en allt mer utbredd företeelse bland organisationer. Intressant är att relativt lite uppmärksamhet har ägnats åt relationerna mellan organisationer och leverantörer och hur organisationer kan styra och kontrollera dessa relationer. Den existerande litteraturen idag behandlar främst relationerna inom en organisation och inte mellan organisationer. Vi har därför valt att studera den eventuella problematik en organisation upplever när de styr sina outsourcade funktioner.

Affärssystem har blivit allt vanligare i organisationer och framhålls av systemleverantörer som ett verktyg för att öka organisationers flexibilitet. Forskning tyder dock på att affärssystem både kan öka och minska flexibiliteten för organisationer. Få empiriska studier har genomförts vad gäller affärssystems påverkan på organisationers flexibilitet och forskningen är splittrad vad gäller affärssystems påverkan på flexibiliteten för organisationer. Syftet med denna uppsats är att illustrera och förklara hur ett affärssystem påverkar flexibilitet i en organisation. För att besvara syftet skapas en analysmodell som syntetiserar tidigare forskning om flexibilitet med en organisatorisk förändringsmodell.

Nyckeltal är alla de relationstal som är intressanta och var och en bestämmer själv vad som är intressant (Catasús et al. 2001). En del nyckeltal är ett måste för organisationerna att redovisa på grund av att de regleras av svensk lag medan andra nyckeltal tas fram på grund av eget intresse. Det finns många grupper av nyckeltal men den här uppsatsen behandlar enbart de så kallade personalnyckeltalen. Personalnyckeltalen är en del av den personalekonomiska redovisningen (Gröjer & Johansson 1991).

Nyckeltal är alla de relationstal som är intressanta och var och en bestämmer själv vad som är intressant (Catasús et al. 2001). En del nyckeltal är ett måste för organisationerna att redovisa på grund av att de regleras av svensk lag medan andra nyckeltal tas fram på grund av eget intresse. Det finns många grupper av nyckeltal men den här uppsatsen behandlar enbart de så kallade personalnyckeltalen. Personalnyckeltalen är en del av den personalekonomiska redovisningen (Gröjer & Johansson 1991).

Ett projektstyrningsverktyg som fått stor uppmärksamhet i den akademiska världen och av branschorganisationer är Earned Value Management (EVM). EVM beskrivs av forskare och praktiker som överlägsen andra metoder där det bland annat bevisats att EVM har en signifikant påverkan på ett projekts framgång. Metoden är standard i ett flertal länder men få svenska organisationer förutom vissa svenska myndigheter har adopterat EVM. Syftet med studien är att undersöka motiven till adoption eller avvisande av EVM i stora svenska organisationer för att skapa en bättre förståelse av adoptionsprocessen. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa telefonintervjuer med sex adopterande och fyra avvisande organisationer.

Denna studie a?mnar utva?rdera huruvida globala gemensamma ledarskapsstrategier har genomslagskraft i globala organisationer med besta?mda tankar och ide?er kring hur ledarskapet bo?r se ut. Problematiseringen har sin grund i hur olika nationella kulturer som globala organisationer verkar inom pa?verkar ledarskap och pa? sa? sa?tt acceptansen av strategier som ska vara allma?ngiltiga och ena kulturerna. Underso?kningen baseras pa? en fallstudie, da?r man har intervjuat ledare i Sverige, England och Spanien inom samma organisation.

Vår studie granskar personuppgiftshanteringen i Uppsala kommun och undersöker hur internationella dataskyddsriktlinjer påverkar deras arbete. Vår forskningsmetod är fallstudie och som datainsamlingsmetod utförde vi semistrukturerade intervjuer med personuppgiftsombudet på Uppsala kommun. Vi har sedan analyserat och diskuterat resultaten kvalitativt. De internationella riktlinjer vi studerat mest ingående är EU:s dataskyddsdirektiv, EU:s kommande dataskyddsförordning, OECD:s ?Privacy Framework? och FN:s ?Guidelines Concerning Computerized Personal Data Files?.