Under andra hälften av 1900-talet har intresset för det intellektuella kapitalet ökat drastiskt. Detta beror främst på den teknologiska och kulturella utvecklingen i samhället, vilket har bidragit till att de enskilda individerna inom organisationerna blivit mer uppmärksammade. För att organisationer ska bli mer konkurrenskraftiga behöver de anställdas kompetenser kontinuerligt uppdateras och nya erfarenheter byggas upp. Genom att de anställda delar med sig av sina kompetenser och erfarenheter till övriga inom organisationen kan samtliga ta del av dessa. Syftet med vår uppsats är att öka förståelsen för hur organisationer styr relationen mellan humankapital och strukturkapital.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns anledning att göra skillnad på organisationer i forskning om kunskapshantering. Syftet med den här uppsatsen är också att besvara om och i sådana fall hur och varför hanteringen av kunskap skiljer sig mellan organisationer i offentlig sektor och organisationer i privat sektor. Metod: Studien har en kvalitativ ansats, då en sådan lämpade sig bäst för att besvara uppsatsens syfte. Semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med en organisation från privat sektor och en organisation från offentlig sektor. Utifrån den teoretiska referensramen analyserades empirin. Slutsatser: Båda organisationerna arbetar med kunskapshantering även om det ofta sker på ett omedvetet sätt. Vilka aktiviteter de ägnar sig åt som kan klassas som kunskapshantering sker därför undermedvetet och ger inte de effekterna på organisationen som de skulle kunna få.

Den senaste tidens händelser har gett stor uppmärksamhet till FN och den internationella rätten. Terrorattacken i USA och dess följder i Afghanistan samt Irakkriget har utan tvekan rört om i det internationella medvetandet och gett upphov till många frågor. Syftet med uppsatsen var att utreda när en stat har rätt till självförsvar i enlighet med FN-stadgans artikel 51. Efter att ha undersökt artikelns lydelse och hur den använts i det förflutna kan man konstatera att rätten till självförsvar enligt artikeln träder ikraft om en stat utsätts eller har blivit utsatt för ett väpnat angrepp. Den gäller sedan fram till att säkerhetsrådet vidtagit nödvändiga åtgärder.

I vår uppsats Varför inte en vägledare? har vi behandlat en studie- och yrkesvägledares kunskaper och hur de kan användas i verksamheter utanför utbildningsväsendet. Utifrån det livslånga lärandet och vikten av att hänga med den globala marknadsförändringen måste både individer och organisationer oavbrutet tänka på att utvecklas. I dagens kunskapssamhälle räcker det inte att utbilda sig en gång utan individerna måste ständigt tänka på att vara anställningsbara. Syftet med vårt examensarbetet är att undersöka hur medverkande organisationer utanför utbildningsväsendet får fram och tar till vara på personalens kompetens inom verksamheten.

Abstrakt Social Engineering är konsten att manipulera människor, för att på så sätt vinna deras förtroende. Med hjälp av detta förtroende kan attackeraren sedan kringgå säkerhetssystem och få tillgång till organisationers information. Vi har i denna uppsats genomfört elva intervjuer på tre stora organisationer med både IT-chefer och övrig personal. Med dessa intervjuer har vi sedan försökt få en bild av hur medvetenheten ser ut samt vilka åtgärder organisationerna tar för att förhindra Social Engineering. Med denna uppsats vill vi belysa den ovisshet som råder kring Social Engineering, men även farorna och hur effektiv en attack av denna typ kan vara.

Denna uppsats behandlar flygförbudszoner inom ramen för internationella fredsinsatser och för att förklara konceptet presenteras relaterade definitioner. Framgångsfaktorer, risker samt flygförbudszonens mål och syften läggs fram och används därefter för att bedöma den svenska förmågan att delta i upprättandet och upprätthållandet av en flygförbudszon. Då luftöverlägsenhet är av stor vikt för operationer involverande upprättandet av en flygförbudszon presenteras John A. Wardens syn på luftöverlägsenhet för att bedöma om hans teorier är tillämpningsbara i detta sammanhang.Analysen av den svenska förmågan berör svensk doktrin, kravspecifikationerna för ett exempelförband, erfarenhetsrapporterna från deltagandet i insatsen över Libyen 2011 och den säkerhetspolitiska debatten kring beslutet att delta. Slutsatsen är att den svenska doktrinen återger en bred variation av uppdragstyper som kan komma till nytta i samband med en flygförbudszon, men flygförbudszonen som koncept omnämns inte.

SammanfattningAllt fler socialarbetare väljer idag att åka ut i världen för att arbeta med olika projekt. Det internationella perspektivet är av stor relevans för socialt arbete då globaliseringen av världen gör länder allt mer beroende av varandra och sociala problem kräver internationella lösningar. Kunskaper om hur man arbetar med sociala problem på en strukturell nivå är mycket viktigt inom det internationella fältet för att uppnå hållbara förändringar.Syftet med uppsatsen har varit att bidra med en förståelse för hur socialarbetare arbetar med förändring utifrån ett strukturellt perspektiv inom socialt arbete i utvecklingsländer. Det vi frågat oss är vilka möjligheter som finns, vilka utmaningar och hinder som kan uppstå samt vilka metoder och kunskaper som är viktiga vid socialt förändringsarbete i utvecklingsländer då man arbetar utifrån ett strukturellt perspektiv. För att svara på uppsatsens syfte och frågeställningar har vi valt att genomföra fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare med erfarenhet av strukturellt socialt arbete i utvecklingsländer.

Vårt syfte med detta arbete är att ge en inblick i hur empowerment som styrkoncept fungerar i praktiken. Detta undersöker vi för att nuvarande och framtida ledare ska få en bättre förståelse för empowerment och de effekter som uppstår när det används, för att kunna bidra till att de får större nytta av konceptet i framtiden. En hermeneutisk tolkningsmetod är använd för att uppnå det syfte vi har med arbetet. Genomförandet av arbetet är baserat på en kvalitativ metod, där en fallstudie med fem intervjuer utförts. Då arbetet kommit fram till ändpunkten har vi fått en förståelse för att de medarbetare i en organisation som använder empowerment som styrkoncept till största del ser på konceptet så positivt som teorierna säger om det.

Konkurrenskraftiga organisationer behöver effektiva teams som kan möta omvärldens krav. För att få effektiva arbetsgrupper behöver medlemmarna ha tilltro till den egna och gruppens förmåga. Forskning om samarbetsrelationernas kvalitet, mätt som team-member-exchange (TMX), har visat att hög TMX ökar tilltro till den egna förmågan. Oenighet råder dock om vilken effekt skillnader inom grupper i TMX har på tilltro till förmåga. I denna studie undersöktes hur TMX och TMX-differentiering påverkar tilltro till egen och gruppens förmåga.

The aim of this thesis is to examine how a context-specific form of abstracting of fiction film developed in relation to the cultural policy of Internationella biblioteket IB, theoretically can be motivated and practically shaped. The background of the cultural policy of IB is analysed and theoretical standpoints and problematic aspects regarding subject representation discussed. Theories which claim intersubjectivity as an ideal for subject representation and searches for objectivity in the process of subject analysis are criticised in light of the concept of interpretation as the only means to produce meaning and subjects in relation to fiction. Birger Hjørlands context-oriented theories of subject representation are used to theoretically motivate the context-specific form of abstracting. To suggest how a practical framework for abstracting can be created, film theoretical models of interpretation are examined in relation to the field of subject analysis and formal criteria of abstracting.

Syftet med uppsatsen är att studera Skandias förtroendekris ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi analyserar gruppdynamiken i ledningsgruppen utifrån teorier som behandlar gruppers sammanhållning, konformitet samt grupptänkande, för att föra en diskussion kring huruvida dessa grupprocesser kan ha varit bidragande till individernas handlande. Vi visar betydelsen av att uppmärksamma grupprocesserna inom företag, för att undvika grupptänkande. Våra slutsatser är att organisationer bör beakta hur grupper konstrueras för att skapa heterogenitet inom gruppen som främjar kritiskt tänkande, samt att organisationer bör observera hur arbetsgrupperna interagerar med andra grupper inom organisationen. Vi visar att homogenitet och sammanhållning inom en grupp kan skapa problem på intergruppnivå, samt att rivalitet mellan grupper inom företaget kan få allvarliga konsekvenser.

Denna studie har som huvudsyfte att undersöka hur organisationer arbetar med flyktingbarn och på vilket sätt en pedagog med skapande inriktning (till exempel en musiklärare) kan arbeta för att förbättra flyktingbarns situation i Sverige och i världen. Studien utgår från tre intervjuer med människor som är aktiva inom tre olika organisationer i Sverige. Dessutom tar studien upp integrationsprojektet Tillsammans och jämför det med information från teoridel och informanternas information. Slutsatser som kunnat dras från resultatkapitlet är att om organisationer som arbetar med flyktingbarn samarbetade mer med pedagoger med skapande inriktning skulle flyktingbarns situation kunna påverkas positivt eftersom detta är en kraftfull kombination av kunskap och erfarenheter. Det kan också vara av betydelse att fler musikpedagoger får upp ögonen och också erbjuds kunskap som kan behövas vid arbete med flyktingbarn.

Vi lever i en tid då människor är mer rörliga över landgränser än någonsin förr. Detta får till konsekvens att det blir allt vanligare att människor har kopplingar till flera länder på olika sätt. Det blir också vanligare att personer av olika nationaliteter och ursprung gifter sig och skaffar barn tillsammans med följden att det blir vanligare att familjer efter en separation har anknytning till flera stater.Denna uppsats undersöker hur olika internationella instrument försöker skydda barns rätt till kontakt med sina föräldrar när de bor i olika länder. Vidare diskuterar uppsatsen hur och under vilka omständigheter umgängesdomar som beslutats i en stat kan verkställas i en annan stat. I detta syfte undersöks flera internationella instrument, men fokus ligger på Bryssel IIa-förordningen, 1980 års Haagkonvention och 1996 års Haagkonvention.I uppsatsen konstateras att hur verkställigheten av en dom i Sverige sker beror på i vilken utländsk stat domen har utfärdats och det konstateras att de olika instrumenten är olika effektiva vad gäller att verkställa en umgängesdom.

Målet för svensk jämställdhetspolitik är att män och kvinnor ska ha samma makt att formasamhället och sina egna liv. För att kunna arbeta mot jämställdhetsmålet krävs organisering;att individer sluter sig samman för att gemensamt uppnå ett resultat.Syftet med uppsatsen är att undersöka berättelser om hur och varför olika organisationerarbetar praktiskt med jämställdhet. Centrala frågeställningar för undersökningen är hurorganisationer konstruerar jämställdhet respektive hur jämställdhet konstruerar organisationer.Metoderna jag använder mig av är reflexiva intervjuer och handlingsnät. Den senare fokuserarpå att fånga in och förstå organisationers processer snarare än deras resultat. I analysen utgårjag från Karl Weicks och Barbara Czarniawskas teorier om organisering.Resultatet visar på att organisationer tar till sig idén om jämställdhet på olika sätt, men attdet grundläggande motivet till att arbeta med jämställdhet är att det är en mänsklig rättighet,tillika att det genererar kvalitet till organisationerna.

Studien syftar till att undersöka hur en optimal kommunikation mellan enheter i multinationella organisationer kan etableras, samt vilka möjligheter och barriärer sådana organisationer står inför gällande kommunikation. Den teoretiska referensramen består av olika delar som samtliga behandlar ämnet kommunikation. Tidigare forskning om interkulturell kommunikation blandas med studier om hur tekniska kommunikationsmedel påverkar kommunikationen. Även studier om språklig mångfald, samt en modell som beskriver kommunikationens komplexitet har använts.Studien är genomförd på en kinesisk enhet i en multinationell organisation, enheten har dagligen kontakt med en annan enhet i Sverige. Intervjuerna har genomförts på plats i Kina med sex medarbetare med kinesisk bakgrund och tre medarbetare med svensk bakgrund.Studiens resultat tyder på att multinationella organisationer står inför svårigheter med kommunikationen mellan olika enheter, bland annat på grund av att båda parter ofta kommunicerar på sitt andraspråk.