Syftet med detta examensarbete är tvåfaldigt: Dels att ta reda på mer om internationella kunskapsmätningar som TIMSS och PISA och debatten kring dem, dels att undersöka lärares syn på testen. I bakgrunden till arbetet framkommer att lärare ofta saknar röst i den skolpolitiska debatten. Genom en dokumentstudie granskas debatten kring internationella kunskapsmätningar. Sammanfattningsvis kan sägas att testen kan ses som problematiska av flera anledningar: Testen i sig ifrågasätts som relevanta mätinstrument. Dessutom leder testen till konsekvenser i form av likriktning och svartmålning av skolan och de styrs av ett nyliberalt tänkande.

I media har internationella kunskapsmätningar uppmärktsamamts och visat att Sveriges elever har presterat sämre över tid i specifikt en internationell kunskapsmätning, Programme for International Student Assessment, PISA. I och med att resultaten har fått en negativ inverkan på skolan är det intressant att studera internationella undersökningar. Syftet med studien är att synliggöra varför internationella undersökningar genomförs, motivering till ämnesval och orsaker till elevers resultat i främst två undersökningar, PISA och International Civic and Citizenship Education Study, ICCS. Följande frågeställningar genomsyrar undersökningen:Vad är motiveringen till att internationella undersökningar ska genomföras?Hur motiveras ämnesvalet som testas i dem internationella undersökningarna?Vilka orsaker tar rapporterna upp till elevernas resultat i PISA och ICCS?För att besvara ovanstående frågeställningar används en litteraturstudie för att analysera fyra av skolverkets rapporter.

Problem: Kunskapsföretag är individberoende, vilket ger strukturkapitalet en central roll i dessa organisationer. Mot denna bakgrund finner vi att en ökad förståelse för hur strukturkapitalet påverkas i en fusion mellan två kunskapsföretag efterfrågas. Den frågeställning som undersöks i denna uppsats behandlar hur strukturkapitalet påverkas vid en fusion mellan två kunskapsföretag. Syfte: Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för hur strukturkapitalet hanteras samt att försöka identifiera problemområden, med avseende på hanteringen av strukturkapitalet vid fusioner mellan kunskapsföretag. Metod: Föreliggande uppsats är en kvalitativ fallstudie.

I dagens turismbransch ökar konkurrensen ständigt mellan olika besöksmål vilket har lett till att länder måste finna nya sätt att differentiera sig på. I Sveriges fall är det den statliga organisationen VisitSweden som har det yttersta ansvaret för att skapa ett konkurrenskraftigt land. Syftet med studien var att undersöka vilken bild VisitSweden förmedlar av Sverige som besöksland och vilken bild internationella turister har av Sverige. För att ta reda på detta valde studien att använda en hermeneutisk metod där det genomfördes en diskursanalys av VisitSwedens marknadsföringsmaterial 2014, intervjuer med VisitSweden samt intervjuer med internationella turister. Studien kom fram till att VisitSweden förmedlar en bild av Sverige genom kärnvärdena natur och orördhet, tradition, och unicitet.

En omvänd fusion definieras som det förfarande då ett moderbolag fusioneras in i sitt dotterbolag. Det eventuella inkråm som finns i moderbolaget tas vid fusionstillfället upp av dotterbolaget, medan de aktier moderbolaget innehar i dotterbolaget ges ut som fusionsvederlag till dess ägare. Per definition skiljer sig inte en omvänd fusion från en fusion där dotterbolaget absorberas in i sitt moderbolag. Dock är vägledning och litteratur kring området knapphändig vilket har lett till en spekulation om den omvända fusionen skall kunna anses strida mot det förvärvslåneförbud samt det förbud om att förvärva egna aktier som ställs upp i ABL. För att utröna de eventuella problem som kan uppstå vid en sådan fusion, krävs således en undersökning kring de skatte-, och redovisningsmässiga områden som berörs.

Hur motiveras Sveriges deltagande i internationella insatser? Överväger nytta eller moral?Med utgångspunkt i klassisk retorik undersöks genom kvalitativ textanalys och komparativ metod hur deltagande i internationella insatser motiveras. Genom att studera övergripande och policygivande dokument undersöks hur den generella motivbilden är konstruerad, vilket därefter används till att utforma det analysverktyg som används för att undersöka och jämföra insatsspecifika motiv. Tre insatser undersöks: UNIFIL (2006-2007), EUFOR Tchad/RCA (2008) och OUP Libyen (2011).Resultatet antyder att deltagandet motiveras med både nytta och moral. I den generella motivbilden överväger nyttomotiven, varvid egennyttiga motiv ges en framträdande plats.

Forskning visar att internationella organisationer har bristande insikt om hur repatriaters internationella kunskap bör överföras till organisationen vid återvändandet. Om repatriaterna lämnar organisationen vid återvändandet riskerar organisationen att förlora värdefull kunskap och global konkurrenskraft. Det är därför viktigt för internationella organisationer att de är mottaliga för kunskapen och att de motiverar repatriaterna att stanna kvar inom organisationen och att dela med sig av den internationella kunskapen.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kunskapsöverföring vid repatriering ser ut inom SEB. Nio kvalitativa intervjuer har genomförts med anställda inom SEB. Intervjuresultaten har sedan analyserats med hjälp av en analysmodell innehållandes uppsatsens teoretiska ramverk.

Utifrån utvecklingen av smygteknik för stridsfartyg är det av intresse att studera densvenska flottans nya roll inom de framtida internationella uppgifterna. Syftet med dennauppsats är att studera hur signaturanpassning inverkar på stridsfartygens förmåga underdessa uppgifter. Frågeställningen är: Hur påverkar signaturanpassning ett fartygsförmåga då det används vid internationella humanitära och fredsfrämjande operationer?I avhandlingen diskuteras signaturanpassningens betydelse utifrån de tre följandepunkterna:- Olika former av signaturanpassning av fartyg- Tre olika svenska fartygstyper som är aktuella för internationella insatser- Teorier om vilken roll de marina stridskrafterna har i humanitära ochfredsfrämjande insatserFördelar och nackdelar summeras och kommenteras. Det framkommer två huvudsakligaslutsatser.

Med bakgrund i de skolreformer som genomfördes i Sverige under 90-talet och i studier av differentiering inom gymnasieskolan behandlar den här uppsatsen skillnader i hur gymnasieskolor ger uttryck för ?det internationella?, ett samlingsuttryck för en mängd internationella och global strömningar. Inspiration tas från Bourdieus sociologi. Genom kvalitativa och kvantitativa textanalyser undersöks hur ett internationellt innehåll tar sig i uttryck på webbplatser som tillhör 45 gymnasieskolor i Stockholm. Undersökningen fokuserar hur internationella inslag skiljer sig mellan skolor med olika social rekrytering och syn på utbildning.Studiens resultat och analys pekar på att skolor med hög social rekrytering ägnar ett större och bredare utrymme åt det internationella i förhållande till skolor med låg social rekrytering.

Under de senaste decennierna har ett flertal stora förändringar skett som förändrat förutsättningarna för handel mellan länder. För att skapa tillväxt i dagens globala ekonomi behövs internationalisering av företag. Historiskt sett har det framförallt varit stora multinationella firmor som burit ansvaret för internationell handel, men internationaliseringen av småföretag har ökat markant på senare år och ådragit sig intresse från forskningen. Internationalisering av småföretag kan innebära fördelar för ett lands ekonomi, såsom för företaget självt. Entreprenörens roll är avgörande för ett företags internationella strategi och för förståelsen av företagets internationella agerande.

Syftet med undersökningen är att undersöka de nyanländas situation i de internationellaklasserna. Jag har använt intervjuer för att få fram de berördas erfarenheter av deinternationella klasserna, samt utgått från de lokala och de nationella styrdokumenten. De somjag har intervjuat är; elever som går i internationell klass, elever som har gått i sådan klass,lärare i sådana klasser, lärare i ordinarie klass samt skolans rektor. Av resultatet avintervjuerna har jag gjort en jämförande analys för att se skillnader och likheter iinformanternas svar.Slutsatserna visar att eleverna ställer sig positiva till den undervisning de fått. Lärarna ochrektor känner sig mer tveksamma och anser att undervisningen och organisationen alltid kanförbättras.

Fusioner av myndigheter har blivit ett allt mer vanligt inslag i Europa och innefattar bland annat samgåenden mellan starka universitet och mindre högskolor. Anledningen till fusionerna är att skapa kvalitet i utbildningen, framförallt hos den mindre högskolan. Dock finns det aspekter som talar emot sammanslagningar då de kan skapa negativa effekter, främst på grund av kulturskillnader mellan de samgående myndigheterna.Förändringar är något som uppstår frekvent i organisationer och något som då påverkas i stor utsträckning är organisationskulturen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur organisationskulturer förväntas bli påverkade i samband med en fusion. Fokus ligger på de kulturella skillnader som finns mellan samgående myndigheter, där den ena organisationen är större och har mer inflytande än den andra.I teoridelen av uppsatsen behandlas förändringar i organisationen, där människan har en huvudroll för utfallet av fusionen.

Bakgrund: Telekomindustrin har på senare tiden genomgått en period av strukturella förändringar. Dessa strukturella förändringar har bland annat medfört fusioner och sammanslagningar av företag inom branschen. Fusioner har en inverkan på en rad olika faktorer för företag och samhällen. Att kommunicera med media är viktigt då ett företag genomgår en fusion. Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att öka förståelsen för företags kommunikation under en fusion samt hur media reproducerar fusionen.

Denna uppsats behandlar internationella skillnader och harmonisering av finansiella rapporter med redovisning av goodwill som fokusområde. Vårt övergripande syfte har varit att kartlägga och jämföra svenska och brittiska företags redovisning av goodwill i finansiella rapporter för att kunna dra slutsatser om i vilken utsträckning internationella skillnader lever kvar efter införandet av IFRS, respektive i vilken utsträckning harmoniseringseffekter har uppnåtts sedan införandet av IFRS. För att uppnå syftet har två hypoteser tagits fram med hjälp av vår teoretiska referensram som vi har prövat genom att göra en kvantitativ studie av 96 årsredovisningar fördelade på svenska och brittiska företag från 2005 och 2007. Det resultat som har visat sig tydligast i vår studie är att harmoniseringen av finansiella rapporter får anses ha ökat mellan 2005 och 2007. Att internationella skillnader har överlevt införandet av IFRS har vi också identifierat, om än i en mindre utsträckning än vad som varit förväntat.

Orsaken till dyrt byggande beror enligt flera källor på de stigande materialkostnaderna. Ett steg till att förbättra den kostnadssituation vi har i Sverige är att granska och ifrågasätta den marknad som styr byggbranschen. I samband med stigande material priser blir jakten på besparingar och förbättringar stora, vilket leder till att entreprenörerna söker nya vägar till bättre priser och kvalité. Många anser att den svenska marknaden för byggmaterial och dess priser är för höga, med en kontrollerad prisnivå. De anser att leverantörsmarknaden inte är ordentligt konkurrensutsatt, vilken den borde vara.