Vi vill presentera och jämföra svenska och amerikanska regelverk som reglerar redovisningen av bonus- och incitamentsprogram, undersöka hur redovisning av bonus- och incitamentsprogram har utvecklats i Sverige och koppla denna utveckling till det rådande läget i USA. Kärnan i vår slutsats är att Sveriges företag tenderar att utforma sin redovisning av bonus- och incitamentsprogram mer och mer i likhet med hur dessa redovisas i USA. Vi har i vår undersökning sett att skillnaderna mellan länderna, både gällande regelverk och hur redovisningen ser ut i praktiken, har minskat..

Syftet med uppsatsen är dels teoretisk i form av att reda ut begreppet social redovisning samt hur social redovisning och hållbarhetsredovisning förhåller sig till varandra, och dels empirisk då jag ämnar undersöka huruvida denna redovisningsform bättre kan visa en verksamhets effektivitet bättre än traditionell redovisning där verksamheten har sociala verksamhetsmål. Studieobjektet i denna undersökning är KulturAkademin, vilken är ett gemenskapsföretag vars primära verksamhetsmål är att driva musikskolan i Storuman.För att uppnå detta syfte genomfördes fyra intervjuer med personer som har erfarenhet av social redovisning eller företag med sociala verksamhetsmål eller en kombination av de båda.Undersökningen visar att det finns två olika uppfattningar om vad begreppet social redovisning innebär. En mening är att begreppet kan likställas med begreppet hållbarhetsredovisning som är en redovisning i tre dimensioner ? ekonomisk, social och miljömässig dimension och en mening är att det är en redovisningsform som visar de sociala effekterna av en verksamhet dvs en av de tre dimensionerna i hållbarhetsredovisning.Vad gäller det empiriska syftet är undersökningens resultat tydligt. En social redovisning skulle visa KulturAkademins effektivitet bättre än en traditionell redovisning då den traditionella endast visar ett verksamhets resultat ur en ekonomisk aspekt.

Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de redovisningsproblem som finns med dagens normer gällande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom området för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag på lämpliga indikatorer för att underlätta synliggörandet av detta. Syftet var även att undersöka indikatorernas lämplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsområdet. Vårt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen från arbetet är att mer forskning krävs inom området för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera den frivilliga redovisning som börsföretag lämnar i årsredovisningen, samt att identifiera egenskaper som kännetecknar företag som publicerar samma typ av frivillig redovisning och skillnader mellan företag som väljer olika typer av frivillig redovisning.Vi avser vidare att teoretiskt förklara företagens motiv för att publicera frivillig redovisning.Våra slutsatser är att företagen lämnar stora mängder frivillig redovisning av olika typer, men innehållet och formen varierar. Vi kan inte konstatera några generella mönster som kopplar redovisningstyper till företagsspecifika karakteristika. Praxis kan konstateras i den mening att många företag publicerar en viss typ av redovisning, men det finns ingen praxis för vad denna redovisning ska innehålla och hur den ska utformas. Grundläggande redovisningsprinciper som tillförlitlighet, jämförbarhet och väsentlighet är applicerbara på frivillig redovisning och bör gälla. Företagen tenderar att vara försiktiga med att redovisa detaljer om den interna verksamheten.

Sambandet mellan redovisning och beskattning har ett flertal gånger varit under utredning om sambandet ska avskaffas. Senast under 2008 framfördes en utredning om huruvida det materiella och formella sambandet mellan redovisning och beskattning bör avskaffas. I denna uppsats visas att sambandet kan delas in i tre modeller som har olika starka samband mellan redovisning och beskattning. Var och en av modellerna har konsekvenser som påverkar svenska företag och Skatteverket. Resultatet från vår undersökning konstaterade att rättsläget för redovisningsregler och rättspraxis överstämmer med kriterierna i redovisningsmodellen där det råder ett starkt samband mellan redovisning och beskattning.

Denna uppsats syfte är att ta reda på om euron är en internationell valuta och omeuron kan konkurrera med dollarn om titeln som världens ledande valuta. Teori omvalutamarknaden, en valutas uppgifter och vad som avgör vilken valuta som användsinternationellt behandlas och för att kunna svara på uppsatsens frågeställningar (syfte)redogörs siffror på eurons internationella användning. Sådana siffror visar att euron ären internationell valuta då den används i valutans funktioner internationellt, men attdollarn fortfarande är den världsledande valutan utan att vara särsklit hotad i sinställning av euron..

I många organisationer är personalen den viktigaste tillgången för att skapa värden, men det speglas inte alltid i årsredovisningen. Det kostar företaget resurser att göra frivillig personalekonomisk redovisning och informationen i den är inte alltid enbart positiv. Trots det gör många företag redovisningen och vad är det då som motiverar företagen att göra den?Syftet med uppsatsen är att förklara varför företag gör personalekonomisk redovisning, utöver den lagstadgade, i årsredovisningen.Huvudförklaringen vi fann till varför företag gör personalekonomisk redovisning är att skapa legitimitet och därmed anpassa sig till samhälleliga förväntningar. Upprättandet av redovisningen kan dock till viss del förklaras av att de vill motivera de anställda samt för att förse intressenter med information..

Syftet med denna uppsats är att undersöka och kartlägga begreppet kreativ redovisning. Vi har antagit ett utifrånperspektiv vilket innebär att vi objektivt granskar och analyserar uppfattningar kring begreppet kreativ redovisning. Vår ansats är kvalitativ och våra metoder består av en litteraturstudie och i intervjuer. Vår slutsats är att det inte finns en entydig uppfattning av begreppet kreativ redovisning. Det är ett komplicerat begrepp och uppfattningen om den styrs av flera olika faktorer.

Studien syftar till att undersöka om den internationella harmoniseringen av redovisningsregler och dotterföretagens praktiska utövande av redovisning skapar möjligheter till en harmoniseringsprocess på dotterföretagsnivå. Studien avser att göra en mer djupgående undersökning av dotterföretag i två svenska koncerner verksamma inom två olika branscher för att förklara varför eller varför inte möjligheter finns. Uppsatsens empiridel bygger på en intervjustudie med redovisningsekonomer för två koncerner samt ekonomiansvariga på utvalda dotterföretag. Även en intervju med en utomstående revisor har utförts för att få en ytterligare infallsvinkel. Frågor har ställts kring upprättandet av koncernredovisningen och dotterföretagens legala redovisning.

Uppsatsen syftar till att analysera vilka förutsättningar som finns och vilka behov som behöver tillgodosesför att kunna rekrytera officerare, som har familj till internationell tjänst. Tidigare studier har tagit sinutgångspunkt enbart i officerens inställning och villighet till internationell tjänst. Det som saknats är studierav officerspartnerns och familjens värderingar, situation och behov och att koppla detta till Försvarsmaktensbehov av tillgänglighet på rätt utbildade officerare. Denna brist åtgärdas något genom denna uppsats som tarutgångspunkt i intervjuer av partners till officerare och lyfter fram deras behov vid och funderingar runtinternationell tjänst. Uppsatsen ger även svar på vilka behov Försvarsmakten har av officerare med familj,vilken påverkan familjen har på officerens tillgänglighet för internationell tjänst och vilka behov officerensfamilj har före, under och efter en internationell tjänst.

I denna essä behandlas ämnet internationell adoption. Jag gör en hermeneutisk och holistisk undersökning av det internationella adoptionsfenomenet genom att ställa en dominerande diskurs i relation till en motdiskurs. På grund av ämnets omfattning kommer jag att ha Sverige som utgångspunkt för diskussionen. Det land varifrån den internationella adoptionen sker är i denna undersökning Sri Lanka.Med frågeställningen "Hur konstrueras en diskurs?" undersöks de aspekter den internationella adoptionsverksamheten är sammansatt av.Jag vill påvisa den internationella adoptionsverksamhetens hegemoniska/diskursiva status och belysa den vetenskapliga och rationella praxis den är i besittning av.

Skillnaderna i redovisningspraxis i Europa har varierat så pass att det nästan varit omöjligt att göra jämförelser mellan företag, utan att göra betydande förändringar i den finansiella rapporten. Detta har skapat en internationell process för att harmonisera redovisningspraxis i Europa. I harmoniseringsprocessen förekommer det både drivkrafter och hinder. Exempel på drivkrafter kan vara investerare, multinationella företag och regeringar, medan exempel på hinder kan vara nationalism och språk. Syftet med uppsatsen har varit att få en förståelse hur de svenska normbildarna ser på dessa drivkrafter och hinder som påverkar harmoniseringsprocessen.

Att söka stöd och hjälp efter internationell militär insats om det uppstått fysiska skador är för de flesta fullt naturligt och accepterat. Vid psykisk ohälsa är det tyvärr inte lika självklart att erkänna för sin omgivning att man behöver stöd och hjälp. Problematiken kan utgöras av stigma, vilket innebär att man inte vill ses som avvikande eller annorlunda, att utpekas som den som inte orkade med psykiskt. Är det så att vårdbehovet inte är känt av Försvarsmakten uppstår ett mörkertal för dem som enligt lag har uppföljningsansvar, dvs. FM. Arbetet syftar till att undersöka hur stor påverkan rädslan för stigmatisering är, efter avslutad internationell militär insats..

Bakgrund och problem: Dagens marknad karaktäriseras av kunskapsintensiva företag som är beroende av sina medarbetare och deras kompetens för att nå framgång. De flesta aspekter i ett företag kan härmas av konkurrenter, men det är humankapitalet som gör dem unika och konkurrenskraftiga. Trots att denna resurs är så viktig får den inte något större utrymme i företags redovisning, då dagens redovisning fortfarande baseras på principer från 1400-talet och främst fokuserar på materiella tillgångar. Intresset för humankapitalredovisning uppstod på 1960-talet och har sedan dess kommit och gått; initiativ har tagits och teorier har bildats, men utvecklingen har ännu inte lett till någon enhetlig metod för att synliggöra immateriella tillgångar.Syfte: Huvudsyftet med studien är att beskriva utvecklingen av humankapitalredovisning, vilket ska leda fram till en diskussion om möjlig framtida utveckling. För att göra detta ska vi först identifiera drivkrafterna bakom utvecklingen, analysera de möjligheter och begränsningar som finns för att redovisa humankapital samt granska utbredningen inom ämnet idag.Metod: I denna kvalitativa studie har vi genomfört intervjuer med fem nyckelpersoner som alla arbetat med området, granskat årsredovisningar från de fem största revisionsföretagen i Sverige samt studerat relevant litteratur.Slutsats: Resultatet av denna studie är konstaterandet att humankapital är en viktig resurs som bör synas i företags redovisning, dock inte inkluderad i den traditionella, finansiella redovisningen.

Vår studie behandlar obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro. Syftet med studien är att undersöka vilken inställning privata företag och offentliga organisationer har gentemot den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro samt att utreda om organisationer upplever någon nytta med att redovisa sjukfrånvaro enligt lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro, och om denna i så fall kan anses överstiga de merkostnader som kan tänkas uppstå för organisationer vid anpassningen till lagen. Vår studie är av kvalitativ art där vi har utfört semistrukturerade intervjuer hos sex utvalda organisationer. Vår slutsats är att i de offentliga organisationerna överstiger den upplevda nyttan av redovisning av sjukfrånvaro de merkostnader som uppstår. Majoriteten av de privata företagen upplever ingen särskild nytta av att redovisa sjukfrånvaro, men har heller inga särskilda merkostnader..