Bakgrund och problem: Antalet multinationella företag har stadigt ökat under 2000-talet vilket föranlett till uppkomsten av globala finansiella marknader samt en ökad internationell handel. Harmonisering av redovisningsreglering som ett kommunikationsmedel har därför fått en ökad betydelse. Sedan år 2005 är IFRS obligatoriskt för alla europeiska börsnoterade bolag, och konvergensprojektet med dess amerikanska motsvarighet FASB kommer att fortskrida. I USA kostnadsförs FoU som huvudregel medan IASB kräver aktivering när vissa krav är uppfyllda. De senaste åren har det riktas kritik mot dagens värderingsmetoder av FoU.

Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de redovisningsproblem som finns med dagens normer gällande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom området för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag på lämpliga indikatorer för att underlätta synliggörandet av detta. Syftet var även att undersöka indikatorernas lämplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsområdet. Vårt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen från arbetet är att mer forskning krävs inom området för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.

Immateriella tillgångar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmärksamhet kring deras redovisning och värdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler är tänkta att förändra redovisningen till det bättre med mål att ge en så korrekt och verklighetsnära bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp är redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgångar och vilken finansiell påverkan redovisningsreglerna har genom att räkna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen är inriktad på att forska kring immateriella tillgångar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nämligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia där en fallstudie har utförts.

Immateriella tillgångar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmärksamhet kring deras redovisning och värdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler är tänkta att förändra redovisningen till det bättre med mål att ge en så korrekt och verklighetsnära bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp är redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgångar och vilken finansiell påverkan redovisningsreglerna har genom att räkna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen är inriktad på att forska kring immateriella tillgångar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nämligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia där en fallstudie har utförts.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Vårt syfte med den här uppsatsen är att besvara följande frågeställningar:Vilka fördelar och nackdelar ser remissinstanserna med utredningens förslag?Är det några speciella områden där åsikterna går isär eller är liknande?Vilket stöd finns för utredningens förslag? Bakgrunden till att vi valt just detta ämne är att sambandet mellan redovisning och beskattning är ett komplicerat område som är sammankopplat på olika sätt..

Problem & bakgrund: Den grundläggande problematiken med etisk redovisning är att den inte är lagstadgad, därför kan företagen själva styra hur de väljer att redovisa den samt hur de värderar informationen.  Etisk redovisning är ett viktigt och aktuellt ämne som succesivt bör utvecklas i näringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat ställa högre krav på företagen att ta sitt miljömässiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera på den ekonomiska aspekten av företaget. Syfte: Syftet med uppsatsen är förklara vad etisk redovisning är samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka hur företag använder sig av etisk redovisning. Metod: Undersökningen är en litteraturstudie som bygger på en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats. Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen är att de faktorer som påverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta är storleken på företaget, trovärdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch väljer att redovisa etisk redovisning likvärdigt det största företaget inom branschen.Det sista målet med uppsatsen var att ta reda på vad etisk redovisning är. Etisk redovisning är en icke-finansiell redovisning som företag väljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur ideella föreningar förhåller sig till och anpassar sin redovisning till rådande skatteregler, beskriva hur detta kontrolleras av Skatteverket och jämföra hur svenska ideella föreningars internationella motsvarighet redovisar. Detta undersöks genom att vi har genomfört en enkätundersökning med 50 ideella föreningar. Dessutom har vi har hållt intervjuer samt studerat utvalda föreningars årsredovisningar. Våra slutsatser är att ideella föreningar är oftast begränsat skattskyldiga. Ideella föreningar använder inte sin redovisning aktivt för att bli begränsat skattskyldig men uppfyller trots detta de krav som ställs för att erhålla en förmånlig skattesituation..

Immateriella tillgångar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmärksamhet kring deras redovisning och värdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler är tänkta att förändra redovisningen till det bättre med mål att ge en så korrekt och verklighetsnära bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp är redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgångar och vilken finansiell påverkan redovisningsreglerna har genom att räkna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen är inriktad på att forska kring immateriella tillgångar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nämligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia där en fallstudie har utförts.

Syftet är att beskriva vilken information angående personalens sjukfrånvaro som förekommer i kommunernas årsredovisningar samt att identifiera varför denna information redovisas eller inte redovisas. Vi har dessutom som syfte att undersöka vad den kommande lagändringen angående obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro kommer att få för påverkan på kommunernas redovisning. För att uppfylla vårt syfte har vi har använt oss av en kombinationsmetod av en kvantitativ dokumentstudie av Skånes samtliga kommuners årsredovisningar och personliga intervjuer av mer kvalitativ art. Resultatet av vår undersökning visar att samtliga årsredovisningar som vi har undersökt har innehållit information om sjukfrånvaro. Att personalen anses vara kommunens viktigaste resurs samt att kommunerna i allmänhet anses vara öppna med information är säkert anledningar till att denna redovisning sker.

Syfte: Syftet är att studera statligt ägda företags inställning till integrerad redovisning och <IR> ramverket som publicerades i december 2013. Vidare är syftet att undersöka vad företagen tror ligger till grund för behovet av ett nytt sätt att redovisa, samt få en insikt i hur statligt ägda företag ser på en framtid för integrerad redovisning.Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts för att besvara studiens syfte.Empiri: Empirin har samlats in via sju intervjuer med respondenter från statligt ägda företag. De företag som medverkat är PostNord, Samhall, Green Cargo, TeliaSonera, Svensk exportkredit, Swedfund och Almi.Slutsats: De statligt ägda företag som deltagit i studien har en övergripande positiv inställning till integrerad redovisning och till <IR> ramverket. Företagen uppger att det funnits ett behov av att redovisa och förmedla en mer rättvisande bild av organisationen som helhet. Resultatet av studien visar vidare att <IR> ramverket innebär en del utmaningar och möjligheter samt att företagen tror på en framtid för integrerad redovisning..

Den första januari 2005 infördes en ny internationell redovisningsstandard inom EU, IFRS/IAS, som alla börsnoterade bolag är skyldiga att tillämpa. Även onoterade kan välja att använda sig av denna standard, men för dem utgör den inget tvång. Detta utgör ett stort steg i den pågående harmoniseringsprocess som tog sin början på 1960-talet, vars syfte är att skapa ett gemensamt redovisningsspråk. Debatten kring denna process har framförallt behandlat hur tillgångar skall värderas, dvs. till anskaffningsvärde eller till verkligt värde.

Uppsatsen behandlar problematiken kring implementering av personalekonomisk redovisning, i form av hälsobokslut..

Denna uppsats presenterar en fallstudie av enbostadsrättsförenings finansiella rapporter och belyser intressenters behov avmonetär information. Detta i syfte att undersöka om den i Sverige bortglömdametoden Kameral redovisning möjligen ger mer informativa finansiella rapporter medhänsyn till intressenternas informationsbehov. Resultatet av studien visar att Kameralredovisning för Administrationer kan vara ett lämpligt komplement och ersättakassaflödesanalyser då den underlättar betalningskontroll, budgetkontroll ochmonetär hantering. Kameral redovisning för Företag ger samma information som Kommersiellredovisning och redovisar dessutom ett modifierat integrerat kassaflöde för attockså här underlätta betalningskontroll, budgetkontroll och monetär hantering. Dennametod hindras idag av redovisningsregleringar för att ersätta Kommersiellredovisning men kan användas för löpande redovisning.

Problem & bakgrund: Den grundläggande problematiken med etisk redovisning är att den inte är lagstadgad, därför kan företagen själva styra hur de väljer att redovisa den samt hur de värderar informationen.  Etisk redovisning är ett viktigt och aktuellt ämne som succesivt bör utvecklas i näringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat ställa högre krav på företagen att ta sitt miljömässiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera på den ekonomiska aspekten av företaget. Syfte: Syftet med uppsatsen är förklara vad etisk redovisning är samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka hur företag använder sig av etisk redovisning. Metod: Undersökningen är en litteraturstudie som bygger på en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats. Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen är att de faktorer som påverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta är storleken på företaget, trovärdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch väljer att redovisa etisk redovisning likvärdigt det största företaget inom branschen.Det sista målet med uppsatsen var att ta reda på vad etisk redovisning är. Etisk redovisning är en icke-finansiell redovisning som företag väljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter.