Mot bakgrund av den ökade rörlighet som idag kan skönjas pÄ arbetsmarknaden och de följder det fÄr i form av tillfÀlliga behov att hyra in personal syftar föreliggande uppsats att ge svar pÄ frÄgan om vilka organisatoriska konsekvenser integrationen av inhyrd personal kan fÄ för kompetens och lÀrande.Centrala Àr frÄgorna om hur inhyrd personal integreras med organisationen, hur individens kompetens tas tillvara och hur möjligheterna till lÀrande ser ut. För att uppnÄ syftet genomfördes intervjuer med lÄg grad av standardisering och strukturering mot bakgrund av kvalitativa och induktiva utgÄngspunkter.Resultatet visade att i de fall integrationen av inhyrd personal leder till att konstruktiva relationer skapas och att man bibehÄller en nödvÀndig stabilitet i dessa relationer kan det ge konstruktiva följder i form av att kompetens bÀrs, upprÀtthÄlls och utvecklas mellan individer och grupper. Detta krÀver att organisationen skapar förutsÀttningar för ett sÄdant samspel och att den organiserar för lÀrande annars riskerar arbetsplatsens relationik att slitas sönder vilket kan ledat till att lÀrprocesser och individuell konstruktion av kompetens utarmas..

Detta examensarbete undersöker hur materiella och immateriella ledtrÄdar anvÀnds vid förmedling av ett tjÀnstevarumÀrke i en internationell franchisekontext. Begreppet experience room (Edvardsson, Enquist och Johnston, 2005) tillÀmpas för att undersöka konceptet ICEBAR BY ICEHOTEL i egenskap av testkörning (prepurchase service experience) av ICEHOTELs erbjudande, samt hur franchisegivaren hanterar de sÀrskilda förhÄllanden som uppstÄr vid förmedling av tjÀnster via franchisetagare i egenskap av varumÀrkesambassadörer. Hur gÄr det till nÀr en upplevelse, lika flyktig och förgÀnglig som isen pÄ Torne Àlv, görs materiell och flyttbar i form av ett franchisekoncept? Och vad hÀnder med ett tjÀnstevarumÀrke nÀr det förmedlas av en franchisetagare pÄ andra sidan jordklotet?Studien konstaterar att franchisekonceptet ICEBAR BY ICEHOTEL uppfyller designdimensionerna för ett experience room; fysiska och immateriella artefakter, teknologi, kundplacering, kunddeltagande och interaktion med de anstÀllda förekommer alla i nÄgon utstrÀckning. Dock Àr den otydliga kopplingen till ICEHOTEL ? en konsekvens av det tidigare namnet Absolut Icebar ? avgörande för att konceptet inte kan anses utgöra en PSE (prepurchase service experience).I det studerade fallet sammanfattas det interna varumÀrkesarbetet i fem kategorier; dokument, materiella ledtrÄdar, personer och aktiviteter med anknytning till ICEHOTEL samt storytelling vilken bidrar till att skapa mening och en personlig koppling till varumÀrket.

MÀnniskor hamnar ibland i en situation som innebÀr att de behöver stöd och hjÀlp för att klara sin vardag. Kommunen har enligt Förvaltningslagen (1986:223) en serviceskyldighet att informera den enskilde om vilka former av insatser med hjÀlp, stöd och service den enskilde har möjlighet att fÄ. De centrala lagstiftningarna i detta fall Àr SocialtjÀnstlagen (2001:453), SoL och Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Denna studie grundar sig pÄ frÄgestÀllningen om den information som tillhandahÄlls frÄn den undersökta kommunen kommer medborgarna till gagn. Informationen gÀller i detta fall LSS (1993:387) dÀrför att denna lagstiftning riktar sig till individer med specifika funktionshinder.

Första januari Är 2013 trÀdde den senaste versionen av MARPOL Annex V i kraft. Denna studie har genom en litteraturstudie samt intervjuer med nautiska befÀl sökt svar pÄ vilka förÀndringar som skedde, hur dem implementerats ombord samt hur förÀndringarna upplevts av sjöfarare. Syftet med studien var att bidra med en pusselbit till bilden av hur avfallssortering utövas till sjöss samt hur arbetet med det upplevs. Litteraturstudien kom fram till att den stora skillnaden Àr att papper, glas, metall samt aska inte lÀngre fÄr slÀngas i havet. Inom specialomrÄde fÄr endast matavfall destruerat genom avfallskvarn slÀngas överbord.

Motivation Àr en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrÄn motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 mÀn och 53 kvinnor, frÄn en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkÀten The Academic Motivation Scale.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka nyanlĂ€nda elevers upplevelser av lĂ€rande med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling att lĂ€ra sig ett nytt sprĂ„k. Det ska tillĂ€ggas att uppsatsen ocksĂ„ vilat pĂ„ att undersöka eventuella skillnader och likheter i resultatet.  Även en lĂ€rare har intervjuats dĂ„ pedagogens bild av lĂ€randesituationen ocksĂ„ Ă€r vĂ€sentlig.  Den teoretiska utgĂ„ngspunkten för uppsatsen har vilat pĂ„ den sociokulturella teorin av Vygotsky och Jenners motivationsteori. Det empiriska materialet och resultatet har ocksĂ„ vilat pĂ„ en hermeneutisk ansats, dĂ€r jag avsett tolka, förstĂ„ och analysera respondenteras utsagor. I resultatet framkom att upplevelserna kring lĂ€rande med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling hos eleverna var positiv men att det skiljde sig Ă„t i nĂ„gra avseenden dĂ„ eleverna hade olika utbildningsbakgrund. Eleverna och lĂ€raren bekrĂ€ftade att lĂ€randet utifrĂ„n deras upplevelser sker bĂ€st i mötet med andra, dĂ€r individen Ă€r i fokus och dĂ€r samtal och kommunikation, samt individanpassat stoff och individanpassad undervisning Ă€r det som frĂ€mjar lĂ€randet med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling av ett andrasprĂ„k.

För de barn som behöver vÄrdas utanför det egna hemmet Àr placering i familjehem den vanligaste insatsen. Familjehemsplacering Àr en insats som pÄverkar, förutom det berörda barnet, barnets omgivande nÀtverk. NÀr ett beslut Àr fattat att ett barn skall placeras utanför det egna hemmet, skall socialsekreterare undersöka barnets befintliga nÀtverk och övervÀga om barnet kan familjehemsplaceras hos en anhörig eller annan nÀrstÄende, enligt 6 kap. 5§ SoL. Syftet med denna studie var att med utgÄngspunkt i 6 kap.

Föreliggande studien Àmnar utreda fyra lÀrares förhÄllande till den musikintegrering som för samtliga teoretiska Àmnen anges i Lgr11, samt vilka förutsÀttningar de upplever som nödvÀndiga för att bedriva denna form av undervisning. Resultaten jÀmförs med aktuell internationell forskning och granskas ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin för studien har insamlats genom fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare som samtliga undervisar i teoretiska Àmnen i Ärskurserna 1-4. Resultatet delger att lÀrarna i studien i mycket liten utstrÀckning, eller ingen alls, har erhÄllit utbildning för att bedriva musikundervisning. SÄledes bedrivs denna undervisning i olika grad och med lÀrares enskilda musikkunskap som grund.

Bakgrund: Nyblivna förstagÄngsförÀldrar kÀnner sig oförberedda nÀr de kommer hem efter förlossning och mÄnga mÄr dÄligt. BarnhÀlsovÄrden ska genomsyras av förÀldrastöd, hÀlsofrÀmjande och förebyggande insatser. Detta sker genom generella och riktade insatser. Hembesök rekommenderas till alla nyblivna förÀldrar i enlighet med socialstyrelsens riktlinjer. Statistik visar att hembesök minskar och mottagningsbesök ökar i Sverige.Problem: FörÀldrar har behov av stöd frÄn professionella.

Förordningen om inrÀttande av ett europeiskt smÄmÄlsförfarande (EG) nr. 861/2007 trÀdde ikraft den 1 augusti Är 2007. Förordningen tillÀmpas fullt ut frÄn och med 1 januari Är 2009. Förordningen tillÀmpas i samtliga medlemsstater utom i Danmark. Förfarandet som inrÀttas genom förordningen utgör endast ett alternativ till befintliga rÀttegÄngsförfaranden.

En typ av beskattningsregler som finns i de flesta av EU:s medlemsstater Àr Controlled Foreign Corporation(CFC)-lagstiftning. CFC-lagstiftningen reglerar beskattning av delÀgare i utlÀndska juridiska personer med lÄgbeskattade inkomster. Den svenska CFC-lagstiftning Àr bl.a. till för att motverka och hindra internationell skatteflykt. Det kan t.ex.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det har skett en förÀndring av den geografiska koncentrationen av textil- och klÀdesindustrin och dess olika sektorer i EU mellan 1992 och 2001 och om produktionen Àr fragmenterad, d.v.s. om de olika sektorerna inom textil- och klÀdesindustrin Àr koncentrerade till skilda lÀnder. MÄnga studier har gjorts för att undersöka den geografiska koncentrationen av textil- och klÀdesindustrin som helhet, men denna uppsats gör undersökningen pÄ en mer disaggregerad nivÄ. Industribaserad gini, (koncentrations-graden) och Balassa-index, (specialiseringskvoten), har berÀknats för industrigrenarna inom textil- och klÀdesindustrin och som mÄtt pÄ internationell produktionsfragmentering har intra-produkthandel tagits fram för lÀnderna i undersökningen. Slutsatsen Àr att den geografiska koncentrationen för de olika sektorerna och textil- och klÀdesindustrin som helhet har ökat endast obetydligt, men att det finns relativt stora skillnader mellan de olika industrisektorerna.

Studiens syfte Àr att studera hur ungdomar som genomgÄtt Multisystemisk Terapi, MST, upplever denna behandling. Författarna avser sÄledes ge en bild av och fÄ en djupare förstÄelse av deras tankar kring denna behandlingsform. MST Àr en öppenvÄrdsbehandling som vÀnder sig till antisociala ungdomar och deras familjer. Det har visat sig att institutionsplacering av ungdomar mÄnga gÄnger inte leder till önskvÀrda resultat. Metoden, som grundar sig pÄ systemteori och socialekologiska teorier, utvecklades som ett alternativ till dessa ofta kostsamma placeringar.

Denna studie undersöker och skildrar hur en grupp gymnasieelever resonerar angÄende det egna studieansvaret och betygsupplevelser med fokus pÄ betygens (o)rÀttviseaspekt.Den teoretiska bakgrunden ger lÀsaren en inblick i den moderna skolan för att förstÄ vad som förvÀntas av elever och varför skolan ser ut som den gör. Studien vilar Àven pÄ olika teorier om hur individer (elever) rationaliserar sina misslyckanden och varför individen (eleven) kan anse sig vÀrd belöning utan prestation; i studiens fall höga betyg oavsett insats.För att förstÄ eleverna och ta del av deras upplevelser gjordes en enkÀtundersökning dÀr sammanlagt trettiotvÄ elever deltog. Efter analys av enkÀtsvaren skapades frÄgor till enskilda intervjusamtal med fem elever, som kunde bidra med mer djupgÄende reflektioner om orÀttvisa upplevelser i betygssammanhang.Det som framkom efter analys av bÄde enkÀter och intervjuer Àr att eleverna har ett inkonsekvent förhÄllningssÀtt till sina studier. Samtidigt som de sÀger sig ta ansvar, lÀgger de över ansvaret av dÄliga studieresultat pÄ lÀraren. MÄnga av eleverna anser att de nÄgon gÄng har fÄtt ett orÀttvist lÄgt betyg, trots att de sjÀlva tyckte att arbetet var bra.

Syftet med denna studie har varit att undersöka lÀrares och rektorers uppfattningar om Äldersblandade klasser. Sex lÀrare och tvÄ rektorer frÄn tvÄ olika verksamheter intervjuades. Den ena verksamheten bestÄr av Äldersblandade klasser och den andra har övergÄtt frÄn Äldersblandade till Äldershomogena klasser. Undersökningen utgick ifrÄn en kvalitativ ansats och metoden inspirerades av fenomenologin. De teman som presenteras i resultatet Àr vilka för- och nackdelar lÀrarna och rektorerna upplevde med Äldersblandade klasser, vilka barn de ansÄg vinner respektive förlorar pÄ dessa klasser samt vilken typ av klassammansÀttning lÀrarna och rektorerna föredrog.