Bakgrund: I och med samhÀllets globalisering ökar möjligheterna för revisionsmedarbetare till internationell rörlighet lÀnder emellan. En svensk revisionsmedarbetare har idag möjlighet att Äka pÄ en utbytesperiod för att tillÀgna sig ny kunskap; sÄvÀl professionell som privat, vilket det finns olika tillvÀgagÄngssÀtt för. SamhÀlleliga, privata och arbetsmÀssiga kulturkrockar Àr nÄgot som en revisionsmedarbetare kan uppleva genom ett utbyte. För revisionsmedarbetare bör det vara nyttigt att erfara sÄdana hÀr skillnader för att skapa ny kunskap, utveckla sin egna samt kunna dela med sig av denna.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken utbyteskunskap en svensk revisionsmedarbetare har av ett utbyte till USA, hur denna tillÀgnas, samt om denna kunskap gÄr att implementera i det fortsatta arbetet i Sverige.Definitioner: Utbyteskunskap definieras i denna uppsats som den typ av kunskap som tillÀgnas vid ett utbyte. Med kunskap avses sÄdan som kan anvÀndas inom revisionsyrket, vilket innefattar kunskap om arbetsmetoder, tillvÀgagÄngssÀtt, sociala förhÄllanden samt regelverkens uppbyggnad.Resultat och slutsatser: Resultatet av studien konstaterar att utbyteskunskapen bestÄr i privata--?, kulturella--? och arbetsmÀssiga omrÄden, vilka tillÀgnas genom erfarenhetsbaserat lÀrande samt praktisk involvering i samhÀllet..

SAMMANFATTNINGÖvergödning har de senaste Ă„ren blivit en stor och omdebatterad frĂ„ga i mĂ„nga EU- lĂ€nder.Även om problemen har minskat en del Ă€r detta inte tillrĂ€ckligt, vi ser fortfarande fiskdöd,syrefria bottnar och giftiga algblomningar. Hur lĂ„ngt ska vi gĂ„ för att kunna övervinnaövergödningsproblemen? Genom olika sorters lagstiftning, ekonomiska styrmedel ochrĂ„dgivning har vi nĂ„tt en bit pĂ„ vĂ€gen, men fortfarande krĂ€vs det mycket arbete innan vi haruppnĂ„tt mĂ„let. Jordbruket har pekats ut som en av de största kĂ€llorna till övergödning pĂ„grund av överskottet av kvĂ€ve och fosfor som varje Ă„r urlakas ur vĂ„ra jordbruksmarker.Inom EU finns sedan 1991 en gemensam lagstiftning; Nitratdirektivet. Syftet med direktivetĂ€r att minska nitratföroreningar och andra föroreningar frĂ„n jordbruket, dĂ„ dessa pĂ„verkarsĂ„vĂ€l yt- och grundvatten som kust- och havsvatten.

Denna rapport Àr resultatet av kandidatexamenskursen inom marina system pÄ KTH i Stockholm. KursensÄvÀl som rapporten Àr indelad i tre delar.Del ett gÄr ut pÄ att skaffa sig en inblick i hur dagens handelsflotta ser ut, med allt som hör dÀrtill. Tillexempel olika fartygstyper, olika drivmedel, internationella miljökrav och varvsverksamheter med mera.Detta redovisas med hjÀlp av en essÀ om den internationella sjöfarten.Del tvÄ gÄr ut pÄ att projektera ett eller flera fartyg utifrÄn ett givet transportscenario. I detta fall handlardet om att transportera etthundra trailers mellan Gdansk i polen och NynÀshamn pÄ ostkusten en gÄngper dygn ifrÄn respektive hamn. I denna del behandlas alltifrÄn skeppsstabilitet och lastutrymmen tilllagkrav för internationell sjöfart och propellerarrangemang.

Allt mer ljus, frÄn sÄvÀl medier som vÀljare, flyttas enligt mÄnga frÄn det politiska partiet till den individuella partiledaren. Medierna anpassar den politiska bevakningen efter TV-mediet och vÀljaren orkar inte lÀngre engagera sig i politiska partier och sÄledes gÄr utvecklingen mot det presidentiella systemen dÀr poltiken framstÀlls som en tÀvlan mellan partiledarkanditater. Partiledaren bör med denna logik ha blivit en allt viktigare poltitisk spelare. UtifrÄn den utgÄngspunkten Àmnar den hÀr uppsatsen undersöker utvecklingen av fenomenet partiledarbyten i svensk politik sedan 1945. Uppsatsen Àr uppdelad i tre delar.

Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att göra en komparativ studie mellan Sverige-och global aktiefonder för att vidare analysera vilka aktiefonder som ger högst avkastning.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en statistisk analys vilket sekundÀrdata ligger till grund för vÄra berÀkningar. Genom tillÀmpning av kvantifierbar hÄrd data dÀr bland annat historiska aktiekurser ingÄr, sÄ har en kvantitativ studie anvÀnts. Befintliga teorier och modeller har tillÀmpats.Slutsats: Studien visar i stort sett att högre risk ger en högre avkastning. Under period 1 presterade Latin Amerika fonderna bÀst varefter Sverige fonder presterade bÀttre under period 2. Dessa marknader kan vara vÀldigt oberoende av varandra och tenderar dÀrmed inte att följa varandras kursutveckingen.

Enligt UNHCR Àr anvÀndningen av frihetsberövande av asylsökande icke önskvÀrd och bör alltid undvikas. Dock bör asylsökande i undantagsfall tas i förvar om det tydligt föreskrivs i nationell lagstiftning som Àr i överensstÀmmelse med allmÀnna normer och principer i internationell lagstiftning om mÀnskliga rÀttigheter. SkÀlen till detta Àr att skapa rÀttsliga garantier mot godtycklig behandling och att i största utstrÀckning skapa en sÀker stÀllning Ät utlÀnningar (prop. 1975/76 s. 67).

Uppsatsen tar avstamp i undersökningen av stÄndpunkter frÄn LO, TCO och Svenskt NÀringsliv kring lagen om anstÀllningsskydd och kompetens i relation till dagens arbetsmarknad och arbetsbristsituationer pÄ företag. UtifrÄn en bakgrund av globalisering, stegrad internationell konkurrens samt arbetsmarknadens ökade krav pÄ kompetens och flexibilitet utmanas vÀlfÀrdssystemet och den arbetsreglering som kÀnnetecknat och format Sverige.Uppsatsen frÄgar sig vad de olika parterna LO, TCO och Svenskt NÀringsliv lÀgger i begreppet kompetens nÀr de pratar om LAS och denna lag tar hÀnsyn till kompetens vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist i företag och i sÄ fall hur.Slutsatser Àr att parterna verkar ha sÀrdeles olika syn pÄ hur begreppet kompetens i relation till LAS skall definieras och tillÀmpas. LO och TCO rör sig bort frÄn det kompetensbegrepp som belyser resultaten i studien och framtonar mer tillrÀckliga kvalifikationer och allmÀnna yrkeskunskaper. Svenskt NÀringsliv begreppsliggör mer kompetens som nÄgot som kan sÀttas i relation till personliga egenskaper. Detta kan bero pÄ att de representerar olika grupper pÄ arbetsmarknaden och att man företrÀder olika intressen och kanske Àven olika ideologier.En annan slutsats Àr att LO och TCO tycker att lagen om anstÀllningsskydd tar hÀnsyn till kompetens vid arbetsbristsituationer pÄ företag genom turordningsreglernas tillrÀckliga kvalifikationer och branschanpassade avtal.

 Uppsatsen behandlar miljöcertifikatet ISO 14001:s inverkan pÄ de svenska trafikhuvudmÀnnens miljöarbete. Certifikatet Àr en internationell standard som intygar att ledningssystemet uppfyller vissa krav samt att rutinerna stÀndigt utvecklas. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva hur det gÄr till nÀr ett ISO 14001-certifikat utfÀrdas och vilka drivkrafter som finns för att skaffa certifikatet. Vi utför Àven en enklare jÀmförelse för att undersöka eventuella skillnader i miljöresultaten mellan certifierade lokaltrafikföretag och icke-certifierade. Studien Àr utförd med hjÀlp av sekundÀra kÀllor, en enkÀtundersökning samt en intervju med en representant frÄn Storstockholms Lokaltrafik (SL).

Behovet inom FM att transportera militÀra förband i fredstid inför en övning eller vid mobilisering, har alltid varit stort inom Sverige. I och med att FM ominriktades sÄ uppstod bl.a. förÀndringar av förbandstyper. Detta i kombination med den tekniska utvecklingen pÄ civil och militÀr sida, kommer troligen att medföra bÄde problem och möjligheter vid transport av militÀra förband i framtiden. Uppsatsens syfte Àr att analysera vilka möjligheter FM kan komma att stÀllas inför, avseende utnyttjande av civil och militÀr transportutrustning i framtiden.

Asien har en enorm tillvÀxttakt som under senare Är har lockat mÄnga utlÀndska investerare och företag. Kina Àr ett av de lÀnder i Asien som har haft starkast tillvÀxt och har Àven den överlÀgset största konsumentmarknaden. Problem som Kina, liksom andra utvecklingslÀnder i tillvÀxtstadiet, har Àr den brist pÄ infrastruktur och fungerande distributionskanaler som en marknad behöver för att locka utlÀndska företagsetableringar. Det instabila politiska klimatet i Kina avskrÀcker fortfarande vissa utlÀndska företag att etablera sig. Syftet med undersökningen har dÀrför varit att studera vilka faktorer som pÄverkat lönsamheten för de svenska företagen pÄ den kinesiska marknaden.UtifrÄn en surveyundersökning över 55 svenska företag med dotterbolag i Kina, studerade vi hur tidigare erfarenhet, lokalanpassning och etableringsform pÄverkat lönsamheten.Resultaten frÄn undersökningen visar att majoriteten av svenska företagen etablerat sig via helÀgt dotterbolag trots att joint ventures haft en nÄgot bÀttre lönsamhet.

Uppsatsen syftade till att redogöra för de möjliga faktorer som samverkat till att minska antalet adoptioner mellan Chile och Sverige Ären 1973-2005. Antagandet som lÄg till grund för detta var att ökad vÀlfÀrdsnivÄ i Chile inverkat pÄ den adoptionsverksamhet som pÄgick under dessa Är. Uppsatsen syftade ocksÄ till att beskriva hur internationell adoptionsverksamhet i ett svenskt sammanhang organiseras pÄ myndighetsnivÄ och med utgÄngspunkt ur olika ideella verksamheter, samt att knyta studien till socialt arbete. Studien utgick frÄn en sociologisk och tvÀrvetenskaplig ansats. VÀgledande begrepp var bland annat organisationer, etnicitet och identitet.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida informationsteknik skapar möjligheter för tredje vÀrlden att utvecklas eller om IT i stÀllet ökar klyftan mellan industrilÀnder och utvecklande lÀnder. Centralt i min diskussion har varit frÄgorna om globalisering och IT kan bidraga till en ny politisk ordning som grundas pÄ dialog och samtycke i stÀllet för vÄld och makt samt om globalisering och IT kan bidraga till en mer rÀttvis vÀrld. Teoretisk utgÄngspunkt har varit Andrew Linklaters teori om "the triple transformation of political community". Tanken bakom den tredelade transformation Àr att skapa ökade sociala relationer som Àr mer universalistiska till sin natur, mindre ojÀmlika samt mer kÀnsliga för kulturella skillnader. I mitt arbete pÄvisar jag tendenser till att informationstekniken kan bidraga till ökad universalism samt till ökad kÀnslighet för kulturella skillnader.

NĂ€r företag har specificerat vilken typ av hinder som upplevs som starkast vid ett samarbete över Öresund toppar de kulturella skillnaderna. Mycket tyder pĂ„ att det finns en del olikheter i sĂ€ttet, pĂ„ vilket det vardagliga affĂ€rs- och arbetslivet yttrar sig i Danmark och Sverige. De kulturella skillnaderna Ă€r inte sĂ„ stora i en internationell jĂ€mförelse men stora nog att skapa problem för en företagsetablering tvĂ€rs över den svensk-danska grĂ€nsen. VĂ„rt syfte med denna uppsats Ă€r att undersöka om och i sĂ„dana fall hur danskar och svenskar skilljer sig Ă„t vid beslutsfattande.Vi har kommit fram till att det finns skillnader mellan hur svenskar och danskar agerar vid beslutsfattande. Danska organisationer Ă€r ofta mer hierarkiska och chefen har mycket makt vid beslut.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Fair trade har vuxit fram med en otrolig fart de sista Ären och frÄgan Àr hur detpÄverkar producenterna, om det existerar nÄgot sÄdant som rÀttvis handel och ommarknaden kan fortsÀtta vÀxa? För att diskutera dessa frÄgor presenterasnationalekonomiska modeller, argument för och emot fair trade samt ett antalfallstudier i Àmnet. De modeller som tas upp Àr H-O modellen tillsammans medStolper-Samuelsson teoremet. De visar att fair trades framgÄng beror pÄefterfrÄgeelasticiteten av produkten i frÄga.Fair trade har en speciell marknadsstruktur och dÀr olika typer av spelaresamverkar. Det finns en konflikt mellan de som anser att fair trades ?rÀtta? vÀrdeförstörs av att livsmedelsbutiker och stora multiföretag börjar sÀlja fair tradeprodukter och de som anser att fair trade bör kunna nÄ mÀnniskor genom sÄ mÄngakanaler som möjligt.