Bakgrund: I september 2003 beslutade IASBs styrelse att organisationen ska utveckla särskilda standarder som är lämpliga att användas av små och medelstora företag då de tar fram sina finansiella rapporter. Utgångspunkterna i undersökningen är att IASB utgör en internationell institution som i huvudsak formas av sina största intressenters behov och att reglering av redovisning kan ses som en politisk process. Syfte: att ge en beskrivning av orsaker till och målen med IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Syftet är vidare att utreda om skillnader mellan anglosaxisk och kontinental redovisningstradition kan utgöra hinder vid IASBs harmonisering av internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Metod: För att uppnå syftet har en dokumentundersökning genomförts där empirin i första hand består av vetenskapliga artiklar samt annat publicerat material som direkt eller indirekt berör IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag.

Då tekniken med rask takt gått framåt de senaste åren har de flesta företag dragit nytta av dess fördelar. Flertalet stora framsteg har gjorts på denna front och många organisationstyper har gjort stora implementeringar av nya IT-system i syfte att uppnå konkurrenskraft på marknaden. En väldigt betydande sådan är internetbankens införande i bankvärlden. Detta är något de allra flesta banker idag erbjuder sina kunder. Denna införande har säkerligen haft en inverkan på både kunders syn på banken och även hur banker arbetar för att kunna anpassa sig till teknologiutvecklingen.

Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse för hur företag inom den svenska metallbranschen prissäkrar sig mot de volatila metallpriserna på marknaden och vilka hedgingstrategier dessa företag föredrar att använda sig utav. Vi har också förhoppning att det slutgiltiga arbetet ska kunna tjäna som underlag för fortsatta studier inom samma område.Med hjälp av att telefonintervjua ledande personer i företag som sysslar med metallhandel får vi en bild av hur riskhanteringen gentemot de volatila metallpriserna går till ute på marknaden. De svaren vi får försöker vi sedan analysera med hjälp av teorier som vi tagit del av via både svensk och internationell litteratur som berör området.Av företagen som ingår i denna uppsats visade sig prisriskerna bemötas mer aktivt i de företag med större omsättning än i de företag med mindre omsättning. Vi tror att detta främst beror på att de mindre företagen inte besitter samma kunskap på området som de större. Ett annat argument vi mötte var att man istället för att se till sig själv som företag anpassade sig till de övriga företagen inom samma bransch..

Denna rapport identifierar den könssegregering som förekommer inom ledningsgrupper i den svenska skogsbranschen. Detta görs genom en kvantitativ undersökning där fokus ligger på att numerärt beskriva fördelningen av kvinnor och män inom ledningsgrupperna. Mer specifikt har kvinnlig dominans identifierats bland HR- och informationschefer och en jämlik fördelning mellan könen på tjänsten ekonomi/finans-chef. På resterande tjänster inom ledningsgrupperna finns en kraftig dominans av män. Vidare fördjupas analysen genom en kvalitativ undersökning och litteraturstudie.

En bransch som har varit vida omtalad och omskriven i media de senaste åren har varit den svenska modebranschen. Svenska modeföretag som lyckas på den svenska marknaden märker dock snabbt att den är begränsad . I jakt på större lönsamhet väljer de att expandera sin verksamhet utomlands. Svenska modeföretag väljer oftast att först expandera sin verksamhet och lansera sina varumärken i de skandinaviska grannländerna, Storbritannien samt Holland. Efter några års erfarenhet av export vänder de sedan ofta blickarna mot USA och den enorma potential den marknaden har.

Sedan ett antal år håller Försvarsmakten på att utveckla Försvarsmaktens Arkitektur och Försvarsmaktens Arkitekturramverk. Försvarsmaktens Arkitekturramverk skall vara ett stöd och styrning för Förvarsmaktens förändring och vidareutveckling, både nationellt och internationellt, samt spegla version 3 av NATO Architecture Framework. Ett försvarssystem vilket är utvecklat och används vid internationella insatser idag är Internationella Korvettstyrkan.Oförståelse för när, var och hur ett arkitekturramverk skall användas går att identifiera inom Försvarsmakten. Ett sätt, för att bringa förståelse för vad ett arkitekturramverk innebär, är att studera dess nytta. Denna uppsats har till syfte att visa på eventuell nytta med NATO Architecture Framework utifrån Internationella Korvettstyrkan.

Syfte:Att kartlägga vilka skillnader som föreligger mellan IASCs standards och Redovisningsrådets rekommendationer samt att fastställa i vilken utsträckning dessa förklaras av svensk lagstiftning eller av andra faktorer. Metod:Först har en empirisk undersökning i form av en dokumentstudie genomförts under vilken skillnader identifierats och grunden lagts för fortsatt undersökning av orsakerna till dessa. Sedan har en kvalitativ studie av skillnaderna genomförts, understödd av en dokumentstudie, under vilken förklaringsfaktorerna framkommit och fastställts.Slutsatser: Vi finner att svensk lagstiftning inte förklarar alla de skillnader som föreligger mellan de båda regelverken. Ett tiotal övriga faktorer är troliga förklaringsfaktorer; av vilka de mest framträdande är sambandet mellan redovisning och beskattning, förekomsten av ett redovisningsteoretiskt ramverk, försiktighets- och matchningsprincipen, principen om rättvisande bild samt principen om öppenhet i finansiella rapporter..

Vi gör en jämförelse av två teorier som båda behandlar hanteringen av etniska konflikter i plurala samhällen. Dessa två teorier - Consociational Democracy och Transversal Politics, är varandras motsatser och har båda implementerats i etniskt splittrade samhällen. Consociational Democracy som förespråkar mellanetnisk interaktion, har tillämpats i bland annat Bosnien- Hercegovina. Transversal Politics, som har tillämpats i Rwanda, förordar istället icke-etniska politiska plattformer. Båda dessa länder upplevde etniska rensningar under 90-talet, och har sedan dess präglats av försonings- och demokratiseringsprocesser med stor internationell närvaro.

Den ökade transparensen i samhället har bidragit till att allt fler företag aktivt arbetar medCorporate Social Responsibility, CSR. Tyvärr är det många verksamheter idag som inte får tillräckligt mycket uppskattning för deras CSR-policy. Detta är för att den externa kommunikationen gentemot konsumenter inte är optimal. När konsumenter inte har kännedom om företagets CSR försvinner mycket av den konkurrenskraft som CSR bidrar med. Samtidigt kan en överdriven marknadsföring av företagets CSR-policy medföra en motsatt effekt.

I den här uppsatsen görs en kvalitativ samtalsanalytisk analys av sammanlagt åtta narrativer. Dessa är hämtade ur intervjuer med en lärare och en elev vid Cirkus Cirkörs dåvarande utbildning Cirkuspiloterna - en internationell utbildning där lärare och elever ofta inte hade ett gemensamt språk att mötas i. Syftet med analysen är att synliggöra likheter och skillnader mellan hur läraren och eleven berättar berättelser om händelser som har att göra med den språkliga situationen på skolan - vilken funktion berättelserna har i respektive intervju, samt vilka attityder till språksituationen som speglas i narrativerna. Analysen visar att läraren, till skillnad från eleven, verkar ha en färdig berättelserepertoar och att berättelserna fungerar som exempel i lärarens argumentation. För eleven verkar istället berättelserna utgöra en resurs att resonera sig fram till svar på intervjufrågorna, och elevens berättelser ger ett intryck av att födas i ögonblicket snarare än att vara en del av ett etablerat berättande.

Syftet med denna uppsats är att analysera fyra statliga offentliga dokument för att se vad problemen är representerade att vara som leder politiken mot en riktning där den kommunala planeringen, i form av den fysiska planeringen och bostadsförsörjningsplaneringen, i större utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till ett regionalt perspektiv. Syftet med denna uppsats blir således också att analysera villkoren för det kommunala självstyret när en av dess grundbultar, den kommunala planeringen, i ökad utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till den regionala nivån.Den här uppsatsen teoretiska- och metodologiska ansats bygger på ett vetenskaplig paket av Carol Bacchi. Hennes ansats studerar problemrepresentationer och för att besvara den här uppsatsen övergripande frågeställningar använder jag mig av ett diskursanalysverktyg som är inspirerad utifrån hennes ansats.Den empiriska analysen visar att en av problemrepresentationerna är att det pågår en regionförstoring med växande funktionella regioner. En annan problemrepresenation som framträder i de undersökta dokumenten är att det anses vara betydande av en ökad samordning av den kommunala planeringen. Det kommunala planmonopolet, som är en del av det kommunala självstyret, problematiseras att vara av stor vikt i de undersökta dokumenten, men att det finns brister i tillämpningen m.m.

I dagens stressade samhälle gör man sig alltför ofta påmind om tidens påverkan, man pratar om tiden i all dess bemärkelse vilket har lett till att vi velat se hur detta fenomen hanteras inom företagsvärlden. Därför har vår uppsats baserats på vad tiden har för inverkan på styrning av företag genom att undersöka hur chefer inom olika branscher ser på tidsbegreppet och i vilken omfattning tiden påverkar styrningen av ett företag samt hur man som ledare väljer att utnyttja och avgränsa sin tid. Syftet är att se hur man handskas med tidsbegreppet, det vill säga något man inte kan påverka, inom företagsvärlden.Vi har valt att använda oss av en induktiv metod för att göra en kvalitativ ansats för att få fram primärdata. Detta har till en början resulterat i en naiv återberättande del för att sedan inta en mer kritisk ställning. Det som är viktigt att påpeka är att vi varit ute efter chefernas personliga åsikter och inte företagets åsikter.Det vi kom fram till var att tidens påverkan på styrning av företag och ledarnas ledarskap visar sig i olika skepnader beroende på bland annat titel, ansvarsområde, bransch och personliga egenskaper.

I Norden avreglerades elmarknaden under 1990-talet. För att skapa en effektiv marknad räcker det emellertid sällan med enbart avreglering. Ofta behövs även fler konkurrerande aktörer på marknaden. Inom vissa branscher med exempelvis höga anläggningskostnader kan det dock vara svårt för potentiella konkurrenter att etablera sig. Ett sätt kan då vara att öppna upp marknaden för internationell handel och på så sätt skapa konkurrens.

Denna rapport beskriver processen bakom utvecklingen av ett system som hanterar bokningar av elbilar inom ett avgränsat område, exempelvis en stad som Göteborg. I Sverige finns ungefär en bil per hushåll, av dessa bilar drivs majoriteten av fossila bränslen som använder förbränningsmotorer vilket i längden innebär föroreningar i luften, samt en hög bullernivå. För att reducera dessa problem syftar projektet till att skapa ett system för en elbilspool och mjukvara för att stödja systemet. Den mjukvara projektet ämnar sig att utveckla består av en webbapplikation, en Androidapplikation samt ettAPI som på enkelt sätt möjliggör hyrning av elbilar. Med hjälp av framtagna användningsfall utvecklades mjukvaran.

Långtidsarbetslösa och funktionshindrade tillhör de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden. För att förbättra deras situation anordnar Arbetsförmedlingen åtgärdsprogram där de subventionerar programdeltagarnas löner åt arbetsgivaren. Målet är att skapa incitament för arbetsgivarna att anställa samt minska utanförskapet hos de utsatta grupperna. Tidigare forskning visar dock att deltagande i åtgärdsprogram snarare försvårar möjligheterna för de utsatta grupperna på arbetsmarknaden. Syftet är därför att: undersöka hur utbildning samverkar med upplevelser kring inlåsningsmekanismer och utanförskap i arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram. Detta görs genom intervjuer med åtgärdsdeltagare samt med hjälp av teorier kring stigmatisering, identitet, avvikande och kapital.