Att göra en meritvĂ€rdering Ă€r svĂ„rt, sĂ€rskilt nĂ€r det gĂ€ller faktorn personlig lĂ€mplighet ? en bedömningsgrund som Ă€r relativt svĂ„rmĂ€tt och som bĂ„de Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsdomstolen ser risker med. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Ă€r att utreda vilket utrymme den svenska lagstiftningen ger arbetsgivare i Sverige att i en rekryteringssituation ta hĂ€nsyn till arbetssökandes personliga lĂ€mplighet utan att göra sig skyldig till direkt diskriminering. Även frĂ„gan huruvida det finns en risk för att arbetsgivares möjlighet att lĂ€gga vikt vid personlig lĂ€mplighet i större utstrĂ€ckning drabbar kvinnor i arbetsledande befattningar negativt Ă€n mĂ€n i arbetsledande befattningar Ă€mnas analyseras. Uppsatsen anlĂ€gger ett analytiskt perspektiv, med grund i rĂ€ttsdogmatisk metod men med anvĂ€ndning av teori om ledarskap och kön.

Det intrÀffar ett ökande antal brÀnder i bussar. Enbart i Sverige rapporteras bussbrÀnder i genomsnitt tre gÄnger varje vecka. De flesta av dessa brÀnder uppstÄr i bussens motorrum. Att installera ett vÀl fungerande aktivt brandskydd i motorrummet Àr dÀrför en viktig sÀkerhetshöjande ÄtgÀrd. För nÀrvarande finns det ingen internationell standard för att pröva och utvÀrdera brandslÀckningsslÀcksystem i bussar.

Outsourcing, att flytta egenÀgd produktion till en extern leverantör kan vara ett effektivt verktyg som hjÀlper företag att minska sina kostnader, fokusera pÄ sin kÀrnverksamhet eller etablera sig pÄ en ny marknad, om det anvÀnds rÀtt. Innan beslutet om outsourcing ska tas Àr det viktigt att tÀnka igenom och eventuellt anvÀnda sig av befintliga beslutsmodeller för att fatta beslut baserat pÄ rÄdande förhÄllanden. Det finns flera typer av beslutsmodeller, varav tvÄ tas upp i rapporten: flödesorienterade och ekvationsorienterade beslutsmodeller. Att ha produktionen lÄngt ifrÄn sin övriga verksamhet dÀr regelbundna kontroller inte kan göras, kan i lÀngden orsaka problem. Leverantören har kontrollen över tillverkningen och kÀnslig information riskerar att spridas.

Globalt sett Àr Sverige ett föregÄngsland inom informationsteknologi. SÄvÀl nationell som internationell statistik visar pÄ vÀxande bredbandstillgÄng och alltmer frekvent anvÀndning av tjÀnster pÄ Internet. SÄdana siffror utgÄr emellertid ofta frÄn ett leverantörsperspektiv och teoretiska prestanda. Detta examensarbete kartlÀgger faktisk tillgÄng till bredband i Sverige, samt utvÀrderar dess implikationer för fortsatt utveckling av InternetanvÀndningen ur ett ekonomiskt perspektiv. Dessutom analyseras framtidspotentialen för nuvarande accesstekniker i landet.Datastudien innefattar de trÄdbundna accessteknikerna xDSL, kabel-tv och fiber-LAN samt ett antal trÄdlösa tekniker, sÄ kallat mobilt bredband.

För att frÀmja hÄllbar byggande har det nu i drygt 20 Är funnits olika certifieringssystem dÀr byggnaders funktion och utforming betygssatts enligt olika hÄllbarhetsaspekter. PÄ senare Är har detta utvecklats till nya certifieringssystem som tar ett mer övergripande perspektiv och tittar pÄ hur planeringen av hela stadsdelar Àr gjord. Ett av dessa certifingssystem för stadsdelar Àr BREEAM Communities som har utvecklats i England men som hÄller pÄ att anpassas för svenska förhÄllanden. Som ett steg i processen för att genomföra svenskanpassning har Sweden Green Building Council (SGBC) genomfört ett tjugotal workshopar dÀr olika svenska stadsutveckingsprojekt har testats mot den brittiska versionen för att se vilka problem och skiljelinjer som uppstÄr nÀr ett brittiskt certyfieringssystem appliceras pÄ svenska sammanhang. Med syfte att öka kunskapen om varför kommuner ska intressera sig för att certifiera planeringen av en stadsdel enligt BREEAM Communities presenterar denna uppsats resultatet av samtal med personer som medverkat vid, och analys av dokumentationen frÄn dessa workshopar. UtifrÄn detta har tre stora kategorier av mervÀrden kunnat identifieras, vila stÀller vÀl överens med de som tidigare liknande forskning hittat.

Syftet med den hÀr studien Àr att visa pÄ goda exempel av inkludering frÄn en specifik skola och hur barn som inte uppfyller normen ges en inkluderad skolvistelse. Ordet inkludering har pÄ senare tid fÄtt ersÀtta ordet integrering. Detta har varit en internationell process som har sitt ursprung i Salamancadeklarationen (Unesco, 1994). Inkluderingsbegreppet flyttar fokus ifrÄn individen till helheten och omgivningen. Det blir skolans uppgift att se till att skapa en miljö och en organisation som gör att ingen blir hindrad att delta.

 Föredömet Sverige i korthetÅr 1930 kunde Sverige för första gĂ„ngen klassas som ett invandrarland. Allt sedan dess har den demografiska sammansĂ€ttningen varit under stor förĂ€ndring. I samma tidsperiod började de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna sitt intĂ„g pĂ„ den internationella scenen. "Allas likhet i vĂ€rde och rĂ€ttigheter" tydliggjordes i FN:s allmĂ€nna förklaring om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna, som mynnade ut i flertalet konventioner, vilka Sverige inte varit sena pĂ„ att ratificera. Trots att Sverige har undertecknat och ratificerat konventionerna som förkunnade allas lika vĂ€rde, var det Ă€ndock tveksamt om alla behandlades lika i landet.Sverige blundade lĂ€nge för förekomsten av diskriminering, Ă„tminstone pĂ„ grund av etnicitet och religion.

Goodwill har under en lÀngre tid varit ett av redovisningens stora problemomrÄden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pÄgÄtt lÀnge. FrÄgan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmÀssig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrÄgorna.International Accounting Standards Board Àr ett oberoende organ vars Ätaganden Àr att faststÀlla standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS Àr det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process dÀralla intressenter (nationella normgivare, utgivare och anvÀndare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs Àr beviljade att delge sin uppfattning.

Goodwill har under en lÀngre tid varit ett av redovisningens stora problemomrÄden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pÄgÄtt lÀnge. FrÄgan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmÀssig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrÄgorna.International Accounting Standards Board Àr ett oberoende organ vars Ätaganden Àr att faststÀlla standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS Àr det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process dÀralla intressenter (nationella normgivare, utgivare och anvÀndare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs Àr beviljade att delge sin uppfattning.

I vÄrt arbete har vi undersökt sambandet mellan företagens kreativa klimat och personalrörlighet.GenomgÄng har Àven gjorts av olika teorier kring ledarskapets pÄverkan pÄ företagets kreativa klimat. Den svenska arbetsrÀttslagstiftningens pÄverkan pÄ personalrörlighet har behandlats bÄde i ett nationellt perspektiv och i en internationell jÀmförelse.Vi har genomfört en enkÀtundersökning pÄ 196 företag i VÀrmland, dÀr vi undersökt sambandet mellan personalrörlighet och det kreativa klimatet i de företagen. VÄrt urval bestod av företag som extremt mycket ökat respektive minskat antal anstÀllda under 2005, samt de företag som hade en extremt lÄg förÀndring av antalet anstÀllda under samma Är.Delar av Ekvalls undersökningsinstrument (CCQ) har anvÀnts i enkÀten, med fokus pÄ de klimatdimensioner som verkar frÀmjande för radikala innovationer.Materialet redovisas för respektive klimatdimension: frihet, debatt, risk och livfullhet. En geografisk uppdelning har Àven gjorts för östra VÀrmland, vÀstra VÀrmland samt Karlstadregionen. Resultatet Àr Àven redovisat per bransch.Avslutningsvis diskuterar vi resultatet och sÀttet att genomföra undersökningen.

I denna studie undersöks syn pÄ professionalism i tre lÀnder, Sverige,  Tyskland och Belgien. Syften Àr att se hur lÀrarna anser att staten, media och aktörerna i den lokala kontexten pÄverkar deras sjÀlvbild som professionell och att undersöka likheter eller olikheter i synen.I kapitlet om litteratur behandlas de traditionella teorier i Sverige och nya synsÀtt pÄ professionalism i internationell litteratur. Med förÀndringen i samhÀllet de senaste Ären har Àven hÀr utvecklats en ny syn pÄ professionalism. Globaliseringen och kommersialiseringen har tagit över och har stort inflytande pÄ skolor och lÀrare. Vissa forskare krÀver ett nytt bemötande av den nya situationen och ett annorlunda tÀnkande med anpassningen till de nya förhÄllandena.Jag valde kvalitativ forskningsintervjun som metod för att komma fram till detaljerade svar.

Idag hittas bÄde höga kultur- och naturvÀrden inom omrÄden som har lÀmnats mer orörda av det industrialiserade skogsbruket Àn andra och dÀr andelen gammal skog med döda trÀd och lÄgor dÀrför Àr högre (Ericsson 2001). En stor andel omrÄden som tidigare ansetts vara urskog eller orörda av mÀnniskan, har pÄ senare tid istÀllet visat sig vara starkt pÄverkade av mÀnsklig aktivitet.Den före detta kronoparken Eggelats nordöst om Arjeplog, Àr ett sÄdant omrÄde. Syftet med min fÀltinventering i omrÄdet var att registrera kulturspÄr bÄde av samiskt ursprung och av det industriella skogsbruket. Jag ville ta reda pÄ hur mycket spÄr som egentligen fanns i omrÄdet och vad de kunde berÀtta om omrÄdets skogsbrukshistoria. Vidare undersökte jag kÀllmaterial i form av bland annat bestÄndsbeskrivningar frÄn början av 1900-talet och framÄt för att fÄ en bild över hur omrÄdet har förÀndrats under de senaste 100 Ären.

I sta?der byggs va?gtunnlar fo?r att ge rum a?t bosta?der och kontor, i dessa trafikplatser fa?rdas a?rligen miljontals fordon. Bra?nder i dessa insta?ngda utrymmen kan fa? allvarliga konsekvenser och arbetas aktivt med att fo?rhindras. I Va?rtahamnen i Stockholm projekteras mellan 2011 och 2013 en kortare va?gtunnel i slutet av E20.

Varje Är förlöses barn som Àr döda vid födelsen, s.k. intrauterin fosterdöd. Antalet barn motsvarar i Sverige c:a tre till fyra per 1000 förlossningar per Är. Första juli Är 2008 kom registreringen av dött barn vid födseln att fÄ ny innebörd i enlighet med internationell praxis, dvs. grÀnsen för vad som Àr ett barn sattes vid 22 kompletta graviditetsveckor.

Denna studie utreder vilka funktioner och roller som byggvaruhuskedjor efterfrÄgar att deras leverantörer frÄn trÀindustrin bör ha i marknadskanalen. Vidare förklaras hur dessa leverantörer bör agera för att möta dessa krav och förvÀntningar. SÄlunda skapas gynnsamma utvecklingsmöjligheter av nya produktlösningar för att svara upp till nya krav pÄ teknik och produktutveckling för att öka försÀljningen av trÀvaror till de viktiga GDS (Gör-Det-SjÀlv)- och byggmaterialmarknaderna i bÄde Sverige och Europa. Byggvaruhuskedjorna anser att trÀindustrin har ett alldeles för stort produktions- och volymfokus och inriktar sig för mycket pÄ export av trÀvaror. Byggvaruhuskedjor efterfrÄgar alltmer en leverantör frÄn trÀindustrin med en hög anpassningsförmÄga som kan medverka i kedjans utvecklingsarbete och som samtidigt har stor lyhördhet gentemot marknadens behov och har möjlighet att göra anpassningar till lokala GDS- och byggmaterialmarknader.