Inledning: I början av millenniet uppdagades Enron- och Worldcomskandalerna i USA, vilkaskulle få konsekvenser för den interna kontrollen i form av Sarbanes Oxley Act (SOX). En avde viktigaste delarna med SOX är paragraf (section) 404 som säger att revisorn ska granskaoch uttala sig om den interna kontrollen. Detta gjorde att man var tvungen att arbeta fram ettkontrollsystem som revisorn sedan kunde granska. Vid tidpunkten för lagens tillkomst fannsdet i Sverige ett antal bolag som var registrerade på den amerikanska börsen och som därmedblev skyldiga att följa lagen. De flesta företag som var registrerade då har nu valt attavregistrera sig från den amerikanska börsen och lyder därför inte längre under denna lag.Vår övergripande frågeställning lyder: ?Vilka erfarenheter har svenska företag dragit av SOXoch i vilken utsträckning använder man sig fortfarande av processer kopplade till dettaregelverk?? För att få svar på detta har vi formulerat tre underliggande frågeställningar:· Hur förberedde sig USA-noterade företag i Sverige för SOX?· Hur arbetade USA-noterade företag i Sverige med SOX?· Vilka rutiner från SOX finns kvar i företagens verksamhet idag och varför?Metod: Vi har i vår uppsats valt ut tre företag, SKF, Volvo och Swedish Match, som alla hardet gemensamt att de har avregistrerat sig från den amerikanska börsen.

Målet med den här studien var att undersöka de anställdas känslomässiga bedömning av den interna kommunikationen på ett svenskt skogsbolag med hjälp av en modifierad version av undersökningsverktyget Communication Satisfaction Questionnaire (CSQ) samt två kvalitativa frågor. Studien genomfördes på 65 anställda inom en region av ett svensk skogsbolag. Resultatet visade att de anställda var ganska nöjda eller nöjda med de olika dimensionerna av kommunikationstillfredsställelse samt att ingen statistiskt säkerställd skillnad kunde identifieras mellan tillfredsställelsen hos region- och distriktsanställda. Vidare kunde ett samband påvisas mellan de anställdas arbetstillfredsställelse och kommunikationsdimensionerna: kommunikationseffektivitet, chefsrelation, skvaller och presonlig feedback. Resultatet från de kvalitativa frågorna påvisade att de förbättringsmöjligheter de anställda framhöll främst fanns inom området kommunikationskanaler.

Detta arbete tar upp och diskuterar det eventuella användandet av representationer i en autonom robot kontrollerad av ett extended sequential neural network (ESCN). Diskussionen utgår från en tidigare distinktion, framförd av bl.a. Bickhard och Terveen (1995), mellan traditionella representationer, som förespråkas av kognitivismen, och interaktiva representationer, som förespråkas av många företrädare för en mer förkroppsligad och situerad syn på kognition. Resultatet i detta arbete visar att det är möjligt, med hänvisning till robotens interna tillstånd, att påstå att roboten inte använder sig av representationer i någon traditionell bemärkelse. Resultatet visar vidare att det är möjligt att hävda att roboten använder sig av interaktiva representationer.

Det senmoderna samhällets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svåranalyserade, vilket har lett till att sociala system måste ha en förändringsförmåga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs på den nivå eller i de interna sektorer där riskerna slår igenom. Uppsatsen ger exempel på befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrån de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvärld samt andra system. Uppsatssyftet är att belysa sociala systems förändringsförmåga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att använda modellen kan förbättra dessa.

Det senmoderna samhällets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svåranalyserade, vilket har lett till att sociala system måste ha en förändringsförmåga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs på den nivå eller i de interna sektorer där riskerna slår igenom. Uppsatsen ger exempel på befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrån de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvärld samt andra system. Uppsatssyftet är att belysa sociala systems förändringsförmåga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att använda modellen kan förbättra dessa.

I dagens allt mer komplexa företagsklimat har vikten av en integrerad Supply Chain blivit allt viktigare vilket bidragit till ökat behov av integrationen inom och mellan företag. För ökad integration inom Supply Chain kan automatiserad informationsdelning användas och ett vanligt förekommande informationsdelningssystem är Electronic Data Interchange (EDI) som integrerar två företagspartners affärssystem med varandra. Den automatiska informationsdelningen bidrar bland annat till reducerad manuell administrering, minskade transaktionskostnader och mer korrekt informationsdelning mellan företag. Medelstora företag har en avgörande och viktig funktion inom dagens ekonomi, inte minst på grund av de arbetstillfällen medelstora företag genererar utan även deras betydelse för företagsutvecklingen inom Sverige. Vi har funnit medelstora företag intressanta att undersöka på grund av deras betydelse inom samhället och har i denna studie undersökt på vilka grunder svenska medelstora tillverkningsföretag inom B2B väljer att implementera EDI för ökad integration inom Supply Chain.

IT-organisationer börjar ta större och större plats i bolags affärsverksamhet, och är idag även en av de största kostnadsposterna. I samband med detta ökar kraven på den IT som levereras där bland annat fler vill ha bättre insyn i vad som levereras och hur mycket leveransen kostar. Detta behov av insyn återfinns både hos IT-leverantören och hos deras kunder. Problem finns emellertid att göra IT mätbart i finansiella termer.  IT Financial Management (ITFM) är ännu i sin linda, men är en arbetsprocess som tar sig an denna problematik; Att kunna ge finansiell data på IT-tjänster. ITFM är en del av det vidare begreppet IT Service Management, vilket syftar till att beskriva hur IT som tjänst levereras på bästa sätt till en kund.

The purpose of this study is to investigate two Handelsbanken offices and how they work in similar ways when dealing with internal communication. The goal is to answer if and in what way the managers` and the employes perceive their internal communication at the two bank officies. By a comparation between the two decentralisized officies the aim is also to study what differences and/or similarities that exists in internal communications?Are managers and employees satisfied with the communication that flows in the organization? I find it interesting to investigate in wheather there exist a similarity in the internal communication between the managers and the employees since it is a decentralized organization.I have made five semi-structured interviews with two managers at two different Handelsbanken offices. Additionally two interviews with two employes at one of the offices and also one interview at the other Handelsbanken office.By the study I have found that all respondents have a positive impression according the internal communication.

We have left the industrial society, and instead, we live in a post-industrial knowledge and information society. It is often said that industrial production has disappeared or that it has changed greatly. This means that fewer are employed in the manufacturing sector while the service sector is increasing, resulting in that the boundaries between production and administration decreases. The production goes from mass production to more flexible and specialized solutions. This puts greater demands on the logistics chain that continually need to work to meet customer requirements.

Syfte: Syftet var att undersöka vad kommunikationsbrister kan bero på och hur en organisation kan gå tillväga för att lösa problem som uppstår på grund av dem. Med detta som grund har studien utformat rekommendationer för hur förvärvsorganisationer kan arbeta med den interna kommunikationen och på så sätt överkomma och förebygga brister i kommunikationen.Metod: En fallstudie utifrån en deduktiv forskningsprocess användes genom att ställa upp påståenden utifrån teorin som prövades på empirin. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkät.Slutsats: Brister som uppstår i kommunikationen har en verkan på hela organisationens finansiella och prestationsmässiga resultat. Genom att lägga beslag på kommunikationen kan en förvärvsorganisation bli mer framgångsrik..

Uppsatsens utgångspunkt är att perspektivet utgör en psykosocial länk mellan individ och omvärld. Med grund i Henry Montgomerys perspektivmodell, som bland annat framhåller hur fakta och värderingar är intimt förbundna i social perception, förs ett resonemang kring perspektivets socialpsykologiska förankring i mellanmänskliga sammanhang. Modellens element subjekt, objekt och mental position diskuteras systematiskt utifrån George Herbert Meads perspektivteoretiska ansats samt Alan Page Fiskes socialitetsteori. Syftet är främst att visa på perspektivets deskriptiva och evaluativa konstitution, dess sociala grund och kontextberoende. Tanken är att Meads resonemang fungerar som en formell teoretisk grund för subjektet och dennes kommunikativt grundade intersubjektivitet, genom perspektivtagandet via symbolbruk och den generaliserade andra, emedan Fiskes ansats tar fasta på en bestämd social differentiering genom socialitetsformer vilket i sig utgör fundamentet för värderingars sociala förankring samt människors socialitet i en mer substantiell mening.

Syftet med denna uppsatsen har varit att undersöka huruvida substansrabatten i de olika investmentbolagen har påverkats av interna och externa faktorer samt vilka åtgärder man kan ta för att minska substansrabatten. Studien bygger på sex investmentbolags substansrabatter under perioden 1999-2008. Tyngdpunkten i studien ligger på att deduktivt analysera våra hypoteser och på grundval av våra statistiska beräkningar förkasta eller bekräfta dessa. Analysen grundar sig på regressions- och korrelationsanalyser mellan våra förklarande variabler och substansrabatten. Ur dessa resultat har vi försökt hitta stöd för tidigare teorier som framförts om substansrabatten i investmentbolag.

Bakgrund: För de flesta framgångsrika företag är det viktigt att ha en leveransförmågasom är konkurrenskraftig för att kunna uppnå den servicenivån som marknaden kräver.Ledtid är benämning på den tid det tar från att företaget har lagt sin order till dess attordern har levererats. Den tidsskillnad som uppkommer mellan den planerade ledtidenoch den faktiska ledtiden gör att det uppstår en osäkerhet kring leveransplaneringen.Den största orsaken till osäkerheter eller variation i transportledtiden utgörs avtransporterna av konsumentprodukterna.Syfte:Syftet med studien är att identifiera vad det kan finnas för bakomliggande orsakertill variationer som uppstår under transportledtiden då konsumentproduktertransporteras från en leverantör fram till ett distributionscenter eller varuhus. Det skaäven undersökas ifall det finns några åtgärder för att kunna begränsa variationer itransportledtiden.Metod: Detta är en fallstudie med en deduktiv inriktning, ett positivistiskt perspektivoch med en kvalitativ undersökningsdesign. Den vetenskapliga trovärdigheten är byggdpå de sanningskriterium som tillhör fallstudien; trovärdighet och äkthet.Slutsats: De största bakomliggande orsakerna till variation är, konsolidering,volymskillnader över åren, transporter kommer förtidigt eller försenat, färjeförseningar,strejker, väderförhållanden, strejker, byte av transportör eller transportsätt, omlastning,kontroller i tullen, felaktiga dokument, hantering av stora volymer, IT-system. Deåtgärder som finns för att kunna begränsa variationer är, automatiserade terminaler,bättre kommunikation, ökad flexibilitet, semi-trailrar, elektronisk deklaration,säkerställa korrekt tulldokumentation, koppla samman container till enheter, flexibeltIT-system..

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur ett litet svenskt modeföretag kommunicerar sin identitet med fallstudie på Odd Molly. Ansatsen har varit abduktiv och en kvalitativ studie har genomförts. Det teoretiska ramverket utgörs av ett managementperspektiv på hur identitet skapas utifrån Frans Melins modell och hur denna kan kommuniceras.Den centrala delen av analysen har varit att förstå hur ett litet svenskt modeföretag kan kommunicera sin identitet. Det empiriska materialet som legat till grund för analysen har bestått av en djupintervju med nyckelperson inom Odd Molly, observationer av återförsäljare samt interna dokument och pressmaterial. Ur ett företagsperspektiv har det framkommit att fallföretaget Odd Molly besitter en särpräglad identitet.

Att möta en fluktuerande efterfrågan med en kundorderstyrd produktion är ett problem för många företag. Ett av dessa företag är Ericsson CDC Gävle, tillverkare av radiobasstationer, där situationen försvåras ytterligare med många produktvarianter och korta ledtider. Problemet är att volymerna kan variera väldigt inom en kort tidshorisont. Den fluktuerande efterfrågan bidrar till att underleverantörer får svårigheter att möta Ericssons plötsliga avvikningar från prognostiserat behov, och gör att produktionsplaneringen försvåras. För att justera kapaciteten används till stor del bemanningsföretag och problem uppstår med att behålla ett standardiserat arbetssätt och stabila processer.