Vår slutsats är att ekonomisk brottslighet som begås av anställda, det vill säga individuell yrkesbaserad brottslighet, inte förebyggs med hjälp av interna kontroller, definierade av COSO. Syftet med vår uppsats är att förklara hur företag, med hjälp av den interna kontrollen förebygger individuell yrkesbaserad brottslighet.De visade sig att 40 % av de tillfrågade respondenterna varit utsatta för individuell yrkesbaserad brottslighet.Uppsatsen baseras på surveymetoden och undersökningen genomfördes med enkäter. Vi har valt tre teorier som grund för vår undersökning vilka är; situationell brottsprevention, rutinaktivitetsteorin och agentteorin. Utifrån dessa teorier och COSO-modellen vill vi förklara hur förebyggande åtgärder kan förhindra individuell yrkesbaserad brottslighet. Vidare formulerades hypoteser som vi avser att testa.

Syftet med vår studie är: att belysa hur en skola i Västerås kommun arbetar med konflikthantering. För att nå syftet behandlas följande områden: vad en konflikt är, den vanligaste konflikten, skolans arbete med konflikthantering, resurser och likabehandlingsplan. Vi använder oss av kvalitativ och kvantitativ metod i vår studie för att få ett bredare resultat. Vi har intervjuat och gjort enkätundersökningar. Genom enkäter undersöker vi hur verksam personal inom skolan arbetar med konflikthantering.

Bakgrund och Problem: Det har visat sig att en gemensam nämnare bland de bakomliggande orsakerna till den senaste finanskrisen var bristande intern kontroll. Det var även en av orsakerna till att en svensk bank i augusti år 2010 gick i konkurs och det kan ses som högst oväntat med tanke på de utvecklade regler, ramverk och granskningar som finns för de svenska bankerna idag. För att den interna kontrollen i ett företag ska fungera väl måste den integreras i hela verksamheten. I dagsläget finns det tecken på att det råder en lucka mellan den interna kontroll som styrelse vill uppnå och den som når fram till medarbetarna i banken.Syfte: Uppsatsens syfte är att studera hur de fyra svenska storbankerna arbetar med intern kontroll idag samt analysera kommunikationen och integrationen av den interna kontrollen i verksamheten. Vidare vill vi bidra till en insikt om hur intern kontroll integreras och blir en del av det dagliga arbetet i banken.Metod/Empiri: Då studien undersöker hur kommunikationen och integrationen av intern kontroll ser ut i de svenska storbankerna, ansågs en enbart kvalitativ metod med intervjuer av personer som aktivt arbetar med intern kontroll inte vara tillräckligt.

Uppsatsen är en fallstudie över behovs-och deltidsanställdas kommunikationssituation på Ikea Svenska Försäljnings AB. Metoden är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Utgångspunkten är en kvantitativ enkätundersökning som jag gjort av företagets interna kommunikationskanaler. Resultaten av den ligger till grund för den fördjupande, kvalitativa undersökning som jag utfört i form av intervjuer med medarbetare på ett av Ikea-varuhusen..

Studien underso?ker maktfo?rdelningen i en projektgrupp, tillsatt fo?r att ko?pa in ett affa?rssystem. Syftet med studien a?r att studera hur och varfo?r makt delas i en projektgrupp, samt hur anva?ndandet av makt kan leda till konflikter inom projektgruppen. Fo?r att besvara syftet sta?lls tre fra?gesta?llningar (1) Hur formas maktfo?rdelningen inom en projektgrupp? (2) Hur anva?nds makt och hur pa?verkar den konflikter inom projektgruppen? (3) Hur pa?verkas maktfo?rdelningen av konflikter?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna anva?nds teorier om inko?psprocessen fo?r affa?rssystem, beslut i projektgrupper, olika typer av makt samt teorier om konflikter.

Miljörevisioner har en betydelsefull roll för att arbetet med miljölednings-system vid verksamheter ska utvecklas och leda till ständiga förbättringar av miljöprestandan. Syftet med arbetet är att granska effektiviteten av interna och externa miljörevisioner med utgångspunkt i Pfizer Site Helsingborgs miljörevisionsarbete. Dessutom syftar arbetet till att undersöka möjligheterna till utveckling av såväl interna som externa revisioner inom de definierade ramarna för miljörevision..

Vår slutsats är att ekonomisk brottslighet som begås av anställda, det vill säga individuell yrkesbaserad brottslighet, inte förebyggs med hjälp av interna kontroller, definierade av COSO. Syftet med vår uppsats är att förklara hur företag, med hjälp av den interna kontrollen förebygger individuell yrkesbaserad brottslighet. De visade sig att 40 % av de tillfrågade respondenterna varit utsatta för individuell yrkesbaserad brottslighet. Uppsatsen baseras på surveymetoden och undersökningen genomfördes med enkäter. Vi har valt tre teorier som grund för vår undersökning vilka är; situationell brottsprevention, rutinaktivitetsteorin och agentteorin. Utifrån dessa teorier och COSO-modellen vill vi förklara hur förebyggande åtgärder kan förhindra individuell yrkesbaserad brottslighet. Vidare formulerades hypoteser som vi avser att testa.

Vi har i uppsatsen valt att studera hur svenska design och hantverksföretag ser på möjligheterna vad gäller ursprungslandet som källa för mervärdeskapande. Detta i syfte att skapa en ökad förståelse för ursprungslandets betydelse för ett företags produkterbjudanden på den internationella arenan. För att uppfylla studiens syfte har vi utformat en huvudfråga enligt följande: Hur arbetar svenska design- och hantverks företag när de använder sig av ursprungslandet i sin internationella marknadsföring? För att besvara forskningens huvudfråga har vi arbetat utifrån en kvalitativ forskningsansats samt tillämpat en flerfallstudie inbegripande fyra svenska hantverksföretag. Uppsatsens teoretiska referensram innefattar en beskrivning av det resursbaserade perspektivet samt omskrivna varumärkesstrategier, vidare behandlar kapitlet teorier rörande ?country-of-origin?. Ovanstående teoretiska block är av stor relevans för forskningens ämne och huvudproblem.

Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.

SammanfattningBakgrund: När en turist ska välja ett resmål så finns det många teorier som beskriver olika faktorer som kan påverka turisten. Faktorerna delas in i externa och interna faktorer. De externa faktorerna beskrivs som destinationers egenskaper som ska locka turister till sig. De interna faktorerna beskrivs som turistens personliga egenskaper som är anledningen till att ett resmotiv skapas. Dock förhåller sig alltid de interna och externa faktorerna tillsammans.  Jag saknar teorier om vilka faktorer som påverkar turisten mest då han/hon ska välja ett resmål. Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för vilka av de interna och externa faktorerna som mest påverkar en turist i valet av resmål. Metod: Jag har använt mig av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats i uppsatsen eftersom jag ville använda mig av en enkät i undersökningen.

Det allmänna trycket på förändringar ökar ständigt, liksom organisationers behov av att hantera och genomföra dessa. Samtidigt är förändringsprojekt komplexa och har en hög misslyckandegrad. Interna förändringsprojekt kan involvera både projektledning och förändringsledning. Skillnaden mellan dessa kan enklast beskrivas som att projektledningens fokus ligger på den tekniska lösningen medan förändringsledningen riktar energin mot att skapa förståelse och acceptans hos projektets berörda individer. Under det senaste decenniet har forskning riktat fokus mot interna förändringsprojekt och behov av kompetenser hos projektledaren.

Människor har alltid och kommer alltid att kontrollera varandra. En del av byggandet av god intern kontroll i företag har inneburit ökad reglering i form av ramverk och lagar i många länder, vilket har medfört högre krav på företags interna kontroll jämfört med tidigare. Ett ramverk som fått stor spridning och internationellt erkännande är COSO-ramverket Internal control ? Integrated Framework. Under de senaste decennierna har det växt fram ett behov hos revisionsföretag att internt utforma funktioner som kvalitetssäkrar de tjänster de säljer.

 Lärare tillhör den yrkesgrupp där stressrelaterad ohälsa ökar som mest. Syftet är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. Utifrån Job Demands-Resources (JD-R) modellen skapades frågeställningarna om hur arbetsmiljöfaktorer är relaterade till stress och engagemang och förhållandet dem emellan. Grundskolelärare (N=57) skattades genom frågeformulär. Hierarkisk multipel regressionsanalys och korrelationsanalys användes för att besvara frågeställningar.

Syftet med denna studie är att identifiera styrkor och svagheter i byggandet av varumärket Asea Brown Boveri, ABB i Storvik. Det ska vidare påvisa om varumärket bör ompositioneras i kundernas sinne, och i så fall hur denna ompositionering skulle kunna åstadkommas. Studien baseras på litteraturstudier samt intervjuer med sju externa kunder och två interna medarbetare på ABB. Resultaten visar på tydliga brister i varumärket inom projektarbeten medan de inom ramen för service och reparationer har en relativt stark position på marknaden. En ompositionering av varumärket är därför nödvändig, vilket kan åstadkommas bland annat via utökade resurser och åtgärder inom marknadsföringen..

Syftet med uppsatsen är att utreda hur en organisation kan främja och tillvarata sin kreativa potential. För att finna svar på frågeställningen tog vi till en början till oss litteratur inom kreativitets-, organisations- och förändringsområdena och identifierade därigenom åtta viktiga, återkommande faktorer för att främja och tillvarata kreativitet. Dessa är vision, kontinuitet, delaktighet, mångfald, öppenhet, resurser, kunskapsförvaltning och motivation. Litteraturstudierna gav oss underlag för en kompletterande empirisk studie. I ett andra led gjorde vi alltså en kvalitativ studie för att visa på en praktisk lösning av problemet.