Studien syftar till att undersöka vilka externa respektive interna faktorer som påverkar valet av etableringsstrategi då svenska tjänstebolag etablerar sig på den ukrainska marknaden. Med etableringsstrategi menar vi valet mellan uppköp(acquisition), kapitalallians(joint venture) eller nyetablering(green-field). I teoridelen redogör vi för de faktorer vi valt att utgå ifrån och vad tidigare forskning säger om deras inverkan på val av etableringsstrategi. De externa faktorerna är kulturella skillnader, marknad, landsrisk och produktion. De interna faktorerna är kontroll och risk, produkten och resurser.Kvalitativa intervjuer har genomförts på plats i Kiev med fem representanter som haft ledande positioner innan och under etableringen.

Syftet med den här studien är att undersöka hur medarbetare förhåller sig till de mallar och styrdokument som ska användas för den interna kommunikationen och hur de i sin tur uppfattar att det påverkar organisationens image..

SSAB Tunnplåt i Luleå har ett integrerat ledningssystem för kvalitet, miljö, arbetsmiljö och säkerhet. De är certifierade enligt ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001. Interna revisioner genomförs regelbundet på alla enheter och utförs av företagets verksamhetsutvecklingsgrupp, VU-gruppen, samt ett tiotal andra interna revisorer. I detta arbete har de interna kundernas syn på och förväntningar av interna revisioner analyserats med hjälp av intervjuer. Efter genomförd analys kan två inriktningar urskiljas bland de intervjuade: de som ser de interna revisionerna som ett förbättringsverktyg och de som ser revisionerna som en hjälp för att klara de externa revisionerna.

Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohälsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrån geografisk spridning och typ av skola (fristående eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohälsa är relaterade till kategorierna hemförhållanden, neuropsykiatriska problem och inlärningssvårigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vilka stressorer som fo?rekommer hos projektledare i interna fo?ra?ndringsprojekt. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva vilka former av ka?nslo- och problemfokuserad coping som projektledare anva?nder i interna fo?ra?ndringsprojekt inom vinstdrivande organisationer.Utifra?n den teoretiska bakgrunden om att fo?ra?ndringsprojekt a?r komplexa, kra?ver prioriteringar av resurser och dessutom ofta mo?ter motsta?nd, identifierades fem olika problemomra?den inom interna fo?ra?ndringsprojekt. En kvalitativ metod anva?ndes fo?r att besvara uppsatsens syfte, da?rsemistrukturerade intervjuer med sex respondenter a?gde rum pa? olika vinstdrivande organisationer i Va?rmland.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan opredicerbara föräldrar och förekomsten av både interna och externa beteendeproblem hos ungdomar. I studien undersöks interna beteendeproblem såsom låg självkänsla och depression samt de externa beteendeproblemen brottslighet och aggression. Studien baseras på 1018 ungdomar i åldrarna 13- 15 år. Studien utgår från en enkätundersökning där fem olika skalor används för att mäta ungdomarnas självkänsla, depression, brottslighet och aggression samt hur konsekventa deras föräldrar är. Resultaten visar i allt väsentligt att de ungdomar som har både interna och externa beteendeproblem är de som rapporterar högst i opredicerbarhet hos sina föräldrar..

Bakgrund: Rapporter och studier belyser utvecklingsbehovet inom hälso- och sjukvården avseende salutogena förhållningssätt. Få systematiska hälsofrämjande arbetsmetoder existerar samt att ett helhetsperspektiv där den enskilde patientens resurser tillgodoses, bör vara centralt. Denna studie avser att skapa ökad kunskap om hur arbetet med patientens resurser ser ut.Syfte: Syftet var att undersöka hur specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård identifierar, värderar och använder sig av resurser hos patienter med psykisk ohälsa.Metod: Kvalitativ design valdes för att ge svar på syftet. Datainsamlingsmetoden var intervju där sex specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård deltog. Forskningsfrågorna besvarades via frågor av öppen karaktär.

Syftet med studien är att få kunskap om hur rektorer definierar och värderar resurser. Genom kvalitativa intervjuer och ett rangordningsformulär har rektorers syn på olika former av resurser kartlagts kopplade till elevers studieresultat och lärandemiljö liksom resurser som eventuella hinder. Studiens resultat pekar på att resursbegreppet bestäms av vem, var och när det definieras. Då samtliga grundskolerektorer i en kommun rangordnar är det resurser av mer abstrakt/själslig karaktär som värderas högt oavsett kön. Högst värderas personalkompetens och den psykiska miljön, vilka båda, enligt Herzbergs tvåfaktorteori, är motivationsfaktorer som ökar arbetsprestation och tillfredsställelse och bör gynna eleverna.

Många organisationer har insett hur viktig det är med information och kommunikation, speciellt den interna kommunikationen. Det är viktigt att ha en väl fungerande intern kommunikation för att kunna hänga med i den tuffa konkurrens som råder. Det är via den interna kommunikationen som kunskap sprids inom en organisation.Uppsatsen är skriven på uppdrag av Högskolan i Skövde. Informationsavdelningen ville undersöka hur väl deras interna kommunikation fungerar. De hade planer på att utveckla ett intranät och ville därför reda ut hur de anställda ser på ett intranät samt hur de uppfattar att den befintliga interna kommunikationen fungerar.Jag har gjort en intervjuundersökning med utvalda personer ur högskolans ledning, administration och utbildning.

Bakgrund: Rapporter och studier belyser utvecklingsbehovet inom hälso- och sjukvården avseende salutogena förhållningssätt. Få systematiska hälsofrämjande arbetsmetoder existerar samt att ett helhetsperspektiv där den enskilde patientens resurser tillgodoses, bör vara centralt. Denna studie avser att skapa ökad kunskap om hur arbetet med patientens resurser ser ut.Syfte: Syftet var att undersöka hur specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård identifierar, värderar och använder sig av resurser hos patienter med psykisk ohälsa.Metod: Kvalitativ design valdes för att ge svar på syftet. Datainsamlingsmetoden var intervju där sex specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård deltog. Forskningsfrågorna besvarades via frågor av öppen karaktär.

Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohälsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrån geografisk spridning och typ av skola (fristående eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohälsa är relaterade till kategorierna hemförhållanden, neuropsykiatriska problem och inlärningssvårigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar.

Småföretagens möjligheter till tillväxt kan hindras av en rad olika faktorer. Trots att företagarna ofta skyller dålig tillväxt på externa faktorer kan tillväxthindren många gånger hänföras till företagets interna resurser. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva interna tillväxthinder av immateriell karaktär som småföretag kan möta i form av kompetensbrist, samt att skapa förståelse för hur småföretagare kan försöka hantera sådana interna tillväxthinder. Utifrån det resursbaserade perspektivet samt teorier om bland annat kompetenstyper, kompetensanskaffning och sätt att möta förändring har vi försökt besvara detta syfte. Undersökningen genomfördes i form av en fallstudie på fem företag inom fönstertillverkningsbranschen.

Denna uppsats studerar universitetssjukhus implementering och användning av måttet KPP, kostnad per patient, inom den interna ekonomiska uppföljningen i somatisk slutenvård genom en intervju- och enkätundersökning.  Syftet är att se hur KPP bör implementeras och användas. Slutsatsen är att sjukhusens ledning inte fokuserats på den strategiska och operativa styrningen med hjälp av KPP, vilket försenat utbredningen av den interna användningen. KPP-måttet måste vara tillgängligt för alla nivåer inom sjukhuset och speciellt för verksamhetschefer med ansvar för vården av patienter; goda IT-system är också nödvändiga. Tiden sedan KPP införts har påverkat den interna användningen..

I dom RÅ 1996 ref. 84 framkommer att utöver de tolkningsregler som följer av Wienkonventionen, bör även OECD:s modellavtal och dess kommentarer beaktas vid tolkning av skatteavtal. I 2003 års revidering av kommentaren till artikel 1 i OECD:s modellavtal belyses frågan om förhållandet mellan interna motverkansåtgärder och skatteavtal. I kommentaren anges att interna motverkansåtgärder ska ges företräde om det föreligger klar bevisning på att ett skatteavtal missbrukas. I RÅ 2010 ref.

Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohälsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrån geografisk spridning och typ av skola (fristående eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohälsa är relaterade till kategorierna hemförhållanden, neuropsykiatriska problem och inlärningssvårigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar.