Syftet med vÄrt arbete var att göra en djupare kvalitativ undersökning av arbetet med sprÄkutveckling hos flersprÄkiga elever. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer skapade vi oss en bild av skolans verksamhet och arbete med flersprÄkighet pÄ en mÄngkulturell skola och en icke mÄngkulturell skola. VÄra slutsatser Àr att det krÀvs ett samarbete för att nÄ ett sÄ effektivt arbetssÀtt som möjligt. Eleverna behöver flersprÄkigt stöd och material samt uppmuntran för att vidare utvecklas sprÄkligt och kunskapsmÀssigt. Vi kom fram till att en flersprÄkig elev har tillgÄng till bÀttre resurser pÄ en mÄngkulturell skola.

Huvudsyftet med uppsatsen Àr att utforma en modell, vars uppgift Àr att ligga till grund för analys av belöningssystem. Undersyftet Àr att applicera modellen pÄ banksektorn. För att uppnÄ vÄrt huvudsyfte utgick vi frÄn teori om belöningssystem. Undersyftet uppnÄddes genom en kvalitativ studie pÄ de tre bankerna Handelsbanken, SEB och Nordea. PrimÀrdata inhÀmtades frÄn intervjuer och sekundÀrdata frÀmst frÄn böcker och artiklar.

Konsekvenser av konkurser drabbar sÄvÀl företaget sjÀlv som andra intressenter. Exempel pÄ sÄdana Àr investerare, kunder, leverantörer, lÄngivare och staten. Att utveckla ett verktyg för att kunna analysera ett företags vÀg mot konkurs Àr dÀrför ett bidrag till sÄvÀl företaget sjÀlv som samhÀllet. I den hÀr studien har vi utvecklat en modell som kan appliceras pÄ smÄföretag inom kategorin aktiebolag i Sverige. Den kan anvÀndas för att prognostisera konkurs för 18 mÄnader framÄt i tiden.

Begreppet sjÀlvledarskap innebÀr ett inflytande över den egna personen. SjÀlvledarskap Àr aktuellt för alla personer, dÀrför att alla leder; har inflytande över, sig sjÀlva. Alla kan bli mer effektiva sjÀlvledare. Ett effektivt sjÀlvledarskap Àr en fördel dÄ personer stÀlls inför uppgifter de finner svÄra men samtidigt nödvÀndiga att utföra. Att leda sig sjÀlv kan göras genom tre olika strategier, beteendefokuserade strategier, naturliga/inbyggda belöningsstrategier samt tankemönsterbaserade strategier.

Den genomgripande datoriseringen som hĂ€rjar i dagens företagsvĂ€rld har gjort verksamheter starkt beroende av informationssytem för hantering och lagring av information. Parallellt med denna utvckling har IT-förvaltning kontinuerligt utvecklats till ett omrĂ„de som fĂ„tt en betyande roll. Idag tĂ€cks större delar av IT-förvaltning genom ett nytt begrepp, ITSM (IT Service Managment). Detta Ă€r ett nyligen framtaget paraplybegrepp som innefattar en mĂ€ngd begrepp och ramverk som vĂ€xt fram, dĂ€ribland ITIL, PM3 och ISO20000. Även nyckelord som value, relations och service genomsyrar hela omrĂ„det.

Det finns idag ett stort behov av att kunna analysera affÀrsprocessmodeller. Bolag som arbetar med att föra register över hur de arbetar inom olika omrÄden sitter ganska snabbt med en omöjlig uppgift. Stora bolag kan ha register med flera tusen modeller, detta leder till att det Àr svÄrt att veta om en ny modell redan finns i registret, om det finns en liknande modell, eller om man ska lÀgga in den nya modellen.I denna studie visas det hur man kan gÄ till vÀga för att skapa en mjukvara för att jÀmföra BPMN modeller mot varandra, utifrÄn algoritmer som jÀmför modeller pÄ syntaktisk, semantisk och strukturell nivÄ. LikhetsvÀrdena anvÀnds sedan för att avgöra vilken modell som Àr konsensusmodellen. Konsensusmodellen Àr den modell som Àr mest lik alla andra modeller som jÀmförts.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur en företagsledning bör arbeta för att skapa goda förutsÀttningar för gÀsten att fÄ en helhetsupplevelse. För att avgrÀnsa vÄrt syfte har vi valt att titta nÀrmare pÄ Gröna Lunds organisation. Vidare har vi samlat empiri till studien utifrÄn tre perspektiv; konsulter, företagsledning och gÀster. För att nÄ ett resultat har vi genomfört kvalitativa intervjuer med personer som representerar de tre nÀmnda perspektiven, som sedan kompletterats med en litteraturstudie för att definiera relevanta begrepp. I analysen har vi sedan tolkat resultatet och tagit in litteratur för att till sist nÄ vÄra konklusioner.

FörsÀkringsgivarens informationsplikt och rÀttsverkningar för bristande information.

PÄ dagens förÀnderliga marknad med ökande krav frÄn kunder, Àr kundvÀrde ett konkurrensmedel för företagen. Denna studie syftar till att undersöka och analysera vÀrdeskapande processer, gentemot sina kunder, som ett bostadsproducerande byggföretag mÄste ha för att behÄlla sin position pÄ marknaden. Anledningar till att stora företag skall tillÀmpa processer inriktade pÄ kundvÀrde Àr den ökande globaliseringen, konkurrens och förÀndrat kundbeteende. SmÄ företag har traditionellt sett alltid varit tvungna agera utifrÄn kundens marknad. Studien har visat att detta Àr nÄgot de stora företagen bör ta lÀrdom av nÀr det gÀller planering av byggprocesser.

I denna uppsats undersöker och problematiserar jag civilprocessens potential att bidra till rÀttslig utveckling, med ett sÀrskilt fokus pÄ preklusionsreglerna. Med hjÀlp av ett systemteoretiskt perspektiv bygger jag en teoretisk modell som söker förklara vilka typer av omstÀndigheter som typiskt sett kommer att presenteras för landets underinstanser. Utfallet frÄn den teoretiska modellen lÀggs sedan till grund för förstÄelsen av preklusionsreglernas inverkan pÄ rÀttens utvecklingspotential i de högre instanserna. Sammanfattningsvis konstaterar jag att överinstanserna, till följd av preklusionens utformning, i huvudsak kommer att stÀllas inför samma typer av konflikter som underrÀtterna. UnderrÀtterna i sin tur kommer att presenteras för konflikter som i huvudsak inte Àr Àgnade att leda till rÀttslig utveckling.

Syfte: Min tanke med uppsatsen var att undersöka en komplex förÀndringsprocess inom fastighetsförvaltning, dÀr mÄnga inblandade intressenter deltagit. En stor frÄga var hur intressenterna genom samsyn eller konflikt lyckats anpassa och bevara ett objekt med stort kulturarv, som bÄde skall ge avkastning och finnas till för allmÀnheten. Jag ville se om fallet kunde fungera som en mall/verktyg för andra företag som Àr inne i liknande komplexa processer och studera intressenternas syn pÄ utvecklingsarbetet och hur samordningen skett. Metod: Genom ett hermeneutiskt synsÀtt har jag samlat in primÀrdata frÄn kvalitativa intervjuer med inblandade intressenter. SekundÀrdata har inhÀmtats frÄn intressenternas hemsidor pÄ internet samt tidningsartiklar. Efter teoristudier och sammanstÀllda intervjuer har resultaten jÀmförts mellan teori och empiri med hjÀlp av en teoretisk modell (intressentmodellen) för att komma fram till en slutsats. Resultat och slutsats: Mina intervjuer visade att de inblandade intressenterna hade gemensamt mÄl, fÄ konflikter och god kommunikation.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera Skanskas nyckeltalsanvÀndning och utveckla en modell för att identifiera relevanta nyckeltal som organisationen bör fokusera givet en VÄr uppsats grundar sig pÄ en fallstudie av Skanska. Vi har med kvalitativ metodik, i huvudsak baserad pÄ ett antal intervjuer med regionekonomer pÄ Skanska, fÄtt fram den information vi behövt för att uppfylla vÄrt syfte. Vi har Àven anvÀnt oss av sekundÀrdata frÄn Skanskas intranÀt och andra företagsspecifika dokument. Vi har tagit hjÀlp av nyckeltalsteori för att skapa oss en grund inom detta omrÄde. Sedan har vi anvÀnt oss av PESTEL som Àr en modell för omvÀrldsanalys.

I denna artikel Àmnar vi, genom att studera olika modeller med stöd för olika designsituationer, att skapa en modell som specifikt stöder design av crossmediaproduktioner dÄ en sÄdan inte existerar i dagslÀget. Genom att sjÀlva arbeta med en crossmediaproduktion för Non smoking generation fick vi chansen att pÄ nÀra hÄll studera designprocessen och kunde pÄ sÄ sÀtt identifiera dess bestÄndsdelar och aktörer. Baserat pÄ dessa och i kombination med teorier om design och crossmedia kunde vi skapa en egen modell som kan stödja framtida designers och producenter i deras arbete med designen av crossmedia..

Denna fallstudie berör Corporate Social Responsibility (CSR) och den interna kommunikationen av CSR inom finanssektorn. De organisationer studien har applicerats pÄ Àr Swedbank och Nordea dÀr studien belyser kommunikation av CSR frÄn central nivÄ till lokal och vise versa. Idag blir företag i större utstrÀckning Àn tidigare granskade inom omrÄdena samhÀllsarbete och hÄllbarhetsfrÄgor. Swedbank och Nordea Àr tvÄ stora aktörer inom finanssektorn, en sektor som tidigare setts ha en mer indirekt pÄverkan Àn direkt, och verkar för att samhÀllet ska fungera genom in- och utlÄning.Den externa kommunikationen frÄn organisationerna bygger pÄ att den interna kommunikationen ska fungera och leda till ett utförande av det som utlovas pÄ hemsidor, CSR-rapporter, hÄllbarhetspolicys etc. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med intervjuer genomförda pÄ central, regional och lokal nivÄ inom de bÄde organisationerna.