Revisionsplikten avskaffades i Sverige den 31 oktober 2010 dÀr cirka 250 000 företag berördes. Bakgrunden till avskaffandet Àr bland annat att företag ska besluta om revision Àr en nödvÀndighet eller inte.Syftet med denna studie Àr att analysera bakomliggande faktorer till varför smÄ företag har valt att behÄlla revisionen trots avskaffandet samt revisorns roll inom dessa företag. UtifrÄn studiens primÀrdata framkom det att företagen belyste olika faktorer till upprÀtthÄllandet av revision, vilket har presenterats som interna respektive externa faktorer samt som revisorns roll inom dessa företag genom att undersöka dennes arbetsuppgifter. Vidare analyserades detta tillsammans med tidigare forskning kring Àmnet samt de teoretiska resonemang som vi har presenterat. Dessa avser revision som försÀkran, förbÀttring, försÀkring, komfort respektive legitimering. .

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur verksamma förskollÀrare tolkar denaturvetenskapliga delarna i den reviderade lÀroplanen. Speciellt fokus ligger pÄ begreppen?kemiska processer? och ?fysikaliska fenomen?. Studien har Àven för avsikt att utreda omförskollÀrare kÀnner sig förtrogna med det naturvetenskapliga innehÄllet i uppdraget. För attundersöka syftet har 11 kvalitativa intervjuer med verksamma förskollÀrare genomförts.Urvalet har gjorts utifrÄn att försöka fÄ sÄ stor spridning pÄ intervjuobjekten som möjligt.Resultatet har redovisats i anslutning till teman som rör frÄgestÀllningarna för studien.De slutsatser som framkommer frÄn resultatet Àr att naturvetenskapen i förskolan kan tolkassom en typ av naturfostran.

VĂ„rterminen 2006.

Med den nya generationen processorer dÀr vi har flera cpu-kÀrnor pÄ ett chip, sÄ ökas prestandan genom parallell exekvering. I denna rapport presenterar vi en omvÀrldsstudie om allmÀn multiprocessorteori dÀr vi gÄr igenom olika tekniker för bÄde hÄrdvara och mjukvara. Vi har Àven utfört empiriska tester pÄ ett datorkluster, dÀr vi har testat de tvÄ olika programmen Fluent och CFX, som utför CFD berÀkningar. För varje program sÄ har tre modeller anvÀnts för simuleringar med varierande antal berÀkningsnoder. Vi har undersökt vad som Àr mest lönsamt, att anvÀnda en eller bÄda CPU-kÀrnorna vid de olika simuleringarna.

Inom Radiostyrd Bilsport tÀvlas det med ett antal olika klasser som drivs av 2-taktsförbrÀnningsmotorer. Dessa blir mycket varma och mÄste kylas av. Det sker med hjÀlp av enkylflÀns som Àr monterad ovanpÄ förbrÀnningsrummet, och som kyls av fartvinden.HP Hobbyprodukter har frÄgat oss om vi kan hjÀlpa dem att ta fram en egen kylflÀns Ät dem.Eftersom det ofta förekommer ovarsam behandling i tÀvlingssammanhang, Àr det ett krav attkylflÀnsens ska tÄla detta. Den mÄste Àven avleda vÀrme frÄn förbrÀnningsrummet, motorblocketoch övriga motorkomponenter effektivt. Ett önskemÄl Àr att kylflÀnsen ska ha ett unikt utseende,sÄ att den Àr lÀtt att kÀnna igen ute pÄ banan.Arbetet har inriktat sig pÄ prototypnivÄ.

Den svenska detaljhandelns försÀljning har stadigt ökat under de senaste Ären. En av de starkaste tillvÀxterna under Är 2006 stÄr skobranschen för. Svenskar i gemen konsumera mer och intresset för skor har aldrig varit större. Störst pÄ den svenska skomarknaden idag Àr Nilson Group som har 25 procent av den totala marknaden, det vill sÀga att vart fjÀrde par skor som sÀljs i Sverige kommer frÄn nÄgon av deras butiker.En modeorienterad bransch som skor konkurrerar naturligtvis med design. Dock hÀvdar ledande befattningshavare inom branschen att de ska sÀrskilja sig ?genom att kunna erbjuda service och medarbetare som kan skor?, det vill sÀga servicekvalitet och kunskap Àr viktiga konkurrensfördelar i försÀljningsledet.

I denna uppsats har vi kartlagt vilka intressenter Sveriges största företag ser som sin huvudsakliga mÄlgrupp för sina hÄllbarhetsredovisningar. Syftet med uppsatsen har varit att lyfta fram för vilka företagen tar fram sina redovisningar. VÄr tanke Àr att denna undersökning skall fungera som underlag för framtida studier av hur vÀl anpassade hÄllbarhetsredovisningarna Àr för de givna mÄlgrupperna. Urvalsgruppen för undersökningen har varit Sveriges största företag. Undersökningen har framförallt bestÄtt av tvÄ enkÀter, en som har gÄtt ut till företag med hÄllbarhetsredovisningar och en som gÄtt ut till företag utan hÄllbarhetsredovisningar.

Effektivt materialflöde Àr en förutsÀttning för lönsamhet i ett företag. Detta uppnÄs till viss del genom ett lagerstyrningssystem vars uppgift Àr att sÀkerstÀlla önskad servicenivÄ till rimliga kostnader.I detta arbete undersöks förbÀttringsmöjligheterna i ett företag, som inte anser sig ha en bra balans mellan kostnader och lagertillgÀnglighet. MÄlsÀttningen har varit att hitta metoder som bÄde kan sÀnka kapitalbindningen och höja servicenivÄn i förrÄdet.Artiklarna klassificerades efter deras Äteranskaffningstid och Ärliga förbrukning. Sedan simulerades lagernivÄerna hos ett antal artiklar i olika grupper, för att undersöka vilka förbÀttringar som kan uppnÄs med ett bestÀllningspunktssystem. Detta lagerstyrningssystem Àr uppbyggt av tvÄ parametrar, sÀkerhetslager och bestÀllningspunkt.

Att ha kontroll över informationen och se till att denna Àr korrekt Àr numera en förutsÀttning för att kunna bedriva en effektiv verksamhet. Utöver detta krÀver en effektiv organisation Àven att man har kontroll och överblick över de processer vilka finns i organisationen.Dessa processer mÄste kunna beskrivas och ÄskÄdliggöras för att pÄ sÄ sÀtt kunna se vart informationen skapas och om detta Àr ett bra tillvÀgagÄngssÀtt.För att kunna göra detta har jag sÄledes studerat litteratur kring information och informationssystem för att pÄ sÄ sÀtt kunna redogöra för hur data bör hanteras för att kunna omvandlas till korrekt och bra information vilken kan anvÀndas sÄsom beslutsunderlag. Utöver detta har litteratur kring processbeskrivningar studerats för att pÄ ett sÄ korrekt sÀtt som möjligt kunna ÄskÄdliggöra de processer vilka finns i organisationen. Med detta som grund kunde sedan organisationen studeras för att finna problem i hanteringen och skapandet utav data och information.Aller Tryck AB uttryckte tidigt ett önskemÄl om att erhÄlla en processbeskrivning över sin produktion och de informationsflöden vilka kan synliggöras hÀr. De efterfrÄgade Àven en kontroll utav den data vilken ligger till grund för mycket av arbetet i produktionen och dennes planering.En processbeskrivning gjordes sÄledes samt att en fallstudie genomfördes för att kunna pÄvisa de faktorer vilka pÄverkar den data vilken misstÀnktes för att vara inkorrekt.Resultatet pÄvisade stora brister i mÀtmetoderna och hanteringen av denna information.

Strategiska samarbeten blir allt vanligare mellan företag. DessvÀrre misslyckas mÄnga av dessa samarbeten av en eller annan orsak. För att företagen inte skall misslyckas med sina samarbeten Àr det viktigt att kÀnna till karakteristika hos en samarbetspartner som kan pÄverka prestationen i företaget. Syftet med studien Àr att utveckla kunskap inom ÀmnesomrÄdets strategiska samarbeten genom att skapa en modell för att visa samband mellan en samarbetspartners karakteristika och prestation i ett företag. Vi har för studien tillÀmpat ett deduktivt tillvÀgagÄngssÀtt för att utifrÄn teorier skapa en grund för modellen.

Strategiska samarbeten blir allt vanligare mellan företag. DessvÀrre misslyckas mÄnga av dessa samarbeten av en eller annan orsak. För att företagen inte skall misslyckas med sina samarbeten Àr det viktigt att kÀnna till karakteristika hos en samarbetspartner som kan pÄverka prestationen i företaget. Syftet med studien Àr att utveckla kunskap inom ÀmnesomrÄdets strategiska samarbeten genom att skapa en modell för att visa samband mellan en samarbetspartners karakteristika och prestation i ett företag. Vi har för studien tillÀmpat ett deduktivt tillvÀgagÄngssÀtt för att utifrÄn teorier skapa en grund för modellen.

De senaste Ären har det blivit allt viktigare att kunna ta kontroll över det informationsflöde som skapas idag. För att företag pÄ ett effektivt sÀtt ska kunna klara av detta pÄ ett effektivt vis har ett specifikt informationssystem skapats till detta ÀndamÄl. Dessa system kallas affÀrssystem. Problemet som föreligger Àr att dessa affÀrssystem Àr relativt dyra att införskaffa och underhÄlla. Denna studie syftar till att identifiera och förklara vilka konsekvenser ett stort tillverkande företag kan erhÄlla vid anvÀndandet av ett affÀrssystem.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares instÀllning till kemi och fysik i förskolan. Som metod för studien anvÀndes kvalitativa intervjuer dÀr förskollÀrare i olika Äldrar, antal verksamma Är och kommuner intervjuades. Tidigare genomförd studie visade att förskollÀrare arbetar i mindre utstrÀckning eller inte alls med fysik och kemi. Skolverket fastslog att ett förtydligande av lÀroplansmÄlen gÀllande naturvetenskap behövde genomföras. I revideringen av lÀroplansmÄlet ersattes begreppet naturvetenskapliga fenomen med begreppen enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

SammanfattningI denna studie har vi valt att fokusera oss pÄ den interna kommunikationen som sker mellan projektledaren och projektgruppen. Att jobba i nÄgon slags projektform Àr nÄgot som blir mer pÄ arbetsmarknaden. De krav som stÀlls pÄ en projektgrupp men framförallt pÄ projektledaren kan ibland strÀcka sig till att bli omÀnskliga. Genom att ha en vÀl fungerad intern kommunikation sÄ kan man förhindra mÄnga onödiga konflikter som kan uppstÄ i en miljö som krÀver hög effektivitet. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att pÄvisa vikten av vad en god intern kommunikation innebÀr och hur en projektledare kan vÀlja att förmedla sitt budskap till gruppen.För att ta reda pÄ hur kommunikationen kan se ut har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning och det Àr den data som ligger till grund för vÄr analys.

Som ett resultat av de stora företags- och redovisningsskandalerna i början av det hÀr decennietskapades Sarbanes-Oxley Act (SOX). SOX Àr ett regelverk vars huvudsyfte Àr att öka trovÀrdighetenoch transparensen i den finansiella redovisningen. Bland annat regleras företagen att redovisa denrisk de stÀlls inför. Detta har bidragit till att allt fler företag, i huvudsak amerikanska, harimplementerat sÄ kallade företagsövergripande riskhanteringssystem (?ERM?), i syfte att skapa enhanterbar riskhantering som genomsyrar hela företaget.